Bye bye Tessera, Bye bye Inter

Wesley Sniejder skadad (?), byte. In med Joel Obi. Fart. Ut med Diego Forlan. Rakt ner i omklädningsrummet, såg ut att vara förbannad. In med Giampaolo Pazzini. Mer målfarlighet? Bara en kvart kvar. Cambiasso in. Hörna Inter. Pazzini får läget. Det viktiga målet som ska ta dem till förlängning. Men Pazzini är just nu en förlorad målskytt och på något krampaktigt sätt skjuter han rakt på målvakt Mandanda. Men Inter har en spelare som har självförtroendet intakt. Diego Milito dyker upp som räddare i nöden. 1-0, vilket betyder förlängning.

Men detta Inter är inte ett lag i form, inte ett lag i flyt. Övertid. Lucio missar. Brandao missar inte. 1-1. Kalldusch. Ridå Inter. Pazzini och Pazza Inter vaknade med 30 sekunder kvar och straffmålet precis innan slutsignalen räckte bara till 2-1. Inte till kvartsfinal. När Inter hoppades och trodde att de var på gång så hamnade de tillbaka i sitt mörker. Sånt kan ta ordentligt på självförtroendet. Detta kan bli den jobbigaste uppförsbacken hittills denna säsong för Inter att sig upp för.

***

Efter drygt två år slopas nu det som kallas för ” La Tessera del Tifoso ” (supporterkort). Kortet innebar en hårdare kontroll av de som tog sig in på matcherna och infördes för att få bukt med bråken på och kring arenorna.  Resultaten har varit väldigt goda. Men bakom resultat gömmer det sig alltid saker. “La Tessera” har också inneburit att det är otroligt bökigt att skaffa biljetter och har även fått åskådarantalet att minska.

“La Tessera” tar inte bort roten till problemen för det gör nästan aldrig nolltolerans-åtgärder. Varför skulle det bli en bättre värld om man förbjuder tiggare på tunnelbanan? Supporterkortet må ha temporärt fått bort det värsta av problemen men på sikt löser det inte frågan hur man egentligen vill att det ska se ut. Man vill att supportrarna ska vallfärda till arenorna och bjuda på koreografi men bara man om man har total övervakning. Det går inte. Man måste närma sig varandra för att nå en bra lösning inte fjärma sig.

Kontrollerna har gjort den italienska fotbollsvärlden mer lik en George Orwell-värld med känslan av en polisstat. Jag har aldrig gillat idén med nolltolerans. En stor del av supportrarnas kritik mot “La Tessera” har varit att det har blivit en business för bankerna. Kritiken har hjälpt till att kortet nu har förklarats olagligt i en dom av Consiglio di Stato i december 2011 för att det varit obligatoriskt att skaffa ett elektroniskt kreditkort för att få “La Tessera”.

Det som kommer ersätta (till nästa säsong) “La Tessera” är ett Fidelity card. Ett kort som kommer ge klubbarna och supportrarna större ansvar istället för, som tidigare, myndigheterna. Vilket också gör att proceduren med att skaffa biljetter inte kommer bli lika krånglig som tidigare. Det är också ett sätt att förbereda sig inför den mer “moderna” fotbollen. I England t ex är det inte några problem att skaffa biljetter.

Det återstår att se hur det verkligen kommer fungera i praktiken och ersättningen med det nya Fidelty Card är kanske egentligen ingen direkt skrotning av “La Tessera” men det känns som ett steg i rätt riktning. Enligt före detta inrikesminister Roberto Maroni som var med och införde “La Tessera” så är detta en seger för alla våldsverkare.

Jag skulle nog kalla det ett steg närmare det sunda förnuftet.