Att sammanfatta Francesco Tottis spelarkarriär är inte lätt. Bara summeringen av Totti i det italienska landslaget innehåller flera definierande ögonblick som spretar åt olika håll.
Det finns exemplet med den häpnadsväckande skedstraffen i EM-semifinalens straffläggning mellan Nederländerna och Italien år 2000, den som fick förbundskaptenen Dino Zoff att ilsket gestikulera mot 23-åringen snarare än att fira.
I VM två år senare kom Totti dit som en av turneringens stora stjärnor, men lämnade med svansen mellan benen när han försökte filma till sig en straff i förlängningen mot Sydkorea och straffades med en andra varning. En stund senare åkte Italien ur åttondelsfinalen sedan den koreanska mardrömmen från 1966 upprepades efter ett golden goal.
Den ultimata revanschen kom i nästa VM. Totti, skadad under uppladdningen, var en viktig del i den sista generationen italienare som kan sägas ha spelat i Serie A när ligan var bäst i världen. Totti avslutade landslagskarriären med ett VM-guld i Berlin, men hans roll överskuggades av två mittbackar, Fabio Cannavaro och Marco Materazzi, som sken i full världsmästarglans.
En del svenska fans förknippar Totti främst med spottloskan mot dansken Christian Poulsen i EM 2004. Totti som redan innan han blev provocerad orsakade en PR-katastrof när han halvvägs in i matchen tvingades byta sina dyra Nike-dojjor för alla blåsor de framkallat.
Francesco Totti vande sig vid provokationer under matcher – och var inte sen med att själv bestraffa eller provocera. Efter ett mål i Romderbyt mot Lazio firade Romakaptenen med texten vi ho purgato ancora under tröjan, “jag har spolat ner er igen”, och derbyhetsen nådde sitt klimax när hans motsvarighet i Lazio, Paolo Di Canio, återvände för ett par säsonger i favoritlaget.
Att jämföra Laziofansens symbol Di Canio med Totti faller ändå platt. Totti blev större än laget han representerade. Med den makten kunde han knuffa sin personliga tränare på vägen ut från planen efter en utvisning, och gräla med Fabio Capello, tränaren som förde Roma till klubbens senaste ligatitel för 19 år sedan.
En kunde kanske inte förutse detta när en blyg tonåring efter debuten i Romas A-lag 1993 mumlade fram svar på romersk dialekt framför tv-kamerorna. Men att Totti var något speciellt var uppenbart även då.
Romkillen skulle 24 år senare få en hel arena att gråta efter avskedsmatchen mot Genoa den 28 maj 2017. Totti hjälpte Roma att säkra andraplatsen i Serie A i sin 785:e match i Romatröjan efter en dramatisk avslutning, och fick avtackningen som fotbollsproffs bara kan drömma om.
Tottis dröm var också att spela för Roma och han svek aldrig de gulröda färgerna under karriären. Det är hans största eftermäle som fotbollsspelare; att tillhöra typen av fanbärare som knappt existerar längre bland Europas toppklubbar. Priserna stannade vid en scudetto och två cuptitlar med Roma.
När fotbollen kom att utvecklas i en oerhört rask takt under karriären hittade han en mångsidighet som är lätt att förbise. Tottis roll på planen förblev alltid relevant. I ett av de första klippen som cirkulerar med Totti spelar han en pojklandskamp på Wembley som en central, drivande mittfältare med nummer åtta på ryggen.
Han flyttades framåt i planen och spenderade sina bästa år i karriären i en offensiv mittfältsroll. En nummer tio begåvad med spelblick och passningar långt bortom det ordinära, men som ändå smällde in 250 Serie A-mål, tillräckligt för en andraplats bakom Silvio Piolas 274 mål.
I tränaren Luciano Spallettis spelsystem utan traditionella anfallare blev Totti en så kallad falsk nia längst fram i planen. Säsongen 2006/07 vann han Guldskon i Europa efter 26 Serie A-mål i den nya rollen. 30 år gammal och med en fenomenal förmåga att anpassa sig fysiskt.
När startplatsen inte blev lika given mot slutet av karriären hittade Totti nytt elixir och nya former att leva ut sin fotboll. Som en super-sub gjorde Totti fyra mål och två assist på de sju sista matcherna säsongen 2015/16 när Roma spurtade till sig en Champions League-kvalplats under nygamle tränaren Spalletti.
