Den sena kvällen i Borås bjöd på ett allt för hårt italienskt tuggmotstånd för Elfsborg.
Knallelandets kostymer var för små jämfört med serie A-svidarna och det sved extra då festkvällen kom av sig redan efter en halvtimmes spel.
Då hade boråsarna vattnat sitt för italienarna främmande konstgräsunderlag i hopp om att bollen skulle rulla snabbt svårare.
Då hade speakern eldat upp en skön stämning på läktarna och Anders Svensson drog näven under näsan och såg så där snudd på farligt tänd ut.
Denni Avdic var redan efter några minuter på några stortånaglars avstånd från att peta in en boll och Martin Ericsson hade en hyfsad frispark.
Elfsborg gav järnet.
Men det hjälpte inte.
Efter en rolig halvtimme var napoletanarna herrar på Sjuhäradsbygdens täppa.
Då hade de visat den rätta innebörden av snabba omställningar, kall kontroll av boll och motstånd.
Helt enkelt givit exempel på skickligt fotbollshantverk på en högre nivå än den svenska och elfsborgarna hade inte kul längre.
Den uruguayanskt långhårige Edinson Cavani, en av VM-fyrorna i Sydafrika, gjorde 1-0-målet.
Ska hela sanningen berättas så var det frukten av ett bedrövligt slarv av ett Elfsborg i grym anfallsposition.
Men Daniel Mobaeck missade en passning grovt och sedan sade det smack och smack och det var fråga om sekunder innan bollen låg bakom Ante Covic i mål på andra sidan planen.
Christian Maggio hade kvickare än ögon sett snott bollen och hittat Edinson Cavani där ute till höger och han gjorde sitt första mål.
Då visade klockan drygt 29 minuter och Elfsborg var alltså tvunget att redan i det tidiga skedet göra tre mål (efter 0-1 i Neapel).
Det var ett läge som inte ens den obotligaste optimist hade gillat.
Sedan snurrade klockan fram tio minuter till och så gjorde Edinson Cavani, som köptes av Napoli från Palermo efter VM-succén, sitt andra mål. Den här gången på nick.
Det var väl där någonstans som all uppumpad luft gick ur hela den gulsvarta ballongen.
Det var då Elfsborgs kassör såg alla de sköna Europa league-miljoner försvinna i fjärran.
Och det var då drömmen om ett svenskt klubblag ute i Europa ännu en gång grusades.