OBS, intervjun med Ghoddos gjordes under torsdagen, strax innan LFP, den franska ligaorganisationen, meddelade att Amiens degraderades till Ligue 2.
I dag, torsdag, korade LFP (den franska ligaorganisationen) Paris-Saint Germain till mästare i Ligue 1, detta efter att den franska regeringen i tisdags meddelade att fotbollssäsongen var över. Dessutom meddelade LFP att Toulouse och Amiens, som låg sist respektive näst sist i tabellen, degraderas till Ligue 2.
I Amiens spelar den tidigare Östersunds FK-spelaren Saman Ghoddos. Fotbollskanalen var i kontakt med 26-åringen strax innan LFP meddelade att Amiens degraderas till andradivisionen. Mittfältaren öppnade då upp om mardrömssäsongen, som inleddes med fyra månaders avstängning och fortsatte med en vår präglad av skador.
Totalt blev det fem matcher i ligaspelet för Ghoddos, eller för att vara precis: 230 minuter. Men det jobbigast av allt var att vara avstängd från fotbollen i fyra månader.
- Det var jättejobbigt. Jag fick tänka i andra banor. Jag har alltid varit en positiv människa så jag tänkte att jag hade fyra månader extra försäsong där jag kunde förbättra mig på allt som jag är dålig på. Det var jobbigt att kolla på fotboll, speciellt på vårt lag, för att man inte kunde påverka någonting, säger Ghoddos.
Han fortsätter:
- Men när det kommer till träningar kom jag i en fas där jag aldrig har känt mig så bra. Jag kände att uthålligheten, snabbheten, explosiviteten, tekniken, skottet, ja allt, hade förbättrats. Sedan kom det en oläglig skada en månad innan min avstängning hävdes som gjorde att jag tappade det lite.
Ghoddos åkte på en höftskada som gjorde att han bara hann spela 69 minuter hemma mot Montpellier innan han missade ytterligare två månader av säsongen.
- Det var jobbigt. Jag tänkte inte så mycket på att jag hade varit avstängd i fyra månader och att det där och då blev två månader till. I stället försökte jag intala mig själv varje vecka att: ”Nästa vecka kan jag träna igen”. Och så kom nästa vecka och då frågade jag läkaren: ”Kan jag spela nu?”. Då sa han: ”Vi får se”. Och så gick nästa vecka, så höll det på. Jag försökte intala mig själv hela tiden att det skulle gå över nästa vecka.
Till slut kom han tillbaka. Ghoddos gjorde 45 minuter i 1-0-förlusten hemma mot Metz den 29 februari innan han i omgången efter hoppade in de sista tio minuterna borta mot Marseille. Amiens var då i underläge med 2-1, men i matchens 95:e minut kvitterade gästerna. Vem som gjorde målet? Saman Ghoddos.
- Det var som att jag gick ner tre kilo. Efter det målet släppte allt. Det var en otrolig känsla. Jag visste inte vad jag skulle göra eller var jag skulle ta vägen. Att kvittera borta mot Marseille var en fantastisk känsla. Jag var otroligt taggad då.
Efter avstängningen i höstas och skadeperioden i våras kände Ghoddos att 2-2-kvitteringen borta mot Marseille var vändpunkten. Han skulle lägga allt bakom sig, blicka framåt och visa upp sina kvaliteter för Ligue 1-publiken.
Då bröt coronaviruset ut. All fotboll stoppades och sedan 2-2 borta mot Marseille har Amiens inte spelat några matcher. Ghoddos och Amiens slutade träna fotboll för omkring sex veckor sedan – och han medger att det har varit en väldigt speciell tid som han haft i Ligue 1-klubben.
Hur Ghoddos ser på att den franska regeringen valde att ställa in säsongen?
- Jag vet faktiskt inte, det är en väldigt svår fråga. Så klart är det bra, då det har gått så dåligt för vårt lag, vi är där vi är, man behöver inte spela mer. Men i fall vi åker ur är det lite orättvist. Det var tio matcher kvar, jag tycker man kunde haft lite mer tålamod och inte stänga ner ligan redan nu – utan i stället skjuta upp det som alla andra har gjort. Tio matcher spelar man på runt två månader.
Han fortsätter:
- En lösning skulle kanske kunna vara att sätta igång i september igen och hoppa över vinteruppehållet, men nu blev det som det blev. Jag är både glad och sur, jag missade ju fyra månader inledningsvis. För mig är det också skönt, om den här säsongen blir blank och inte har funnits.
- För oss som ligger där nere är det inte rättvist, det gick jättebra för oss i slutet. Om vi åker ur på detta sätt får vi bara acceptera det, men det är lite orättvist på ett sätt. Samtidigt har vi satt oss själva i den här situationen.
Förtjänar ni att ligga i botten av tabellen?
- Ska jag vara helt ärlig. De fyra månaderna jag var avstängd hade jag jättesvårt att kolla på fotboll. Oavsett om vi förlorade eller vann, jag kunde inte riktigt säga vad som gick bra eller inte. Jag gick till träningarna som att jag skulle spela varje match och på träningarna såg det jättebra ut. Men matcherna? Jag kunde inte kolla på dem. Jag kan inte riktigt svara på hur de fyra månaderna gick till.
- Men efter det tycker jag att det var jättemånga individuella misstag, mycket otur. Det var – som hela den här säsongen har varit med allt som hänt – en väldigt konstig säsong. Vi kunde vinna mot Marseille hemma med 3-0 och sen förlora nästa match med 3-0 mot ett bottenlag.
Om det blir så att Amiens åker ur nu, känner du för att spela i Ligue 2?
- Det blir en fråga för framtiden. Jag trivs jättebra i staden och klubben, det är väldigt familjärt. Men min ambition är alltid att spela i högstaligan, i de bästa ligorna, och division 2 i Frankrike är ju inte en topp fem-liga i Europa. Det är klart, ibland måste man ta två steg bakåt för att ta ett steg framåt – men det blir nog lite för många steg att spela i Ligue 2. Det är inte vad jag vill med min karriär just nu.
Hur tänker du annars kring framtiden?
- Det är lite svårt att säga, man vet inte vilken liga jag kommer spela i. Men jag har så klart ambitioner, jag vet vad jag vill med mitt liv och vilka steg jag behöver ta för att nå toppen, för att nå min fulla potential. Jag försöker bara tänka på mig själv just nu, träna så hårt som jag kan. Sen får man se vad som händer när fönstret öppnar igen, vad som händer med vår liga. Det är en spännande tid framför oss och jag ser bara positivt på allt och hoppas på det bästa.
Hur vill du summera det här fotbollsåret?
- Det är svårt att summera det. Jag har lärt känna min kropp på ett helt annat sätt. Det har varit lite upp- och nedgångar. Jag har blivit en bättre fotbollsspelare och bättre människa, jag har lärt mig mycket mer.
- Rent fotbollsmässigt har jag inte kunnat bevisa mycket då jag varit skadad i två månader och avstängd i fyra. Det har varit en speciell säsong. Jag hoppas bara att den här säsongen blir blank så att man kan glömma allt som har hänt.