Silva är överallt

Det brukar hända både här och där när jag reser runt i Europa att jag springer på Manchester Citys spelare. Senast var det i Milano efter en Europa League-match för något år sedan.

Idag öppnade David Silva sin Beach Club i Amadores officiellt och jag råkade hamna mitt i festligheterna. Silva strosade runt med ett helt släptåg i följe. Han väckte såklart stor uppståndelse, hemmasonen som satsat hjärta och pengar i sina hemtrakter.

En stolt David Silva.

David Silva är i min längd, aningen kortare till och med, och rent fysiskt har han inga extrakilon att bära på. Han är som klippt och skuren för Premier League, därför den gamla myten om att små, tekniska spelare inte klarar sig i England har oftast varit missvisande. Det är i England de brukar dominera som allra mest.

Jag minns min favoritspelare i City en gång i tiden, Georgi Kinkladze, jag minns när lille Zola kom till England och vem glömmer den lille 165 cm korte Juninho i Middlesbrough?

Spelet går fort, men många stöter bort sig, och med Silvas ständigt vickande höfter är det tacksamt att utmana stora spelare som är tröga i sidled och första två meterna.

David Silva är liten och kvick, snabbtänkt och med ett fint passningsspel. Ibland blir han vilande på boll för länge och nära straffområdet känns det ofta som om han har lite för liten motor för att ta sig förbi eller att göra det där sista, avgörande. Det händer ibland, men i ett topplag i en stor liga som Premier League bör en spelare med hans egenskaper göra fler poäng. För ett år sedan stämde det mesta. Denna säsong går det lite tyngre.

Han spelar alltså sin fotboll i norra England och var som 14-åring redo att ge upp livet i det här paradiset, där han sett sin pappa spela på hygglig nivå, innan han flyttade till Valencia.

Jag tog promenaden från Beach Club upp mot bilen och stötte på ett gäng vältränade killar, men det var inte förrän jag upptäckte Joe Hart som jag kunde urskilja vilka de var. Han, James Milner och Gareth Barry såg ut som stora, fysiskt imponerande robotar. Jag började fundera på vilken stereotyp som byggs i England jämfört med i Spanien. Lille Silva såg ut som en vanlig liten kille, nästan som vem som helst.

I fokus.

Men så har det ju säkert med gener och anlag att göra också, till viss del.

Jag tog hyrbilen vidare till Silvas hemby Arguineguin och åkte så mycket vilse jag bara kunde. Till slut stod jag framför Silvas sportcenter:

Jag åkte runt där inne, hittade ett par padel-banor och en övergiven basketplan.

Solen är på väg ner i havet nu. Silva fick inte plats i FIFPRO:s världslag, framröstat av spelarna, men det fick Iker Casillas, Dani Alves, Pique, Sergio Ramos, Marcelo, Xabi Alonso, Xavi, Andrés Iniesta, Leo Messi, Radamel Falcao och Cristiano Ronaldo.

Ingen Pirlo bland de elva alltså. Ingen Ibra. Ingen Thiago Silva eller David Luiz. Fem spelare från Barcelona och fem från Real Madrid, en från Atlético. Samtliga elva från La Liga alltså.

Och snart vinner Messi guldbollen..