Elitfotboll Dam är klubbarna i damallsvenskan och elitettans intresseorganisation. Det är via EFD som klubbarna gemensamt kan driva och hantera frågor inom svensk fotboll, och organisationens generalsekreterare Linda Wijkström är nedstämd över bilden kring sexuella trakasserier och övergrepp som framkommer av den enkät som Fotbollskanalen gjort med spelare i samtliga klubbar i allsvenskan på damsidan 2017.
- Det är otroligt tråkigt. Däremot skulle det vara naivt att tro att just vi skulle vara en skyddad verksamhet i samhället, inte minst med tanke på det vi sett det senaste halvåret i samband med #metoo-rörelsen. Men det gör inte att vi kan ta siffrorna på mindre allvar för det, säger Wijkström.
Blir du förvånad?
- Nej, jag blir inte förvånad. Jag känner att tiden för förvåning är över. Det är bättre att titta på hur vi ska kunna bli ännu tydligare i vårt arbete med de här frågorna. Klubbarna, spelarna och fotbollsrörelsen i sig behöver bli ännu tydligare i sitt sätt att ta avstånd i de här frågorna.
Hur ser du på att det förekommer att personer inom föreningarna utsätter spelare för trakasserier och övergrepp?
- Vi accepterar inte det här i våra verksamheter. Det ska inte förekomma i någon verksamhet. Inte i våra omklädningsrum, inte på våra arena och inte i det som rör klubb eller förening.
Hur tänker du kring att det är nästan uteslutande män som har utsatt de svarande för det som de upplevt?
- Det finns en manlig norm, det har vi ju sett efter att kvinnor börjat prata om att de upplevt trakasserier och övergrepp. Majoriteten av våra ledare inom idrotten är också män. Däremot ska vi säga att det inte innebär att de ledare inom damfotbollen som är män utför trakasserier, för det är en väldigt liten del av alla tränare och ideella ledare som det berör. Det behöver vi vara tydliga med. Det här är inte något som alla män inom idrotten eller damfotbollen utför, säger Wijkström.
- Jag vill verkligen betona att det inte handlar om att alla män som är ledare inom damfotbollen håller på med trakasserier eller övergrepp. Men vi behöver jobba med utbildning här, av allt ifrån våra tränare, ledare och styrelseledamöter. Det ska finnas både utbildning och diskussionsunderlag. Precis som man arbetar med andra saker, som verksamhetsplaner eller annat som gäller planering, ska det här finnas med. På vilket sätt får vi konkretisera framöver.
Varför ser det ut som det gör?
- Idrotten, fotbollen eller damfotbollen är inte en skyddad värld från övriga samhället. Vi kan se att tystnadskulturen under det senaste halvåret har börjat luckras upp och att man börjar prata om det här, vilket vi välkomnar otroligt mycket. Vi har haft diskussioner genom åren om hur man säkerställer saker när det gäller ledare. Det har handlat om alltifrån brottsregister, hur vi jobbar med värdegrunder och de sju olika diskrimineringsgrunderna, som även rör rasism och annat. Det är jätteviktiga frågor. Naturligtvis behöver vi göra mer än att prata och föra in det i fina dokument. Vi måste jobba vidare konkret och se till vad vi behöver göra för att ta det arbetet ännu ett steg vidare.
80 procent av de som svarat på enkäten upplever att deras klubb inte arbetar med eller pratar om frågor som rör sexuella trakasserier och övergrepp. Hur ser du på det?
- Saker och ting står skrivet i policydokument och på olika ställen. Ofta kanske vi jobbar mer med det inom ungdoms- och barnverksamheten, och kanske tappar vi det lite när vi kommer upp i elitlagen, i A-lagen. Det är väldigt viktigt att förtydliga för spelare och ideella ledare vad som gäller så att de känner en trygghet i att vi kan prata om det här. Om vi pratar om de här sakerna kanske vi kan få bort tystnadskulturen.
Få av de som utsatts för trakasserier eller övergrepp har informerat sin klubb om händelsen, visar Fotbollskanalens enkät.
- Det är det här som jag känner gör mig mest ledsen. Nu vet vi inte alla anledningar till varför de inte gjort det, men det ska alltid finnas en känsla hos en spelare att den kan gå till sin klubb av vilken anledning som helst. Det ska finnas en tydlighet i att ledare och klubben finns där om något inte känns bra, säger Linda Wijkström.
- Det ska även finnas stöd för klubbarna när det gäller hur de ska jobba vidare med de här frågorna. Jag tror det hänger ihop. Vilket stöd kan EFD ge här? Vilket stöd kan övriga idrottsrörelsen ge? Vad finns det för andra kanaler som man kan använda för att stötta upp arbetet? Det ska vara tryggt att vara spelare i damallsvenskan och elitettan, och jag känner att våra klubbar jobbar för att få till en sådan miljö. Det här är inget de medvetet inte gjort eller arbetat med. Men de kan ha en känsla av att: ”Sägs det ingenting så kanske det inte upplevs något”.
