Silly och annat i calcio-världen 13-05-30

***
Jag tror inte att det är lönen som är det största problemet. Jag tror främst att Andrea Agnelli är orolig för hur supportrarna reagerar vid en eventuell värvning av Zlatan.

***
Torino vill ha Maxi Lopez. Han borde fungera som ersättare för Rolando Bianchi. Annars har Toro gjort klart med målvakten Daniele Padelli från Udinese.

***
Bologna lyckades ju bra när de snodde åt sig Saphir Taider. Nu försöker de köra franskt igen då de har värvat 19-årige Abdallah Yaisien från PSG.

***
Eugenio Corini och Chievo kom inte överens. Nu kan Verona-klubben vända sig mot Giuseppe Sannino eller Carmine Gautieri istället. Corini då? Han lär inte sakna erbjudanden. Borde inte Zamparini ha ringt?

Palermo-presidenten lär däremot ha kollat med Gennaro Gattuso. “Ringhio” borde ju vara den ultimata pådrivaren och energikällan men har han redan det taktiska kunnandet?

***
Roma ska ha värvat brasse-målvakten Rafael. Det borde betyda Premier League för Steken.

***
Nani till Juve? Gissar att det inte ligger så mycket sanning i det. Om det gör det förstår jag inte varför. Jag tror inte Nani är rätt spelare för Juve.

***
Juve ska ha lagt ett bud på Stevan Jovetic. 18 miljoner euro plus Luca Marrone. Min spontana känsla att Fiorentina borde kräva mer.

***
Davide Astori kommer lämna Cagliari i sommar. Räkna med det. Roma eller Napoli.

***
Inte så förtjust i Lucas Biglia. Han kan göra en del nytta men är ingen märkvärdig spelare. Han är troligen nära en flytt till Lazio. Gillar den eventuella Felipe Anderson-värvningen bättre. Giuseppe Biava förlänger. Med tanke på hur bra han var i Cupfinalen är det inte mer än rätt. Han har åldrats mycket bättre än vad jag trodde.

***
Siena har stora ekonomiska problem och är nära konkurs. President Mezzaroma säger dock att det kommer ordna sig. Serie A känns i vilket fall fjärran.

***
Mario Gomez, Yilmaz, Cyril Thereau. Många namn som florerar som Violas nästa striker.

***
Det roligaste ryktet var nog Taye Taiwo till Inter. Måste vara ett skämt, eller bara total osanning. Ända tills jag kom på att Marco Branca är sportdirektör i Inter.

***
Genoa ska vara ute efter Juan Quintero. Vore en snygg värvning i så fall. Men värvar de fel tränare kan colombianen mycket väl ta samma rutt som Jorquera. Varför inte välja tränare först och sedan spelare, Enrico?

***
Erick Thohir (han som vill köpa in sig i Inter ni vet) har snackat med Massimo. Bland annat om ny arena och att låna ut spelare till D.C United (som han är delägare i). Låter ju bra men sådana här affärer brukar ofta stranda eller visa sig vara bluff.

Om allt går bra kan Inter kanske få ett tillskott i kassan. Blir det vacker återförening mellan Mazzarri och Lavezzi då?

Nu börjar en ny tid för Inter. Walter Mazzarris tid. Den Toscana-födde tränarens facit talar ett rätt tydligt språk. Reggina räddade han mirakulöst kvar i Serie A, han gjorde bra ifrån sig i Sampdoria och tog Napoli till två Champions League-gruppspel. Nu får han en ny utmaning och Inter får en tränare med stort självförtroende. Mazzarri tror hårt på sina idéer och är en fighter. Han är svårknäckt vilket kommer behövas.

Hans typ av fotboll borde passa bra på Inters spelarmaterial. Det kommer finnas mittbackar som är lämpade att spela trebackslinje och när det gick som bäst för Stramaccioni var det just det systemet som användes.

Men det finns också en del frågetecken. Hur väl klarar han av att interagera med de unga spelarna? Kommer han lita till Kovacic och Icardi? Om inte, vad händer då med Inters så kallade generationsväxling?

Man har ju också värvat spelare som inte “valts”  av Mazzarri vilket kan ställa till det lite grann. Men det är inte Mazzarris fel och största huvudvärk.

Jag tror inte att Mazzarri kommer kräva några stjärnor. Däremot vill han ha spelare som kämpar, som inte är rädda att offra sig för laget och som är pålitliga. Inter kommer att värva ett par spelare som Mazzarri vill ha.

Hugo Campagnaro har han redan fått. Han kliver in i en trebackslinje direkt med Ranocchia (eller Andreolli) och Juan Jesus. På mittfältet känns Kovacic och Guarin givna där colombianen kan tänkas ta en “Hamsik- roll”

Men Inter skulle behöva en tredje kraft på mitten. Därför är en värvning av Radja Nainggolan rimlig. Att Napoli var så pass intresserat av belgaren tidigare berodde på Mazzarri. Han skulle göra susen med Kovacic och Guarin.

På kanterna vill Mazzarri ta med sig Juan Zuniga från Napoli. Säljer man Pereira blir det ekonomiskt inga problem med att värva den colombianske yttern. På andra sidan kan säkert Nagatomo falla Mazzarri smaken. Japanen är klart mer lämpad att spela ytter framför en trebackslinje än ytterback i en fyrbackslinje.

