Hundrade inlägget i bloggen! Jag siktar på att få ihop uppemot 300 innan jag går till sommarvila 2011 så nu avverkar alltså bloggen sin första tredjedel.
Ambitionen med texterna är att visa upp lite kuriosa, att krydda med egna erfarenheter och att stå upp för åsikter även om det blåser snålt ibland. Jag vill inte provocera för provocerandets skull. Förhoppningsvis vet ni lite mer om mig nu, om vad jag tycker om och kanske har ni fått mer er lite om italiensk fotboll i Italien, i Europa och i Sverige.
Det här är en nattblogg. Jag ligger hemma och betraktar våra italienska älsklingars insatser i Europa League och kan bara konstatera att Napoli är det enda laget som har en rimlig chans att nå de 32 sista i turneringen. Juventus då?
* Juventus inledde med att tappa till 3-3 i slutet hemma mot Lech Poznan. Hat-trickhjälte blev Rudnjevs. Efter fem raka oavgjorda matcher, varav en borta mot Manchester City är Juve ute. Bianconeri har lidit av skador, men har inte varit varken sämre eller bättre än sina motståndare i grupp A. Jo, när det väl gällde i match fem i Polen skapade Juve en massa chanser, men 1-1 kom sent och då var det ju liksom för sent.
Kontenta: Juve behöver fler spelare i Krasics kaliber, matchvinnare som kan kliva fram på den största av scener. Organisationen blir bättre för varje dag, även om Del Neris 4-4-2 är aningen bergränsat i offensiven. Med ett par tunga värvningar till så kan La Vecchia Signora vara på gång igen.
* Palermo var det enda laget i Europa League som blev utklassat. Sicilianarna var ett par storlekar för små mot CSKA Moskva. Rosanero har ett par spelare som är på väg att bli riktigt, riktigt stora på den internationella scenen, men mittbackarna som spelar håller inte här. I den här klubben är scouting och utväxling på investerat kapital viktigt. Det blir alltså på så vis svårt att få en långsiktig satsning, och om laget inte stärker sig ytterligare i de bakre regionerna kommer det inte att bära så mycket längre än så här.
Prognos: Bara om Pastore och Ilicic fortsätter att utvecklas och får lite tryggare spelare bakom sig kan detta bli något riktigt stort. Är Delio Rossi rätt man att ge Palermo lyftet i Europa?
* Sampdoria. Perfekt defensiv balans när Cassano och Pazzini gav laget fantasi och precisa avslut framåt. Blucerchiati var någon minut från avancemang till Champions League när Markus Rosenberg reducerade för Werder Bremen i slutet av matchen på Marassi i kvalet. Doria ledde i Eindhoven och hemma på Marassi i EL, men släppte in ytterligare mål i slutet av matcherna. Den här gången var det Ola Toivonen som sänkte Genua-klubben.
Prognos: Chanslösa offensivt utan Cassano. Har viss offensiv kvalité i Mannini och Guberti men det blir för få ‘poäng’ från dessa två. Bara Pazzini och i viss mån Palombo bär det här laget nu. De flesta andra är tyvärr mediokra på den här nivån.
* Napoli. Närmast overkligt obalanserade och med i stort sett all kvalité framåt och ett ofta uselt försvarsspel så blir det alltför ojämnt i längden. Bra att president De Laurentiis går in och stärker försvaret med två tunga köp under 2011. Med en högsta nivå som kan hota de bästa lagen i Europa, men med en lägsta nivå fösvarsmässigt som egentligen nästan Elfsborg kunde göra mål på. Nästan. Sköt nästan 30 skott mot Utrecht i Holland och var fullständigt överlägsna målchansmässigt mot holländarna återigen, men kunde inte utnyttja övertaget.
Framtid: Ljus. Med en mer balanserad tränare och med de planerade värvningarna 2011. Men här behövs mer kvalité även på mittfältet.
Totalt intryck, italienarnas prestationer i Europa League:
Italienska klubbar var en gång i tiden bäst tränade och bäst organiserade. Det är dom inte längre. Italienska lag har varken bäst fysik, bäst organisation eller bäst försvarsspelare totalt sett. Däremot har Serie A hög klass på de offensiva spelarna och fortfarande har de italienska lagen en smartness som de nordeuropeiska lagen ofta saknar. Jag skulle dock gärna vilja se en större satsning på fysik, på att få med sig fler spelare i offensiva omställningar, att ibland våga släppa på ännu mer av kreativiteten och att bättre organisera sina försvar. Och individuella misstag måste reduceras. Det har varit allför många sådana och det tillåts inte på toppen.
Jag är för övrigt inte imponerad av breddspelarna i de här lagen och jag anser att de inhemska spelarna generellt sett är bra skolade men å andra sidan saknar riktigt vassa spetsar i sitt spel. Som om de flesta har gjutits i samma, lite tunna, till stor del taktiskt slipade form. Jag är lite orolig för den nya generationen italienska spelares slagkraft.
Rannsaka er. Ta de här nederlagen på allvar. Det kan finnas en ljus framtid för den som lär sig något av de här förlusterna ute i Europa. Den höga högstanivån finns här och där i de här lagen. Släpp in fler influenser, satsa på spelare med spetsigare egenskaper och slipa era bredsspelare så kan det bli något bra av det här.
Det har gått mode i tränarkåren i Italien. Borta är de gamla cyniska tränarna som Trap och Mazzone, utbytta mot yngre offensivare förmågor. Till och med Capello har flytt landet. Usch så tråkigt det kunde vara att se på, men det var ofta effektivt.
Jag föredrar ändå den här nya, ungdomliga, fartfyllda fotbollen med de yngre tränarnas fräscha sätt att se på fotboll. Snälla, konsultera bara några av de äldre, kombinera tränarfarbrödernas låga försvarsspel med ett aggressivare spelsätt, styr upp era försvar och titta gärna utanför landets gränser.