Är det här ett ämne som kommer upp när ni har era EFD-möten och alla klubbar samlas?
- Det här har kommit upp olika gånger under olika år, beroende på aktuella händelser. Då kommer det upp och då tittar vi på olika policy- och strategidokument, vad behöver vi fräscha upp eller hur jobbar vi här? Men där måste vi ta det till nästa steg, vi behöver få till en konkret diskussion om det.
Så hur ska EFD ta arbetet till nästa steg? Planeringen för det påbörjades i höstas, efter att #metoo-rörelsen stormat in över Sverige.
- I höstas påbörjade vi en dialog med Spelarföreningen, för att se hur vi kan jobba med det här tillsammans. För det här är en fråga för hela fotbollen. Det är viktigt att vi lyfter upp det. Vi har till exempel lyft upp det i våra strategier och i våra instrument för att kvalitetssäkra fotbollen på ungdomssidan. Vi behöver titta på hur vi konkret jobbar vidare. Vi ska inte göra det här ensamma, utan tillsammans.
- Spelarna som spelar i allsvenskan eller elitettan ska känna en trygghet i att vara i sina klubbar, de ska känna att man kan prata om det om man upplever sådana saker. På samma sätt måste klubben känna att det finns ett stöd om sådana saker händer. Hur går man till väga om något händer? Hur jobbar man vidare därefter? Vi måste bli öppnare i sådana dialoger och inte enbart sköta det i stunden för att lösa en situation som uppkommit.
Behöver ni samarbeta även med Svenska Fotbollförbundet?
- Absolut, det är jätteviktigt. Vi är tillsammans i det här, alla inom svensk fotboll. Våra spelare spelar också i landslagen, både de yngre och de äldre. Det är våra klubbar som fostrar spelarna som kommer upp i landslagen. Jag har en nära dialog med Håkan Sjöstrand (SvFF:s generalsekreterare) om de här frågorna.
- Vi har fört en dialog med Spelarföreningen och vi kommer även diskutera det här med Svenska Fotbollförbundet, om hur vi kan jobba tydligare i de här frågorna. Arbetssätt och de konkretiseringarna jag pratar om kommer vi jobba fram under våren.
Om Fotbollskanalens enkät säger också Wijkström:
- Jag tror att enkäter som den här ibland kan vara viktiga, för att det fortfarande känns jobbigt att uttala sig om vissa saker. I framtiden vill vi så klart få till en dialog i öppna rum, men man måste ha respekt för att det kan vara känsliga saker att prata om.
Spelarföreningen har också gjort en enkät, med sina medlemmar i damallsvenskan och elitettan, som berör samma ämne. Linköpings back Elin Landström, som sitter i Spelarföreningens styrelse, förklarar att man tog intiativ till enkäten efter att en tidigare allsvensk spelare berättat för Kvällsposten om hur hon under sin karriär blev sexuellt utnyttjad av en motståndare i ett omklädningsrum efter en match och även drogad och våldtagen av en lagkamrat vid ett annat tillfälle.
- Det var efter det som vi gick ut med enkäten, för att få en bild av läget. Så vi har en pågående diskussion om det här, och vi försöker bilda oss en uppfattning om hur det ser ut för att kunna se vad vi kan göra för att minska problemen, säger Landström.
Resultatet av enkäten eller vad den berörde exakt vill inte Spelarföreningens generalsekreterare Magnus Erlingmark gå in på, i alla fall inte i dagsläget, men han berättar att ungefär 80 spelare svarade på den.
- Vi är inte redo att gå ut med information kring enkäten nu. Vi vill ge EFD information om den först, och även Svenska Fotbollförbundet och sen tjejerna själva. Vi funderar också på att tillsammans med EFD göra en ännu mer grundlig enkät, säger Erlingmark.
Det är inte säkert att enkäten som Spelarföreningen gjort kommer att publiceras öppet. Ett möjligt alternativ är alltså att de istället gör en enkät tillsammans med Elitfotboll Dam och satsar på att informera om och utgå ifrån den i sitt arbete framöver istället.
- Ja, EFD vill att vi gör en enkät som alla spelare i allsvenskan ska svara på. Det är ett bra grepp, säger Erlingmark.
EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström bekräftar också att man funderar på att göra en egen kartläggning av situationen.
- Vi har varit inne i den diskussionen med Spelarföreningen. Vi har tittat på enkätunderlag. Det är viktigt att följdfrågor är med så att man kan plocka ner siffrorna, så att det inte bara blir statistik. Vi behöver få se vilka problem vi har, men också vilka positiva delar som vi kan jobba vidare med och stärka. Det finns en otrolig styrka ute i föreningarna, säger Wijkström.