Om Nagatomo inte  tillräckligt bra kan Mauricio Isla vara en lösning. Juventus är redo att sälja eller låna ut honom och om Mazzarri anser att Ranocchia inte är en nödvändighet kan han komma säljas till Juve och chilenaren gå motsatt väg. Dusan Basta är ett annat alternativ, men då måste man nog erbjuda Udinese bra unga spelare som t ex Joel Obi eller Marco Benassi.

Framåt lär Rodrigo Palacio uppskattas av Mga av sin skicklighet i omställningsfasen, något som är viktigt i Mazzarris fotboll. Mauro Icardi får ta “Cavani-platsen” längst fram, i vilket fall fram till att Milito kommer tillbaka. Men även Cassano kan få sina chanser. Mazzarri har redan jobbat med Antonio Cassano och känner till hans humörsvängningar. Även om de inte alltid var bästa vänner lyckades också Mazzarri få ut mycket ur “Peter Pan”. Cassano har respekt för Mazzarri.

Räkna inte med några större värvningar från Inters sida under sommaren. Dels för att det inte finns speciellt mycket pengar i kassavalven men också för att Mazzarri har självförtroende nog att försöka skapa ett vasst lag av det material som redan finns. Detta kan bli Mazzarris största utmaning i karriären. Men hittills har han ju alltid lyckats rätt bra.

En ny tid för Inter har börjat.

Vi har en klubb med en president som inte riktigt vet vad som ska göras, gnälliga spelare, överskattade spelare, en ikon som inte levererar och en ikon som levererar men som ändå kanske är ett problem.

“Lipsillen” och den “inkompetente tränaren”
Pablo Osvaldo var petad i finalen. Efter matchen förolämpade han tränare Aurelio Andeazzoli och har kallat honom inkompetent. Andreazzoli har svarat med att han tycker att Osvaldo är en riktigt lipsill. Båda kan faktiskt ha rätt.

Zdenek Zeman ville ha tydligare disclipinära regler kring laget och bad även Walter Sabatini och Franco Baldini om detta. Eftersom Zeman redan hade grävt sin grav då han bad om den hjälpen var S & B måttligt intresserade. Men visst fanns det säkert fog för det. Både Totti och Zeman har efteråt sagt att om alla hade dragit åt samma håll hade det gått annorlunda.

Zeman var tidigt på säsongen ute och kritiserade Osvaldo och De Rossi och sedermera även Stekelenburg. Zeman vet betydelsen av att alla drar åt samma håll. Troligen var inte sammansättningen av det rätta virket men även hårresande förluster under Zeman kan ha haft negativ påverkan på trovärdigheten till Zemans spelidé.

Osvaldo spelar fotboll ungefär som han verkar vara som person. Ena dagen briljant, den andra uselt. Ena dagen peppad, inspiratör och viljestark, andra dagen gnällig, egoistisk och grinig. Med sådan ambivalens är det svårt att få kontinuitet.

Även om jag inte skulle gå så långt som att kalla honom för inkompetent så kan Osvaldo haft en poäng i sitt uttalande om Andreazzoli.

Andreazzoli gjorde det som de flesta likriktigt utbildade italienska tränarna hade gjort. Stärka upp försvaret genom att låta dem sjunka längre ner i plan. Med detta sätt blir försvarsspel så väldigt mycket lättare att genomföra. Men varför gör inte alla det? För att anfallsspelet blir lidande. Zemans försvarsspel är till för anfallsspelet, inte för att hålla nollan. Det är stor skillnad i idé och svårighetsgrad.

På detta vis började det bra för Andreazzoli. Den nye tränaren blev lite som den rolige frigjorde vikarien som ersätter den stränge magistern. Stämningen blev plötsligt mycket bättre, spelarna trodde att de hade roligare. Allting bra. Så långt.

Jag glömmer inte ett uttalande Andreazzoli gjorde när han tillträdde. Kanske sa han det mest för att skilja sig från Zeman så mycket som möjligt men det löd ungefär så här: “Tränaren och systemet betyder inte så mycket, det är spelarna som betyder mest.  Så Roma valde att gå från en tränare där systemet betyder allt till en tränare där det inte betyder mycket alls.

Men när de rosa molnen skingrats började spelet inte flyta som i början. Anfallsspelet klickade inte alltid, Lamela flög inte fram längre och Roma kändes ibland identitetslöst. När det går bra är allt enkelt men när saker och ting började krångla under matcherna fanns det  sällan någon B-plan eller stabil grundplan att luta sig emot.

Zeman försökte göra Roma unikt men misslyckades medan Andreazzoli försökte göra Roma likriktat men stabilt och lyckades till viss del. När det gäller den individuella spelarkvaliteten skilde det dock väldigt lite innan och efter Zeman: ungefär samma spelare underpresterade (Pjanic, De Rossi, Balzaretti etc), Burdisso och Marquinho höjde sina prestationer under Andreazzoli medan t ex Lamela, Osvaldo sänkte sina. Apropå överskattade spelare….

