Samtidigt som det har varit ett långt vinteruppehåll för fotbollen i Sverige så har det varit säsong för futsalen.
Under 2018 var inomhussporten på frammarsch och publiksnittet i Svenska Futsalligan var runt 1 000 åskådare.
Men sedan kom två smällar.
Först coronapandemin och sedan, under 2021, dömdes två landslagsspelare i futsal i en uppmärksammad matchfixningshärva.
Den ena dömdes för givande av muta och spelfusk och stängdes av SvFF av från allt spel i sex år.
Den andra dömdes för tagande av muta och spelfusk och stängdes av SvFF av från allt spel i fem år.
Men trots det verkar sporten ha rest sig och fortsätter nu att växa igen.
På Svenska Fotbollförbundets hemsida går det att läsa att futsal är en av Sveriges snabbast växande idrotter, och att SvFF har över 1 700 deltagande lag i seriespel, vilket gör sporten till en av de största inomhusidrotterna i Sverige. Den har blivit så stor att det går att satsa pengar på varje match i Svenska Futsalligan. I dag finns det 27 operatörer som erbjuder spel, och det finns också livespel.
- Publiken börjar komma tillbaka nu efter att vi haft några tunga år efter pandemin. Sportsligt har ligan utvecklats. Men vi har inte haft den riktiga publikutvecklingen om vi jämför med 2018 och 2019 när vi hade upp mot 1 000 åskådare i snitt. Nu ligger vi nog på 300 eller 400. Vi har fortfarande toppmatcher. Nyligen spelade Skoftebyn mot Uddevalla och då var det 1 400. Det är vi jättenöjda med. Vi ska ju jämföra oss med innebandy och handboll, säger Lasse Ternström på Svensk Elitfotboll (SEF), som är ligaansvarig för Svenska Futsalligan.
På herrsidan är Sveriges landslag 65:a på världsrankingen, som toppas av Brasilien, Spanien och Portugal. Blågult har aldrig tagit sig till ett VM- eller EM-slutspel, och det står klart att man missar VM 2024 i Uzbekistan efter att ha åkt ut i kval mot Tyskland.
Den senaste landskampen var i december. Inför 364 åskådare i Estrad Alingsås blev det förlust med 4-7 mot Marocko. Det var en träningslandskamp och när det har varit tävlingsmatcher så har det - beroende på var matchen spelats - ofta varit mellan 1 000-1 500 åskådare.
Mathias Etéus är landslagschef på Svenska Fotbollförbundet. Han menar att utvecklingen går framåt för det svenska landslaget.
- När jag kom in och blev landslagschef under hösten 2019 var målet att ta oss till EM 2026. Nu i våras i VM-kvalet nådde vi playoff mot Tyskland som vi tyvärr förlorade. Det gjorde att vi hamnade på en plats 21-24 i Europa. Vi kryssade mot Italien som är bland de tio bästa i Europa. Så i enstaka matcher kan vi göra så bra resultat. Vi är på god väg, säger han och fortsätter:
- Vi har haft ganska bra förutsättningar i Svenska Futsalligan, och med Svensk Elitfotboll som har drivit utvecklingen. Det finns mycket kunskap. Sedan vill jag kredda vår förbundskapten Matija Dulvat som har varit inne sedan 2017 och verkligen har anammat och visat oss i Sverige hur man spelar futsal och vad det innebär. Så där har vi verkligen växt under de senaste åren.
Lasse Ternström på SEF hoppas att Svenska Futsalligan kan bli mer professionell för att Sverige ska kunna komma ikapp de bästa nationerna i Europa.
- Det är svårt när SvFF inte har resurserna till att satsa på futsalen. De har det tufft ekonomiskt. Vi har inga heltidsanställda förbundskaptener och inga möjligheter att åka på matchläger. Vi får göra mycket på hemmaplan i landslaget. Ligan behöver få ett uppsving och då behöver vi bli professionella där också. Vi har spelare som dubblar fotboll och futsal, det gör ju att de här spelarna försvinner nu i mars. Så när vi inte kan avlöna spelarna i futsal så sticker spelarna till fotbollen, säger Ternström.
Varför är det så få svenska spelare som blir utlandsproffs?
