Domare Rocchi fick beröm

Efter att hjulen tagit mark på Linate igår tog jag och Snobben in på ett hotell. Matchen Milan-Napoli ligger i skarven till den gångna modeveckan som har lockat både trendiga ‘bögar’ (som de homosexella jag känner kallar sig själva) och långbenta fotomodeller. Det kryllar av den typen av visuella stereotyp i hotellobbyn.

Fina Mikaela på fyran har latinskt blod och har de senaste åren sökt sina rötter i den här fascinerande staden. Att umgås med henne här är enkelt. Det var hon som för en tid sedan tipsade om Osteria del Corso dit vi brukar gå för lunch här nere. 7 euro för en bra pasta mitt i stan, men framförallt en genuin service på en familjerestaurang som drivs av en juventino. Igår krockade vi med vackre Bernardo Corradi i dörren och i den inre sektionen satt ‘Bobo’ Vieri och njöt.

Efter en stund hörde härlige vännen ‘Samba’ av sig och dök upp och han ser fortfarande vältränad och stark ut:

Jag och Snobben reste oss upp efter lunchen och umgicks med den gode Erik Johansson och hans kollega i baren när en annan gammal bekant kom smygande. Ibrahim Ba är som fisken i vattnet i den här staden. Vi hälsade på varandra, utbytte några meningar om dagens fotboll gererellt och diskuterade Milan och supportrarnas behandling av Clarence Seedorf. ‘Ibou’ är genomsnäll och härlig att umgås med. Det roliga är att jag träffade hans svenska ex’ bästa väninna tidigare i veckan och att Ibou hade fått reda på det innan vårt möte. Allt går igen, alla känner alla bara ett par led bort. Det är det som är så fascinerande med den här världen, och det är det jag ibland då och då belyser i de här texterna. Speciellt märkvärdigt är det inte.

Efter en kortare siesta och en apertivo på vägen till San Siro slog vi oss ner på våra kommentatorspositioner. Som vanligt satt den franska duon i anslutning till oss, numera med gamle Interspelaren Sabri Lamouchi. Från läktarplats kunde jag konstatera att spelarna hade svårt med underlaget. Låt mig då påminna Er om att spelarna i många år har gnällt på just San Siros underlag vid väta, som igår. Det beror till stor del på att San Siro tvingas byta ut sin gräsmatta med jämna mellanrum och det är inte alltid gräset hinner fästa i jorden under vilket gör att mattan ‘glider’ och skapar ännu svårare förutsättningar. Spelarna upplever ibland mattan som ett intvålat golv. Testa att spela på det.

Det andra jag upptäckte var domarteamets skarpa blickar och civilkurage vid ett matchöppnande moment. Napolis Aronica försvarade sig på kortlinjen med en arm på bollen som domarna såg men som vi vanliga dödliga behövde flera repriser för att konstatera. Det var tydligen både en och annan twittrare som bommade det som domaren såg…

…och som var tydligt på SKY:s repriser. Ibland får vi det tydligt förklarat varför sådana som Gianluca Rocchi dömer fotboll på toppnivå och vi andra sysslar med annat som vi behärskar bättre. Och alltför sällan får domare som den skicklige Rocchi (jag har alltid gillat honom) beröm för sina insatser.

Min härlige kollega Ekwall är inne på en annan linje och jag ser ingen dramatik i det. Vi ser bara olika på den här situationen.

I italienska SKY gav alla experter med gamle Beppe Bergomi i spetsen domare Rocchi rätt, och även om hans kollegor hade problem med att hitta offside den här kvällen så fick huvuddomaren beröm den här kvällen.

På planen ser vi nu att Milan börjar få utvilade spelare tillbaka och att Napoli börjar tröttna. Undrar just om Tottenham följde Patos uppvisning igår. Fansen älskade den, även om Ibra tydligt fortsätter att visa sitt missnöje med Patos begränsade spelintelligens. Ibra själv överarbetade ju mycket på planen som ung och verkar redan ha glömt bort det. Men vi vet ju inte riktigt allt som pågår på Milanello å andra sidan. Även om jag vet en del.