Den meningslöse bollstransportören
Jodå, det känns som att det finns några sådana i Roma. Miralem Pjanic är defintivt en. Hans meningslösa bolltransporter och totalt obefintliga förmåga att påverka resultaten tog honom till slut utanför startelvan.

Jag trodde verkligen att Pjanic hade mer i sig. Jag är rädd för att han inte har det. (jag skulle kunna gå in på t ex Balzaretti, Stekelenburg, Bradley också men här texten är ändå redan alldeles för lång). Kanske har Sabatini och Baldini haft en för stor övertro på vissa spelare.

Ikoner i återvändsgränd?
På många sätt var derbyförlusten symbolisk för Roma. De Rossi och Totti var två av planens sämsta spelare. Romas ledare och ikoner. Francesco Totti har varit Romas bästa spelare den här säsongen, punkt slut. Men kanske bor det en obehaglig sanning i det. Hur fantastisk Totti än är så borde han kanske inte vara Romas bästa spelare vid 37 års ålder. Kanske avslöjar det mer om Romas lag än om Tottis storhet.

Det hela är knepigt. Hur förklarar man att den spelare som är deras bästa, mest genialiske också är den som kanske stoppar upp farten och tar för stor plats? Med Totti blir det onekligen en viss typ av spel som är svårt att undvika. Hur ska man kunna lära sig att få ut det bästa av en fantastiskt fin åldrande legend samtidigt som laget utvecklas i rätt riktning? Går det ens?

Problematiken med Daniele De Rossi är av annat slag. Jag tänker inte smita undan från att säga det, Han har helt enkelt inte hållt måttet den här säsongen, varken med eller utan Zeman. Hade De Rossi varit säg dansk och hetat Poulsen hade han den här säsongen blivit sågad efter fotknölarna och blivit petad. Självklart har han levt på sitt namn. Men det är också förståeligt. För Roma letar efter den där De Rossi som vi ibland ser i landslaget eller bara den under Luis Enrique för den delen.

Jag vet faktiskt inte vad som hänt. Visst, det vinns en del boll, men det kapas för friskt, passningsspelet är inte tillräckligt bra och offensiven alltid obefintlig. Att sälja De Rossi i detta läge känns inte längre ens häpnadsväckande, utan mer att det är tveksamt om man ens kan få loss 10-15 miljoner euro.

The Gang and the Club
Och mitt bland alla dessa dimmiga Roma-moln befinner sig James Palotta, Walter Sabatini och Franco Baldini. Roma och gänget. Under två år har Roma under sina amerikanska ägare kommit ingenstans fort. Arenan har inte lämnat arkitektbordet, en ny tränare är ännu inte identifierad och spelartruppen är talangfull men inte tillräckligt kraftfull.

Baldini lär lämna skutan i sommar för större bekvämlighet i Premier League eller bredvid Fabio Capello. Sabatini lär slita sina sista hårstrån på transfermarknanden och Palotta kommer få lära sig ännu mer hur svårt det är att få till ett arenabygge och hur problematiskt det är att sköta ett Serie A-lag.

Men även om jag tycker att Roma och deras projekt är mer förvirrande än någonsin så finns ju chansen att rätt saker faller på sin rätta plats någon gång.

Tredje året gillt?

På den ena sidan flög en örn bland segerrusiga spelare i ljusblå tröjor. Ett lag som nu ska försöka ytterligare ett framgångssteg åt rätt håll.

På den andra sidan, tomma blickar i röda tröjor. En klubb i förvirring där nästa steg är höljt i dunkel.

Den italienska cupfinalen mellan Roma och Lazio bjöd inte på någon större underhållning. Roma kom sällan någonstans, Lamela och Totti håvades in och släpptes aldrig loss, Destro var mestadels felvänd och neutraliserad. De Rossi och Bradley höll koll i defensiven men var för dåliga i uppspelsfasen och obefintliga i offensiven. Roma blev lättlästa och deras positioner var låsta.

Lazio var till en början inte mycket mer kreativt än Roma. Hernanes kom aldrigt riktigt in i spelet, Ledesma tvingades lugna sig efter ett tidigt gult kort och Klose sprang runt i en isoleringscell.

Men sakteliga började Lazio äta sig in i matchen. Onazi växte på mittfältet och vann fler och fler dueller. Senad Lulic men främst Antonio Candreva började äta sig längre och längre ner på sina kanter, bli svårare och svårare att stoppa. Och just så skapades finalens enda mål. Candevas ryck och inlägg ändrade riktning på Lobonts räddning vilket betydde att Lulic till slut kunde peta in bollen i mål. Från den ena kantspelaren till den andra.

När slutsignalen gick stod Lazio som värdiga mästare, inte bara för matchen i sig utan med tanke på hur hela säsongen sett ut. Det var två lag som marscherade ut åt två helt olika håll.

Lazio har en bra grund som har byggts på  ett par år och med Vladimir Petkovic känns laget i trygga händer. Nu är det upp till Lotito att förstärka på riktigt och sluta tappa spelare på onödiga kontraktskonflikter för att ta nästa steg mot Champions League.