- Om vi ska vara proffs på riktigt så måste vi spela i högstaligorna i Spanien, Portugal, Italien och Frankrike. Så bra är vi inte. Då blir det att vi hamnar i andraligorna och då kanske man tjänar 10-15 000 kronor i månaden. Då tjänar man ju mer hemma i Sverige där de jobbar också. För ett tag sedan hade vi en som var helt överlägsen i Sverige, men han spelade inte heller i högstaligan när han var proffs i Europa. De är för bra.
Den första säsongen av Svenska Futsalligan spelades 2014/15 och sedan dess har följande lag blivit Svenska Mästare: Göteborg FC, IFK Göteborg, IFK Uddevalla (tre gånger), Hammarby IF (två gånger), Örebro SK (två gånger).
Just nu toppas ligan av Uddevalla FC före Skoftebyns IF och Hammarby IF FF.
Att det är just Uddevalla och Skoftebyn, utanför Trollhättan, som toppar den högsta ligan i Sverige menar flera som Fotbollskanalen har pratat med beror på att klubbarna avlönar sina spelare.
- Klubbarna från landsorter, som har ett starkt nätverk, avlönar spelare mest. Det är ju bara att kolla på vilka som ligger högst upp i tabellen. De har ju flera spelare som bor i Göteborg. Varför spelar inte de här killarna i IFK Göteborg? Jo, för att Göteborg inte betalar pengar till spelare medan Uddevalla och Skoftebyn gör det, säger en person med insyn.
En annan person med insyn säger:
- Örebro SK har värvat in flera utländska spelare, bland annat från Brasilien. Så i den klubben får nog spelare en del pengar.
Många personer sliter hårt för att svensk futsal ska utvecklas och komma ikapp de bästa nationerna. Både på och utanför plan. På Svenska Futsalligans hemsida går det att läsa att man har ett CSR-projekt som med utgångspunkt i futsalen syftar till att bygga samhällsnytta med fokus på integration genom att utbilda ledare och skapa förebilder för ungdomar.
"Utöver utbildning vill vi också bidra och inspirera till projekt och framför allt ge alla en möjlighet att vara med. Med långsiktighet, kunskap och gemenskap kan vi vara med och bidra till en positiv samhällsutveckling som ger effekter långt utanför idrottens arena. Tillsammans med partners arbetar vi målinriktat och långsiktigt", skriver man.
Men man har en lång väg att vandra i målet att bli mer professionell. Alla tolv lagen i Svenska Futsalligan har flera spelare som har dömts för brott. 74 stycken som har spelat i Svenska Futsalligan den här säsongen har dömts och det rör sig om sammanlagt 119 olika brott. Fler än hälften av brotten är från 2018 och framåt, och flest domar kom under 2023.
I domarna finns det några saker som inte ses som lika allvarliga som andra. Till exempel fyra stycken hastighetsöverträdelser och två bilbältesförseelser.
Det finns också:
16 spelare som har dömts för narkotikabrott (fler än hälften under de senaste tre åren och tre domar under 2023)
Tolv för stöld eller snatteri (åtta under de sju senaste åren).
Elva för rattfylleri (fler än hälften under de två senaste åren).
Åtta för misshandel (tre under de fem senaste åren).
Tre för ofredande (2023, 2022 och 2021).
Två för olaga hot (2011 och 2010).
Från 2019 och framåt finns det även domar vad gäller: tullbrott, penningtvättsbrott, narkotikasmuggling, våldsamt motstånd och vapenbrott.
Mellan 2014-2017: försök till rån, medhjälp till rån, grovt förtal, våldsamt upplopp, våld mot tjänsteman och kränkande fotografering.
Det finns också domar vad gäller missbruk av urkund och hot mot tjänsteman (båda från 2012).
Sedan finns det även flera fall av olovlig körning, smitning från trafikolycksplats och vårdslöshet i trafik.
En spelare har varit åtalad för matchfixning i ett annat land (friades i tingsrätt under 2015) och två stycken har varit misstänkta för mord.
I en av klubbarna i Svenska Futsalligan finns det en i styrelsen som är dömd för flera olika brott, bland annat narkotikabrott och en annan i ledningen i samma klubb är också dömd för flera olika brott, bland annat för misshandel.
Flera av de dömda spelarna är framträdande i sina klubbar, och några har i närtid representerat det svenska landslaget.
Det finns också domare i Svenska Futsalligan som är dömda för brott, det gäller häleri och rattfylleri, och en tredje var under 2014 misstänkt för matchfixning i två olika fotbollsmatcher.
- Det här visste jag inte, säger Lasse Ternström, ligaansvarig för Svenska Futsalligan.
