SÅ STÄLLDE DJURGÅRDEN UPP
Djurgården ställde återigen upp med Tokmac Nguen som ”nia”, i Deniz Hümmets frånvaro. Nye tränaren Jani Honkavaara hoppades uppenbarligen att norrmannens snabbhet, teknik och djupledshot skulle leda till att han lite på ”egen hand” kunde underhålla Pafos mittbackar. För annars inledde de blårandiga med en försiktig attityd. Ja, startelvan var ”offensiv” på så vis att både Tobias Gulliksen och Patric Åslund fanns i den, men de agerade som ganska låga ”åttor” på varsin sida om städaren Rasmus Schüller som ”sexa”. Intressant är också att Honkavaara valde att skifta målvakt, efter Jacob Rinnes tavla mot IFK Göteborg i svenska cupen senast. Det var på sätt och vis ett vågat val. Vid en svag insats av Malkolm Nilsson Säfqvist skulle ju Djurgården stå med en stukad målvakt och en osäker tidigare reserv, vilket hade kunnat leda till en ond cirkel som är svår att ta sig ur.
DJURGÅRDEN UNDVEK MARDRÖMSLÄGE
Men Nilsson Säfqvist visade mental styrka, pondus och stabilitet direkt. Och det var vitalt för Djurgården. För laget hade bekymmer inledningsvis. Pafos satte tryck framåt tidigt, kom till flera farliga lägen och bjöds även på några spännande situationer genom slarv från blårandigt håll. Djurgården klarade inte av att etablera spel på offensiv planhalva och skapade sin första farlighet efter fin aktion av Patric Åslund i den 28:e minuten, då Tokmac Nguen var nära att kunna rulla in 1-0. Tätt därefter var Miro Tenho marginaler ifrån att nicka in ett ledningsmål för gästerna. Men innan dess hade alltså Nilsson Säfqvist stått för flera bra ingripanden och hållit Djurgårdens nolla intakt. Han levererade även ytterligare vassa räddningar sista kvarten av den första halvleken, men då var inte Honkavaaras mannar lika tillbakatryckta.
Pafos gjorde 1-0 i den 65:e minuten, men målet kom lite från ingenstans. När Djurgården inlett andra halvlek med mer kontroll och matchen varit rätt ryckig på grund av avblåsningar och byten. En svag rensning av Jacob Une ledde fram till att svenske Muamer Tankovic kunde stöta in bollen i nät - och plötsligt var Djurgården i en lurig sits. För ett 2-0-mål hade kunnat få det att rinna i väg och förstöra åttondelsfinalen helt. Pafos var också nära att direkt få in ett andra mål, men det dömdes bort. Därefter blev matchbilden mer jämn igen, och Djurgården lyckades i slutändan undvika fler insläppta mål. På stopptid fick också Jacob Une ett jätteläge att göra 1-1, men fick då inte till avslutet inne i boxen. En miss som lär svida en del i det blårandiga lägret.
MATCHENS HÄNDELSE
Ja, det blir väldigt mycket fokus på Malkolm Nilsson Säfqvist i den här texten, men jag kan inte komma runt målvaktens räddningar som matchens händelser för Djurgården. Han stod som sagt för flera bra aktioner i lägen då det hade varit svårt att lasta honom allt för mycket om det blivit baklängesmål. Keepern klev in i ett lurigt läge och stod för en insats som kan bli avgörande för det här dubbelmötet.
FRÅGETECKNET
Den stora frågan är så klart huruvida Djurgården tar sig vidare till kvartsfinal eller inte. Klarar man av att vända det här till avancemang? Jag skulle faktiskt säga att möjligheterna till det finns. I ett läge med en ny tränare som jobbar för att sätta sitt spel, och där motståndaren är i fin form och mitt i säsong, får en 1-0-förlust faktiskt ses på som ett okej utfall av bortamatchen. Jag håller Pafos som liten favorit i det här dubbelmötet och det viktiga för Djurgården var så klart att få med sig ett hyfsat resultat hem till returen nästa torsdag. Och nu lever den här åttondelsfinalen. På plastgräs och med en hemmapublik i ryggen kan Djurgården bli en svår motståndare för Pafos.
MATCHENS BÄSTA SPELARE (I Djurgården, 3 är bäst)
3: Malkolm Nilsson Säfqvist. Målvaktsbytet blev klockrent och nu räknar jag med att Nilsson Säfqvist är Djurgårdens förstekeeper så länge han inte står för några större misstag. Han gav Djurgården precis vad laget behövde. Imponerande! Jag lyfter på hatten.
2: Tobias Gulliksen. Kanske färgas jag för mycket av mina förväntningar på honom i en mer defensiv mittfältsroll men jag tycker norrmannen verkligen tog jobbet i försvarsspelet, och han var lugn med bollen när tillfälle gavs. En oväntat bra insats givet rollen Gulliksen fick, helt enkelt.
1: Keita Kosugi. Vänsterbacken blandade och gav. För han slarvade i vissa situationer. Men totalt sett gjorde han en nyttig insats och den följsamme japanen stod för flera fina försvarsageranden.