För Romas del känns allt mer oklart. Laget består av massor av talang och potential men jag tvivlar på att klubben vet vart de är på väg.  Under två år har man tagit sig ingenstans fort. Saker som känts rätt har visat sig vara fel. Helt ärligt vet jag inte hur många fler fel man har råd att göra. Aurelio Andreazzoli har och borde ha gjort sin sista match som tränaransvarig för Roma igår.

Han lär inte bli den enda förändringen i Roma i sommar.

Självklart kretsar mycket kring Stevan Jovetic. Jag är övertygad om att han kommer säljas, frågan är bara vart. Blir det Juventus eller Premier League? Jag får känslan av att Jovetic helst vill vara kvar i Italien och gå till Juventus. I så fall lär Fiorentina få 7-10 miljoner euro plus två spelare. Jag kan tänka mig att både Fabio Quagliarella och Luca Marrone intresserar Montella.

Jag tror inte att saknaden av Jovetic kommer bli så stor som den av David Pizarro. Den chilenska mittfältaren deklarerade nämligen överraskande i veckan att han vill lämna Fiorentina för “andra utmaningar”.

Det är inte helt klart varför Pizarro vill lämna, en del rykten säger att han tröttnat på den italienska fotbollen efter alla domsluten som gick emot Viola på slutet (vem kan klandra honom?), andra rykten säger att han vill höja sin lön i en annan klubb. Nu ska han tänka ett tag men om man tappar Pizarro är det ett stort avbräck då han var skräddarsydd för Montellas fotboll.

Försvaret:
Jag gissar att man vill behålla Viviano och det försvar som var så skickliga under förra säsongen. Jag ser ingen anledning till att ändra för mycket i den här lagdelen. Facundo Roncaglia kan möjligen vilja lämna och man kan kanske komma att låna ut Ahmed Hegazy. Fiorentina har ryktats vara ute efter Napolis Federico Fernandez.

Mittfältet:
Om Pizarro lämnar är det inte omöjligt att Fiorentina vänder sig till Montellas gamle adept i Catania, Francesco Lodi. Han kan täcka upp en del av Pizarros teknik och spelförståelse samtidigt som man får spetskompetens på fasta situationer.

Luca Marrone är en mittfältare som är bra på väldigt mycket och som säkerligen skulle fightas om en startplats på en gång. Fiorentina har redan nu kommit en bra bit på sin transferväg då man sägs ha gjort klart med Malagas Joaquin för reapriset 2,2 miljoner euro. Spanjoren har fortfarande fint gung i benen och kan både spela på en ytterposition eller som släpande anfallare. Även redan klara nyförvärvet Oleksandr Yakovenko kan placeras i många offensiva roller.

Man sägs även vara nära att värva Boltons spanske ytterback Marco Alonso som back-up till Manuel Pasqual. Två värvningar som ger bra bredd. Vi ska heller inte glömma bort Matias Vecino som Viola redan värvat, en mycket intressant talang.

Pengarna för Jovetic kan man delvis använda på en spelare man tidigare varit intresserade av, Gaston Ramirez. Uruguayaren som gick till Southampton har varit okej i England men hamnat lite de anonymas kretsar. Hans spelstil rimmar nog bättre med Serie A. Under Montella skulle han nog kunna få ett lyft.

Alberto Aquilani oh Borja Valero är pusselbitar man givetvis inte flyttar på och kanske kan även Mati Fernandez kliva fram bättre nästa säsong. Juan Cuadrado måste naturligtvis köpas loss. Romulo kan vara bra att behålla då han kan spela på mitten och som ytter. Cristian Llama och Giulio Migliaccio känns dock som två spelare att inte köpa loss.

Anfallet:
Den lagdel som nog kommer förstärkas mest. Med Jovetic försvinner nog även Luca Toni och inlånade Larrondo. Adem Ljajic slog igenom och är naturligtvis stjärnan att bygga kring när Jovetic försvinner. Sedan ska vi inte glömma Giuseppe Rossi som nu äntligen kommer få en hel sommar att komma ikapp och förhoppningsvis vara tillbaka i form i augusti. Kan han nå upp till sin förmåga nästa säsong har Fiorentina en diamant att plocka ut ur sitt kassavalv.

Det som saknades under den gångna säsongen var en anfallare med målkänsla, en striker med lite tyngd och straffområdeskänsla. Med både Fabio Quagliarella och Cyril Thereau skulle man fylla den kvoten rätt bra. El Hamdaoui kommer aldrig bli en startman och kan komma att säljas för att få in pengar. Rafal Wolski eller utlånade Haris Seferovic kan ta hans plats i truppen.

En tänkbar trupp 2013/14:
Målvakter: Viviano, Neto.
Försvarare: Savic, Tomovic, Gonzalo, Roncaglia, Compper, Hegazy.
Yttrar: Cuadrado, Pasqual. Alonoso, Yakovenko.
Mittfältare: Lodi, Borja, Mati, Marrone, Aquilani, Romulo, Vecino.
Anfallare: Quagliarella, Ramirez, Ljajic, Rossi, Thereau, Seferovic.

Kanske en del av alla dessa saker. Mer eller mindre. I vilket fall ser Andrea Stramaccioni inte ut att få fortsatt förtroende som Inter-tränare nästa säsong. Det kan vi vara ganska säkra på. Egentligen inget konstigt beslut, det konstiga beslutet var att ge honom chansen förra sommaren.