- Det är för snabb information och svårt att sätta mig in i om det är mycket eller lite. Jag behöver titta på hur många spelare vi har. Jag tror att vi har 250-300 spelare, så det är inte roliga siffror. Men för att kunna göra en bra analys av det så behöver jag sätta mig in i det lite mer.
I högstaligan i futsal finns det flera traditionella fotbollsföreningar. En av klubbarna har sex spelare som har dömts för sammanlagt tolv olika brott, bland annat narkotika, stöld, rattfylleri och grovt förtal (efter att ha laddat upp material på en tjej på en porrsajt).
- Oj. Det här var mer än vad jag visste. Det här är inte bra. Det går inte hand i hand med våra värderingar. Futsalen är en del av vår verksamhet och förening. De är ett representationslag och det är klart att de går under samma värderingar som övriga i klubben gör, säger klubbens vd och fortsätter:
- Det här är något som vi tar på största allvar och som vi tycker är bra att ni har kollat på, och vi måste undersöka och se hur omständigheterna ser ut. Men det är klart att det förstås inte är något som vi vill bli förknippade med. Men jag vill ta reda på mer. Jag är lite förvånad och chockad nu. Det här måste vi självklart titta närmare på.
En annan av klubbarna har sju spelare som tillsammans har dömts för nio olika brott, bland annat flera narkotikabrott.
- Det här hade jag inte koll på. Det är ju inte bra. Jag är ju givetvis emot brott. Så jag kan ju inte stå här och säga att det är bra, det går ju inte… det finns inte på världskartan, säger klubbens ordförande.
Under Svenska Futsalligan finns det tre stycken Division 1-serier - och där ser det ut på ungefär samma sätt.
Fotbollskanalen har tittat på en av Division 1-serierna. Där finns det sju stycken lag och alla har spelare som har dömts för brott.
I den serien har minst 29 spelare dömts och sammanlagt rör det sig om 60 brott.
I en av klubbarna är en tränare dömd för flera olika saker, bland annat narkotika, bedrägeri och misshandel.
I en annan klubb är två i styrelsen dömda för narkotikabrott.
Även i den serien finns det flera domare som är med i brottsregistret, en för egenmäktighet med barn, vilket gav ett fängelsestraff, och en annan för penningtvätt, och en tredje för misshandel, olaga hot, grovt rattfylleri och ofredande - och där en fjärde just nu är misstänkt för ringa narkotikabrott och vapenbrott - samtidigt som han dömer matcher i futsal och även i utomhusfotboll.
- Vad har det med att jag dömer att göra? Jag ser det absolut inte som problematiskt till min karriär som domare. Men jag vill inte att det här ska nämnas någonstans. Jag vill inte kommentera något annat än dömandet, säger domaren till Fotbollskanalen.
Lasse Ternström på SEF:
- Det är ju inte bra (att en domare dömer matcher samtidigt som han är misstänkt för ringa narkotikabrott och vapenbrott). Man behöver ha avtjänat sitt straff eller skrivits av från misstankar. Det är så jag tänker att klubbarna behöver agera också. Man kan inte alltid döma någon för resten av livet. Har man avtjänat sitt straff så får man ju hoppas att människan förbättrar sig, säger han.
Har ni något värdegrundsarbete i ligan?
- Vi har jobbat med värdegrund mot styrelserepresentanter men inte hunnit ner på spelare. Sedan är det lite upp till varje klubb. Vi utbildar även klubbarna i matchfixing, och vi utbildar i RF:s regler kopplat till doping. De två ämnena lägger vi stort fokus på och har utbildning varje år med spelarna.
När Mathias Etéus, landslagschef på Svenska Fotbollförbundet, får höra att 74 stycken som den här säsongen har spelat i Svenska Futsalligan någon gång har dömts för brott och att några i närtid har spelat för det svenska landslaget så vill han inte kommentera det. Däremot berättar han att man jobbar med värdegrunder.
- Vi jobbar ganska mycket med det på landslagsnivå med våra spelare. Det är förbundskaptenerna som är ansvariga för att prata om det. När det kommer in en ny spelare så pratar man och går igenom värdegrund och förhållningsregler. Det är att man ska vara en förebild och att man är en offentlig person. Det är viktigt att vi tar tag i vissa delar och pratar med den spelaren, om det är saker som kanske är olämpliga och inte bör lyftas hur som helst utifrån rollen som de har som landslagsspelare, säger han.