Måndag och en vecka kvar tills jag drar iväg till Las Palmas. Mörkt, dystert och de flesta dagar ser likadana ut här hemma. Känner du igen dig? På den här sidan jordklotet behöver vi mer sol och mer vitaminer vid den här tiden och jag planerar en 4-dygnsresa med sol, träning och bra mat för att få skjuts in i februari.
Nej, visst är just klubben Manchester City för den som vill koppla ett samband mellan spelarens lön och Man City-supporterns ekonomiska insatser inte det bästa exemplet, men i det stora perspektivet så är det ju så. Det är ju TV-licenspengarna idag som är grundplåten i den ekonomiska verksamheten. Det är merchandising och matchbiljetter och i slutändan alltid supportern som bidrar till att lägga grunden i en klubbs ekonomi. I just City så är ju ägarna mer delaktiga än någon annanstans just nu, men man bör ju sätta in allt i sitt sammanhang.
Det är ju intresset och engagemanget för spelarna som gör att marknadsvärdet på toppfotboll är så högt. Det är intresset och engagemnaget som driver upp priser på matchbiljetter och TV-abbonemang. I det stora sammanhanget är det marknadsvärdet som gör att shejkerna kliver in och spenderar stora pengar i klubbar som Man City. Vårt engagemnag, supportrars engagemang, i kombination med spelarnas egna insatser, gör dem såklart till stora stjärnor. Utan intresset, ingen medial fokus, ingen stjärnstatus.
Man måste se till helheten. Det jag visade igår var ju bara ett litet klipp som man inte kan döma en eller annan spelare på, men visst är det underbart med spelare som har insett att en liten gest kan ge alla de här supportrarna en glädjestund, dom som troget stått där och väntat för att om möjligt få se spelarna ta den där lilla vandringen från bussen och in på arenan?
Jag kände sympati för Spurs igår. Typiskt för hela klubben när det kommer till ligaspel att Defoe ska bomma det där läget på tilläggstid och att Balotelli till slut skulle få det där läget att avgöra. Jag tycker Spurs ofta är värda mer, men samtidigt blev det lite av en revansch efter att Tottenham sänkt Citys hopp om en plats i Champions League just i Manchester våren 2010.
Det finns spelare som växer med större matcher. Mario Balotelli tycker jag skulle ha varit utvisad för stämplingen på Scott Parker. Sett till Balotellis historik så råder det ännu mindre tvivel om att han riktade den där sparken med uppsåt att träffa sin motståndare.
I varje match dyker det upp ett par nyckelsituationer där domaren, som i detta fall, fäller eller friar. Situationen dyker upp och är snabbt överspelad, domaren måste kontrollera sitt eget temperament och snabbt avgöra vad som är rätt och fel. Vid straffsituationen dömde han rätt, men när Balotelli fick sitt gula kort blev han hårt straffad.
För ett tag sedan klev Balotelli in med en arm aningen högt mot Liverpools Sktrel:
Skrtel valde att lägga sig ner och vrida sig i plågor för att få Balotelli utvisad. Även denna gång hade Balotelli redan fått ett gult tidigare, men denna gång blev han för hårt straffad med utvisning som följd. I traditionell engelsk fotboll, som numera är på utdöende, hade spelet bara fortlöpt och det där hade betraktats som en vanlig närkamp.
Sådär är fotbollen. Tränare Mancini har varit uppriktig i media, men låtit lite gnällig på slutet då han fick se Kompany utvisad och avstängd i mötet med Man United i FA-cupen, men där motståndaren Glen Johnson friades helt i mötet med Liverpool strax därpå.
De stora matchernas man
Mario Balotelli lämnade ett fördumsfyllt Italien där han som barn blev bortlämnad av sina biologiska ghananska föräldrar på Sicilien, till familjen Balotelli i Brescia-regionen, och hans uppväxt har varit hård och lärorik. Extremhögern har starka fästen i nordöstra Italien och när Super Mario väl fått representera sitt land har han blivit trakasserad av sina egna.
I sin blott andra landskamp, mot Rumänien i oktober 2010 i österriskiska Klagenfurt, hade ett hundratal högerfanatiska supportrar tagit sig dit och med banderoller protesterat mot ett multi-etniskt landslag. Budskapet var tydligt.
Den andre april 2006 då han gjorde sin första professionella match som 15-åring för Lumezzane i Pavova började publiken bua så fort han kom in på planen. Juventus-fansen höll en gång upp en banderoll med budskapet ‘En svart kan inte vara italienare’.
Med Marios uppväxt som fosterbarn, med så många som velat stjäla hans glädjestunder, med så många som hela tiden försöker hitta ett sätt att få honom ur balans så reagerar han ofta fel.
Why always you?
Jo, du är en spelare och en människa med de flesta extrema av egenskaper. Men framförallt är du de stora ögonblickens man, de stora matchernas man och så gör du, precis som igår, dina segerintervjuer i bar överkropp.
[youtubeplay id=”8a3ovdtkFNg” size=”large”]