Hans ersättare ser ut att bli Walter Mazzarri. Med honom har även rykten om bland annat Zuniga, Isla, Nainggolan, Maggio kommit. “Fördelen” med att ta in ett så pass eftertraktat namn som Mazzarri är att man kommer bli tvungna att värva några av de spelare han vill ha. Med Strama kunde Branca & co värva vad som helst utan klagomål eftersom Strama var så rädd om sin position.

Det kommer inte räcka med Mazzarri, Inter måste också värva 3-4 spelare av rätt kvalitet. Men med Mazzarri får de i vilket fall en tränare med erfarenhet, självförtroende och ett facit som talar sitt tydliga språk.

***
Möte med Allegri samtidigt som rykten om Seedorf som tränare florerade. Hur ligger det till egentligen i Milan-lägret? Troligen vill Galliani behålla Allegri medan Berlusconi gillar idén med Seedorf och Paolo Maldini vid rodret.  Men eftersom stora delar av Milans supportrar redan uttryckt sitt missnöje mot att ta in Seedorf och sparka Allegri kanske Berlusconi har vacklat. Är det något han är allergisk mot är det kritik mot hans person.

Men om nu Milan behåller Allegri (känns som att det bara är Berlusconi som tänker annorlunda här) kommer han då verkligen kunna känna fortroendet och glädjen att fortsätta? Kommer detta spektakel inte slita upp sår?

Om Allegri stannar och Mazzarri går til Inter står Roma plötsligt med tomma händer. Roberto Mancini?

***
Vem som ersätter Mazzarri? Jodå, allt pekar på Rafa Benitez. Jag har ju redan skrivit vad jag tycker om det och i dagens Gazzetta kan man läsa att han vill ta med sig sin gamla adept Lucas Leiva. Varför får jag en känsla av att nästa upplaga av Napoli inte kommer bli lika rolig som den innan?

***
Gonzalo Higuain till Juventus? Kan nog bli klart snart. Jag har alltid gillat Higuain, tyckt att det bor en stor anfallare i honom. Men under C.L den här säsongen har han bara bevisat motsatsen. Men jag tror att det kan funka.

Juventus kan även komma att förstärka med Stevan Jovetic. Men bara om Fiorentina accepterar spelare emellan (Quagliarella och Marrone typ). Detta var exakt den typen av övergång som jag beskrev förra sommaren. Den här gången kan det bli av.

Udineses strategi är enkel men genialisk. Nämligen bra scouting och att ligga ett steg före hela tiden. Detta recept har varit enormt framgångsrikt och tagit dem ut i Europa flera år i rad. För att inte tala om alla pengar de tjänat på spelarförsäljningar. Så hur kan laget formera sig till nästa säsong?

Spelare att casha in på:

Udinese har egentligen inget större behov ur ekonomisk synpunkt att sälja spelare då man kommer kunna få in pengar på redan delvis sålda spelare som Juan Cuadrado, Kwadmo Asamoah, Pablo Armero och kanske även Mauricio Isla. Genom att sälja andra halvan av deras delägarskap kommer Udinese tjäna ihop ca 25-30 miljoner euro.

Spelare att sälja:

Men varje år är det ändå två tre spelare som står på tur att säljas. Spelare som spelat i klubben ett par år som som vill vidare till större klubbar. Den här gången tror jag att det främst är dags för Mehdi Benatia och Dusan Basta.

Benatia blir nog inte speciellt svårsåld med tanke på att han levererat två säsonger i rad och för att han är en så pass flexibel och skicklig försvarare. Napoli, Milan, Inter och Roma är säkert alla intresserade. Både Inter och Roma är även mycket intresserade av Dusan Basta.

Sedan lär Udineses sälja eller låna ut spelare till Granada och Watford. Ett av de mer intressanta namnen är ju svenske Mathias Ranègie. Kanske bär det av till England och Watford nästa säsong?

Eventuella återvändande lån som man kan utnyttja:

Guldklimpen här är Matej Vydra. Den unge tjecken har gjort stor succé i Watford och gjort hela 20 mål. Går Watford upp till Premier League kan han nog komma att stanna kvar men om inte kan nog ett återvändande till Udinese vara aktuellt. Fabbrini kan nog få en andra chans och Fernando Forestieri eller Gabriel Torje kan också komma att plockas tillbaka.

Nya spelare att värva:

Chilenaren Charles Aranguiz sägs vara nära en övergång till Udinese. Han har en spännande repertoar och är en mittfältare med fin framspelningsförmåga. En annan spelare som enligt ryktet i stort sett är klar för klubben är brassen Jadson Alves, han är en mycket intressant defensiv mittfältare inte helt olik Hernanes i spelstilen. Yttern Sueilton är en brasiliansk spelare som Udinese haft ögonen på och som skulle passa bra som Bastas ersättare.

Sedan har ju Udinese de ekonomiska resurserna att hitta någon guldklimp här och var. Kanske kan man utnyttja att Palermo åkt ur och därmed snappa upp talangen Pablo Dybala?  I Udinese skulle säkert argentinaren kunna få ut det mesta av sin talang. En förstärkning till försvaret lär också göras, Chievos stabile Bojan Jokic kanske? Eller Ezequiel Munoz?

