Från anno zero till propaganda

Juventus övertygade mot Palermo och stundtals spelade de propaganda-fotboll. Visst, Palermo på hemmaplan är kanske inte den svåraste motståndaren men det är samtidigt verkligen inte en lätt match och dessutom är det ett lag som Juventus har haft svårt för. Palermo hade innan gårdagens match besegrat Juventus i de fyra senaste mötena. Att kunna bryta negativa trender brukar vara ett gott tecken.

Efter fyra olika tränare på ungefär lika många år verkar nu Juventus äntligen ha hittat rätt i Antonio Conte. En tränare med en klar fotbollsfilosofi och höga krav Dessutom har han sin själ i klubben och är en vinnarskalle som smittar av sig på spelarna. Medan Milan, Napoli och Inter kliver in i tuffa Europa-cup matcher kan Juventus och Lazio vässa sina klor i lugn och ro till lördagens tidiga seriefinal. Vilken match det kan bli.

Jag har alltid sagt att när man tar in en ny tränare måste man tro på honom, ge honom tid och låta honom bygga upp någonting, annars kan man lika bra ta någon annan. Roma och deras nya ägare tror på Luis Enrique. Igår mot Lecce tyckte jag mig för första gången se på allvar frukten av Luis Enriques fotbollsfilosofi. Stundtals visade de upp ett briljant spel där bollinnehavet innehöll fint passningsspel och de skapade massor av chanser. Massor. Om man bara räknar klara chanser som “borde” blivit mål så hade Roma utan vidare kunnat vinna med 10-1.

Nu gjorde man inte det och istället blev det ängsligt mot slutet (till viss del linjedomarens fel). Det kan tyckas att försvaret känns darrigt och har man så offensiva ytterbackar som man hade igår får ju defensiven naturligtvis betala ett visst pris. Men det är inte där felet ligger. Försvaret och dess spelare håller väl. Däremot måste man bli bättre i avslutningsfasen. Man kan inte missa så många chanser som man gjorde igår för då kommer man till slut bli straffade. Hade Roma satt två, tre av sina chanser hade jag aldrig behövt diskutera försvaret överhuvudtaget.

Detta Roma kan absolut vara med och slåss om topp tre-placeringarna. Erik Lamela osar av talang, Daniele De Rossi går mot sin kanske bästa säsong i sin karriär (men skriver han nytt kontrakt?) och både Miralem Pjanic och Fernando Gago blir bättre och bättre för varje vecka.

Ibland kan det vara bra att börja om på nytt för att hitta den rätta vägen.

****

För övrigt var den felaktiga avblåsningen på Pablo Osvaldos drömmål det största fotbollsmordet på år och dagar. Jag kommer vägra att inte ta med det som en kandidat till årets mål.

****

German Denis är den perfekta straffområdes-killern för Atalanta.

****

Sebastian Giovinco har varit så ensam så ensam i Parma. Nu har han äntligen fått en god lek-kamrat i Jonathan Biabiany.

****

För varje vecka som går blir Miguel Veloso mer och mer den spelare som Genoa trodde de hade värvat 2010.

****

Chievos sportdirektör Giovanni Sartori visste vad han gjorde när han vägrade sälja Stefano Sorrentino.

****

Marco Parolo lyfte sig äntligen och hans segermål mot Bologna var ungefär som att ge första hjälpen till en döende. Liket lever.

****

Nu väntar en vecka med bland annat Milan mot Barcelona och Napoli mot Manchester City. Ingen rast ingen ro. Skönt så.