Serien med supporter-intervjuer fortsätter. Den här gången är det dags för Parmas Cihan Dalaba!
När och varför började du heja på ditt lag?
-Någonstans i efterdyningarna till VM 94 i USA började jag få upp ögonen för den italienska fotbollen och fastnade så småningom för Parma. Det var nog en kombination av flera olika orsaker att det blev just Parma.
-En viss Tomas Brolin hade briljerat i VM vilket gjorde att man beundrade honom lite extra. Han spelade då i Parma och det blev inte direkt sämre av att laget var framgångsrikt och hade sköna profiler under den här tiden. -Lägg till att man hade snygga matchtröjor så är det inte svårt att förstå att man fastnade för Parma som lag.
-Alltså, jag t ex håller på Hammarby för att jag är svensk, uppvuxen på Södermalm och för att jag har spelat i Hammarby själv. Men du har ju egentligen ingen fysisk förankring till staden eller laget. Måste man ha det? Vad är en riktig supporter för dig?
-Den frågan har jag fått ett flertal gånger. Varför hålla på ett lag som kommer från en stad beläget hundratals mil härifrån, som du inte har någon koppling till? Men jag tror inte att kärleken till ett fotbollslag har några gränser. Enligt mig kvittar det om man har en fysisk förankring till laget eller staden. Att vi har så många supportrar till internationella klubbar i Sverige skulle jag till stor del tillskriva media.
-Ända sedan man började sända Premier League-fotboll i svensk TV har folk lockats av den utländska fotbollen. Sedan har det fortsatt på samma väg med all annan internationell fotboll, däribland den italienska. Och när man idag kan följa matcher från alla möjliga nationer och divisioner så lär vi knappast få färre supportrar till utländska lag, snarare tvärtom.
-För mig är en riktig supporter en person som alltid stöttar sitt lag. Det är enkelt att stå bakom sitt lag när det går bra. Men det är när vinden blåser som hårdast som det sanna supporterskapet prövas på allvar. En riktig supporter står bakom sitt lag i medgång och i motgång. Sedan kvittar det hur många matcher man sett live på plats. Kärleken till ett fotbollslag kan inte mätas i antalet live-matcher.
-Varför börjar man heja på ett lag egentligen? Vad driver en? Vad är supporterskapets kärna? Samhörighet? Spänning? Adrenalin? Vad tror du?
-Ja du, det är svårt att förklara men jag tror att man söker efter nåt större än att bara följa fotbollen i helhet. Som liten tror jag bara man följer med i strömmen av vänner som håller på något lag, det blir någon form av kompistryck.
-På äldre dagar tror jag det är sökandet efter någon form av kick. Kanske är det adrenalinet man eftersträvar eller så är det helt enkelt bara så att supporterskapet blir en flykt undan vardagen där man eftersöker känslor som man inte kan finna någon annanstans i livet.
-Hur ser du på din klubbs ägare?
-Jag hade till en början en positiv inställning till Tommaso Ghirardis inträde i klubben. Kanske på grund av att klubben famlade i mörkret efter en ägare efter Parmalats krasch. Men i takt med att åren har gått har förtroendet till Ghirardi minskat.
-Under Ghirardis styre åkte Parma ur Serie A för första gången i klubbens historia. Efter en ettårig sejour i Serie B återvände klubben till den högsta divisionen 2009. I början gjorde man det mesta rätt men sedan har det återigen börjat gå utför. Jag har ärligt talat svårt att veta vart Parma står i dagsläget. Man har tappat den fina ungdomsverksamhet man en gång hade och man är ingen klubb som på allvar kan slåss om Europa-placeringarna.
-Ghirardi har en dröm om att åter föra Parma ut i Europa men om satsningen uteblir så kan inte vår käre president förvänta sig några topplaceringar. Och ska jag vara ärlig är jag ytterst tveksam till om Ghirardi lyckas nå sina drömmars mål om klubben fortsätter att styras på det sätt det har gjort de senaste åren.
-Vem är din Parma-favoritspelare genom tiderna ?
-Man har haft en del favoritspelare genom åren men den som hjärtat klappat extra mycket för är självklart Hernan Crespo. Han har varit en favorit ända sedan ung ålder. Anledningen till varför jag beundrar honom så mycket är inte bara för hans målskytte utan även utanför planen har människan Crespo alltid visat upp en ödmjuk sida och hans kärlek till Parma går inte att ta miste på.
-Dagen då han återvände “hem” till klubben i sitt hjärta och infriade löftet han gav dagen då han lämnade, om att en dag komma tillbaka till Parma och avsluta karriären där, är fortfarande en av de allra största dagarna för alla Parma-supportrar. Förhoppningsvis kan han återvända till Parma igen, denna gång som tränare.
-Vilket Parma-lag är din favoritupplaga?
-Det är ett ganska lätt val. Laget vi hade under slutet av 90-talet då vi bl a vann dubbeln (UEFA-cupen och Coppa Italia). I mål återfanns Buffon. I försvaret profiler som Thuram, Cannavaro, Sensini, Vanoli och Benarrivo. På mittfältet fanns spelare som Dino Baggio, Fuser, Boghossian, Stanic och Veron. Längst fram hittade vi bl a Crespo, Chiesa, Balbo och Asprilla. Laget var fullt av sköna profiler och man slog bl a Juventus och Inter både hemma och borta i ligan och Milan med 4-0 på hemmaplan.
Stort tack till Cihan Dalaba för att du ville ställa upp!