Matchen i Europa League mot FC Köpenhamn i dag är början på nedräkningen. Det är bara tio tävlingsmatcher kvar på säsongen för Malmö FF, och Markus Rosenberg kan som mest spela tio MFF-matcher till.
Både 2017 och 2018 sa han att han skulle sluta de åren, men skrev på nytt kontrakt med Malmö FF. Frågan blir då: varför ska man lita på att han slutar den här gången?
- Jag kan lova det den här gången, säger han till Fotbollskanalen.
- Jag får själv (frågor om att jag inte kommer att sluta), även nästan från de närmaste. Man får låta så övertygande som möjligt.
Är det åldern?
- Ja. Innan har det inte känts rätt. Nu känns det så rätt som det kommer att vara. Det kommer alltid vara ett tufft beslut, man har inte gjort någonting annat. Det är en kombination av allt. Åldern, kroppen.
När han återvände till MFF skrev han på ett treårskontrakt, men har förlängt några gånger när han insåg att kroppen fortfarande höll och att han kunde spela många matcher på hög nivå. 2017 startade han exempelvis alla konstgräsmatcher i allsvenskan, när han var tillgänglig, förutom en. Förra året var siffran alla matcher utom fyra. I år har han bara startat två av åtta konstgräsmatcher.
När han värmde upp i Borås hade han ont i hälsenan i två dagar, trots att han inte hoppade in i matchen.
- Det blir inte roligt när man känner att vissa matcher kan man vara där, vissa inte. Man klarar det en period, men ska man följa det spåret som har varit de tre senaste åren så har det blivit mindre och mindre. Då blir det väldigt lite matcher nästa år i så fall. Jag kan känna att man ska sluta i rätt tid.
Du är inte den som tar en säsong med tretton inhopp och ett mål?
- Lite så. Man är olika. Man har full respekt för sådana som (Claudio) Pizarro i Bremen. Han gör sina inhopp varje år och tycker det är skitkul. Då ska man fortsätta, men man ska inte lyssna på någon annan. Man ska bara lyssna på sig själv.
En annan del i det är att han vill komma ifrån fotbollen. Det är möjligt att han återvänder till MFF i en annan roll, men vad det blir och när det blir är osäkert. Han bygger ytterligare en padelhall, denna gången en lite större i Värnamo, men hinner inte med mycket annat. Han vill bland annat spendera mer tid med sin familj.
- Jag tror det är nyttigt att komma ifrån det, i alla fall för mig. Jag tror det blir en period där jag inte har fotbollen i mitt liv.
- Det kanske är svårt för andra att sätta sig in, men man har aldrig haft något annat. Jag vet inte hur det är att planera min dag själv. Familjen vet inte heller, allt har styrts efter ett schema. Man kanske kommer tänka att det är fantastiskt att styra sin egen vardag, eller så saknar man fotbollen.
- Det lättaste är att bara stanna inom fotbollen. De flesta gör det. Det finns många grejer man kan hjälpa till med eftersom man kanske är bra på det, men då vet du inte hur det är på andra sidan. Jag behöver få det. Det kanske räcker med en månad. Det kanske behövs tio år. Jag vet inte. Att få känslan ”såhär är det”. Annars går man i ovetskapen hur det hade känts.
Har du pratat med andra tidigare spelare om vad man ska göra efter karriären?
- Folk har berättat, men jag är ganska ointresserad. De är inte jag. Samma med folk som säger när man ska sluta. Den ena säger ”sluta när du är bäst”, den andra ”sluta aldrig”. Jag har aldrig lyssnat på dem, för de är inte jag. Jag slutar när jag tycker det är rätt.