Talanger som kan komma att värvas för att sedan lånas ut:

Udinese har ju en extremt skicklig förmåga att hitta talanger och sedan ha tålamodet att vänta med att ge dem chansen tills det är dags.

Peruanen Sergio Pena är så gott som värvad och är en mittfältare med underbar touch men säkert ett par år ifrån Serie A-debut. Även Novaras portugis Bruno Fernandes sägs vara klar för Udinese. Lecces Filippo Falco är en tekniskt begåvad offensiv mittfältare som man haft ögonen på hela året. Lär kunna värvas men troligen inte ingå i A-truppen redan nästa säsong.

Genombrottsdags för?

Det som även sker i Udinese varje säsong är ju att en del spelare tar ett stort kliv fram och blir bättre än väntat. Roberto Pereyra, Gabriel Silva, Gabriele Angella, och Piotr Zielinski har redan den här säsongen visat upp sina kvaliteter men kan komma att bli ännu bättre nästa säsong. Jag tror även att både Alexander Merkel, Emmanuel Badu och Davide Faraoni har potentialen att ta större plats nästa år.

Vem vågar betta emot att denna trupp inte tar sig ut i Europa om ett år?

Målvakter: Brkic, Padelli.
Försvarare: Danilo, Heurtaux, Domizzi, Angella, Naldo, Jokic
Yttrar: Pasqual, Faraoni, Gabriel Silva, Alhassan, Sueliton
Mittfältare: Badu, Merkel, Alves, Allan, Pinzi, Lazzarri, Aranguiz, Pereyra.
Anfallare: Muriel, Di Natale, Zielinski, Vydra, Fabbrini, Dybala.

Bologna 6,5
Hade en svacka i höstas men ordnade upp säsongen med några storslagna segrar som t ex mot Napoli och Inter på bortaplan. Diamanti var lagets själ och drivande kraft medan Kone stod för de galna målen. Antonsson hyfsat stabil säsong.
Årets spelare: Alessandro Diamanti

Cagliari 6,5
Medan president Cellino och kommunen hade enorma problem med att få ordning på en hemmaplan lyckades laget ändå bjuda på en stark säsong. Conti var klokheten, Nainggolan var dynamiken och Ekdal lyckades ta en ordinarie tröja. Marco Sau bidrog med snabbhet och mål när Cossu inte var på topp. Ibarbo bjöd stundtals på sin briljans och Pinilla hamnade i små perioder av målform. En sportsligt bra säsong men i höst måste supportrarna kunna få se sitt lag på plats.

Catania 7,5
Fenomenal säsong. Tränare Rolando Maran tog över Montellas bygge och lyckades förädla det mer än väl då Catania tog fler poäng än någonsin i deras Serie A-historia. Laget var framför allt byggt på ett suveränt kollektiv men visst betydde t ex Gomez snabbhet och Barrientos teknik lite extra. President Pulvirentis kontinuitet har gett grunden till detta sicilianska mini-fenomen.
Årets spelare: Pablo Barrientos

Chievo 6,5
Klarade av kontraktet på nytt. Saker och ting blev bättre när Eugenio Corini tog över. Organisation och förmågan att vinna “rätt” matcher ordnade en lugn “salvezza”. Cyril Thereau gjorde en mycket bra säsong och lär lämna efter säsongen.
Årets spelare: Cyril Thereau

Fiorentina 8
Med Montella vid rodret och ett dussintal nya skräddarsydda spelare blev Fiorentina Italiens nya gunstlingar med sitt bolltrillande vackra spel. Trebackslinjen fungerade ofta lysande, Pizarro och Borja trummade på med sitt kortpassningspel, Cuadrado var ett ytter-fenomen och Ljajic slog igenom på allvar. Egentligen var det bara Stevan Jovetic som var en liten besvikelse. Väl värda sin återkomst ut i Europa.

Genoa 5.5
Låg riktigt illa till nästan ända till slutet. Sejouren med Luigi Del Neri var en riktig katastrof. En del januari-nyförvärv som Manfredini och Portanova blev trots allt nyttiga till slut och Granqvist var kanske lagets jämnaste spelare sett över hela säsongen.  Men ytterligare en säsong där man dansade på linan var inte vad man hade förväntat sig. Nu måste Preziosi hitta större kontinuitet i spelartransfers och välja rätt tränare från början till nästa säsong.
Årets spelare: Andreas Granqvist

Inter 4
Missar inte bara Champions League på nytt utan även Europa League. Detta blev en säsong där i stort sett ingenting gick deras väg. Skadorna blev overkligt många och tunga men allt går inte att gömma bakom det. Stramaccionis Inter hade ofta stora problem att skapa ett eget kreativt offensivt spel.Vintermercaton där man bland annat värvade Kuzmanovic, Rocchi och Schelotto hjälpte inte direkt upp misären. Handanovic och Kovacic var en av två ljusglimtar. Framtiden ser oklar ut.