Just Spallettis återkomst till Roma skulle innebära början till slutet för Totti. Kaptenen fick en roll i periferin kommande säsong och relationen med Spalletti blev infekterad. De värsta farhågorna hos många romanisti skulle besannas mitt under våren 2017. Den nye sportchefen Monchi tillträdde och meddelade att en kontraktsförlängning inte låg på bordet.
Spalletti var ändå bara ett undantag. Totti hade några av italiensk fotbolls stora namn som tränare under karriären, som Capello, Marcello Lippi och Giovanni Trapattoni, men hans ställning på planen ifrågasättes aldrig eller diskuterades av tränarna.
Under Tottis sista föreställning gavs Spalletti inte ens en biroll. Tränaren bytte däremot in Francesco Totti i den 54:e minuten mot Mohamed Salah, i 1-1-läge mot Genoa och där en vinst krävdes för att säkra andraplatsen och en direktbiljett till Champions League.
Den var den här inramningen och det kravet som mötte Romaspelarna under den sista Serie A-omgången 2016/17. Det påverkade stämningen bland 65 000 på Stadio Olimpico som skulle tacka klubbens störste genom tiderna, och helst se laget vinna också för den ekonomiska sakens skull.
Denna märkliga inramning påverkade spelarna. Genoas 16-årige Pietro Pellegri rann igenom och gjorde sitt första Serie A-mål efter tre minuter. Ett vanligtvis stabilt försvar med Wojciech Szczesny som sista utpost darrade.
Skyttekungen Edin Dzeko kvitterade snart och den framtida kaptenen Daniele De Rossi gav laget ledningen med kvarten kvar. Men fem minuter efteråt kvitterade Darko Lazovic och ett gigantiskt antiklimax hängde över ett Olimpico i skuggan.
Vill du se nervpärsen som var Tottis allra sista match, då gör du det på C More här!
Frälsaren den här gången blev yttern Diego Perotti med sitt mål i den 90:e minuten. Andraplatsen var säkrad och Roma kunde koncentrera sig på att ge den evige kaptenen en värdig hyllning. När Totti gick sitt sista ärevarv på arenans löparbanor rann tårar ner på kinderna hos påfallande många människor, vuxna som barn.
Se avtackningen av Romas legendariske kapten på C More här!
Francesco Totti gick vidare till en roll som teknisk direktör i klubben. Efter två år fick det vara nog för ex-kaptenen, som anklagade ledningen med president James Pallotta i spetsen för att medvetet underminera hans ställning.
- De kände till mitt begär att erbjuda truppen massor men ville inte ha det. De höll mig utanför allt. Det är en dag som jag hoppades aldrig skulle komma, sa Totti på presskonferensen när han meddelade sin avgång.
Situationen blev inte bättre av att Romas sportsliga ledning inte förlängde den nye kaptenen De Rossis kontrakt, mittfältaren som flyttade till Boca Juniors innan han la av som 36-åring.
- Presidenter kommer och går, likaså tränare. Men inte symboler. Detta är mycket värre än att sluta spela. Att lämna Roma är som att dö, jag känner att det vore bättre om jag dog, sa Totti.
Totti förklarar situationen med att han vägrar sätta sin fot på träningsanläggningen Trigoria under nuvarande klubbstyre. Detta fast sonen Cristian tränar med Romas P15-lag.
- Jag lämnade klubben och så är det med det. Jag har fortfarande goda vänner och de kommer ut till infarten och hälsar. Ibland frågar Cristian mig om jag ska komma in och se honom spela, men jag kan inte göra det. Det skulle ta kål på mig, säger Francesco Totti.
Även den största legendaren i en klubb kan gå den här framtiden till mötes efter karriären. En slående sak från Tottis avslutningstal på Olimpico den majkvällen var hur vanlig han framstod i all uppburenhet.
Totti vankade av och an med mikrofonen i handen, värjde undan för dottern Chanel på innerplan, småsnackade med frugan Ilary. Rösten var nära att brista flera gånger hos en man som genuint inte visste vad han skulle göra utan fotbollen. Där fanns en ödmjukhet och ovisshet inför framtiden som gick rakt igenom alla slags skärmar.
- Detta är som när man drömmer och sedan vaknar upp. Det är morgon och dags att gå till skolan, sa Totti.
Maledetto tempo. “Förbannade tid”, var ett uttryck som Francesco Totti använde under talet. Tiden kom till slut ikapp mannen som var van vid att pausa, förtrolla, och beröra allting omkring sig.
Källor: Calcio (John Foot), The Guardian, L’ultimo uomo, La Gazzetta dello Sport, Roma TV, Football-Italia