Några tankar efter en mållös kväll
Lorenzo Medici
0-0 var kanske inget önskeresultat för Milan men det håller åtminstone drömmen vid liv en vecka till.
Barcelona spelade stundtals handboll med Milan i första halvlek men skapade inte så våldsamt mycket egentligen. Inte så mycket som de kan göra i vilket fall.
Zlatan visade stundtals upp mäktiga styrkedemonstrationer men svek vid de avgörande lägena.
Robinho vek ner sig både vid målchans-lägen och ute på plan. El Shaarawy var väldigt mycket bättre än brassen när han kom in.
Alexis Sanchez kunde ha fått straff men alltid när man faller med båda benen utsträckta på det där viset viskar det om filmning. Typ både straff och filmning. Svår situation.
Tröjdragningen på Puyol var kanske mer straff.
Lionel Messi har fortfarande inte gjort mål på italienskt motstånd.
Visst kan planens kondition ha missgynnat Barca mer än Milan. Men å andra sidan kommer Nou Camps maximala mått och bredd och fina gräsmatta säkert missgynna Milan mer än Barca. Så där finns egentligen inte så mycket att snacka om.
Xavi var duktigast i Barcelona. Är han någonsin dålig förresten?
Antonio Nocerino har gått från väldigt underskattad till lite överskattad på ett år.
Jäklar vad Daniele Bonera har växt på sistone.
Både Phillipe Mexes och Alessandro Nesta gjorde stora matcher igår.
Luca Antonini också. Som dessutom hade två räddade mål på sitt konto.
Men bäst var Massimo Ambrosini. Han slängde sig på allt, läste spelet, vann mycket boll och plockade fram sitt lejonhjärta. Och jag som var orolig för hans närvaro innan matchen.
Att Milan ska kunna lyckas ta sig vidare i returen känns svårt. Mycket svårt. Men drömmen lever i vilket fall. Alltid något.
Publicerad 2012-03-29 12:04