Juventus 8
En ny scudetto skulle bärgas och det gjorde man också. Även om konkurrensen aldrig blev riktigt hård så är det inte lätt att leverera en scudetto på beställning. Man lyckades även ta sig till kvartsfinal i Champions League vilket får anses som mer än godkänt. Med ett försvar av granit och ett mittfält av guld var man oerhört stabila hela säongen. Extra plus för superstabile Barzagli, dynamon Vidal och stjärnskottet Pogba. Nu förväntas man ta nästa steg mot den absoluta Europa-toppen.
Årets spelare: Arturo Vidal

Lazio 6.5
Långa stunder av säsongen spelade Lazio en löpstark och imponerande fotboll som såg ut att kunna hota om en topp tre-placering. Till slut tog bristen på både bredd och spets ut sin rätt men överlag tyckte jag tränare Petkovic blev en god injektion till klubben. Kan kröna säsongen med italiensk cuptitel och därmed ordna Europa League till nästa säsong.

Milan 7
En otrolig upphämtning efter jul höll på att tillintetgöras i sista omgången då man med med lite flyt och hjälp av domaren lyckades besegra Siena. Allegri fick börja utan Zlatan, Thiago Silva och alla gamla senatorer men lyckades ändå styra skeppet till C.L vilket ändå måste ses som mycket bra gjort. Stephan El Shaarawys utväxling och värvningen av Balotelli var två starka orsaker till tredjeplatsen.
Årets spelare: Stephan El Shaarawy

Napoli 7,5
30 mål av Edinson Cavani och 26 poäng (14 assist och 12 mål) av Marek Hamsik räcker bra långt. Lägg till en bra höst av Inler och en stark vår av Dzemaili, ett evigt löpande av Behrami och extrakt av briljans från Pandev och Insigne och vi har en fin andraplats och en ny C.L-biljett ordnad. Nu är Mazzarris (och troligen även Cavanis) era över och det var en härlig resa han bjöd på.

Palermo 4,5
Ett virrvarr av olika tränare och spelare som kom och gick. I en rosavsart värld av total brist på kontinuitet orkade inte Palermo hänga kvar. Miccoli och Ilicic kom igång försent, Hernandez blev skadefri när det nästan var över och i stort sett ingen av Lo Monacos värvningar fick speltid. Försvaret höll tidigt inte måttet.
Årets spelare: Josip Ilicic

Parma 6,5
Tappade fart och kvalitet i slutet av säsongen men vi ska inte glömma att de dessförinnan ofta nämndes som en av säsongens mer positiva överraskningar. Belfodil såg imponerande ut i perioder och likaså Sansone. Paletta var en garanti längst bak. Gav en smak av vad som skulle kunna bli ännu bättre.
Årets spelare: Gabriel Paletta

Pescara 4
Tappade Zeman, Immobile, Verratti och Insigne och misslyckades totalt med att förtsärka laget. Försvaret läckte, mittfältet var utarmad på kreativitet och framåt fanns det ingen som kunde göra mål. Serie A:s överlägset sämsta lag.

Roma 6
Zemans bejublade comeback slutade i fiasko och sparken. Kanske var hans anställning mest grundad i ett försök att vinna tillbaka supportrarna. Andreazzoli tog över och det som blev lite bättre blev till slut ändå rätt mediokert. Totti var på nytt fenomenal och man gav födelse till en ny försvarskomet i Marquinhos. Florenzi var en frisk fläkt och Lamela visade under Zeman att han kan bli en världstjärna.

Men De Rossi var en gigantisk bevsikelse, Pjanic överskattad och meningslös bolltransportör och Osvaldo gav ojämnheten en ny innebörd.
Har chansen att rädda säsongen om de vinner cupfinalen på söndag.
Årets spelare: Francesco Totti

Sampdoria 6.5
Delo Rossi tog över ett Sampdoria som under Ciro Ferarra aldrig riktigt klickade. Rossi fick en rivstart då man bland annat vann över Juventus på bortaplan. Även om det gick knackigare på slutet var säsongen positiv med Icardis genombrott och fina insater av Obiang, Krsticic, Poli Gastaldello och De Silvestri. Det finns en fin grund att bygga vidare på.

Siena 6
Åkte ur men vi ska inte glömma att de fick starta säsongen med sex minuspoäng. Sett ur det perspektivet gjordes ungefär vad som kan krävas av klubben. Tror de kan få svårt att ta sig tillbaka.
Årets spelare: Gianluca Pegolo

Torino 6
Säsongen var lite upp och ner vilket på många sätt karaktäriserar Venturas fotboll. Drogs till slut in i bottenstriden vilket inte kändes behövligt. Alessio Cerci fick ett gigantiskt genombrott. Nu gäller det för Torino att ta nästa steg.
Årets spelare: Alessio Cerci

Udinese 8
Slutspurtade på ett smått osannolikt sätt med åtta raka segrar vilktet tog dem ut i Europa igen. Klubben är troligen Italiens smartast skötta klubb. Di Natale var som vanligt fantastiskt och Benatia, Danilo, Pinzi stod för ryggraden. Men även spelare som Pereyra, Basta och Gabriel Silva tog stora steg i utvecklingen. Muriels vår var också betydelsefull. Vi ska heller inte glömma hjärnan: Gudiolin.

Mario Balotelli kvitterade från 11 meter och Phillipe Mexes fixade resten. Skrämselhickan i Siena kom av sig i sista stund. Men det var mycket nära att Milans Champions League-plats (kval) höll på att slinka dem ur händerna som hal tvål.

Självklart har Fiorentina all anledning att vara uppretade och känna sig orättvist behandlade. Det är enormt mycket pengar och prestige på spel när det gäller Champions League-spel. Det är viktigare än en scudetto i sig. Hade Bergonzi inte blåst straff hade Fiorentina troligen varit klara för Champions League-kval idag.

Milan spelade krampaktigt och lyckades visserligen skapa en del farligheter men sällan sätta något jättetryck på Siena. Allegri valde helt fel när han startade med Robinho och Niang på topp då båda var helt harmlösa i offensiven. Mittfältet kändes väldigt segt och farten var låg.

Siena skapade egentligen ingenting förutom målet men försvarade sig hyggligt. Men sedan ramlade Milans två mål in under de sista tio minuterna och ordningen återställdes.

Självklart är det få i Italien som är förvånade. En axelryckning. Ett förväntat scenario. Så här har det sett ut i den italienska fotbollen så länge jag kan, och säkerligen längre än så, minnas. De största lagen får fler fördelar med sig (framför allt då Milan och Juventus under de senaste 25 åren). Det jämnar inte ut sig. Uttrycket: “tabellen ljuger aldrig” gäller inte i Italien. I Italien ljuger tabellen väldigt ofta. Den italienska fotbollen är fortfarande slav under sig själv.

Nu är Serie A färdigspelad. Säsongen i sig hade självklart ljusglimtar men gick inte direkt till historien som en av de bättre. Den levde inte upp till förväntningarna. Juventus var överlägsna, Napoli kunde inte riktigt hota som man hoppats, Milan var bra i en halv säsong, Roma och Zeman gjorde fiasko och likaså Inter. Lazio orkade inte hela vägen och Palermo åkte ur. Fiorentina och Udinese var de positiva överraskningarna.

Givetvis kommer vi nu låta oss luras av Silly season ännu en gång, bygga upp nya förväntningar och hoppas på en kanonsäsong. Vi kommer alltid stå där med tungan hängandes ut ur munnen som en trofast hund och vänta på godiset ska slängas till oss.

Det är vår lott.

***

Walter Mazzarri har tackat för sig. Han lämnar nu Napoli efter tre framgångsrika år. Vart han går vet vi ännu inte. Jag skulle gissa på Roma, Inter eller sabbatsår. Vem som tar över? Enligt president De Laurentiis ska vi få reda på det genom twitter.

***
Beslut ska även tas kring Massimiliano Allegri. Räckte tredjeplatsen? Eller inte. Spelarna verkar vilja ha kvar Allegri medan det är emr tveksamt om Berlusconi vill det. Med tanke på att Prandelli kan vara ledig om ett år kan jag tänka mig att Allegri får ett år till innan man ger sig på förbundskapteten.

***
Även Andrea Stramccionis största supporter Massimo Moratti börjar nog tveka. 2-5 förlusten mot Udinese var nog inte bästa reklam för den unge tränaren.

***
Udinese och Antonio Di Natale har gjort det igen. B-R-A-V-I-S-S-I-M-I.

Det är expertkommentatorn, före detta spelaren och före detta sportdirektören Salvatore Bagni, som avslöjat detta i media. Jag har svårt att tro att det inte skulle vara sant, Ramadani har säkerligen sagt detta till Bagni. Frågan som kvarstår är hur väl Ramadanis uppfattning av att en flytt är jättenära stämmer överens med Fiorentinas uppfattning.

En agent kan vara överens med en klubb om kontrakt och lön och tycka sig ha allt i stort sett klart. Jag är inte säker på att Fiorentina har godkänt allt ännu. Men vi kan nog ändå påstå att chanserna att Jovetic bär en Juventus-tröja nästa säsong är större än någonsin.

Jovetic är en spelare som Conte och Juventus ville ha redan i somras och deras intresse har säkerligen inte svalnat sedan dess. Men att flytta från Fiorentina till Juventus är ändå relativt känsligt fortfarande på grund av de bittra band som Fiorentina har till Juventus. En eventuell övergång skulle riva upp ytterligare sår hos Viola-suportrarna.

Det är det som förvånar mig, att Jovetic är beredd att löpa den linan, att gå till en “fiende”. Men kanske vill Jovetic helst av allt stanna kvar i Italien och samtidigt spela i Champions League och vinna titlar nu med detsamma. Vi ska heller inte glömma att hans landsman Mirko Vucinic säkert har talat gott om “Den gamla damen” och även försökt locka över honom.

Om nu Fiorentina och Juventus bestämmer sig för att göra affär av det hela kommer det ske enligt två olika scenarion. Antingen genom att Juventus betalar cash eller att någon eller några spelare gå motsatt väg.

Så vilka spelare skulle då  intressera tränare Montella och Fiorentina?

Alessandro Matri
Fiorentina söker en striker-typ av just Matris slag. Så istället för att leta utanför Italiens gränser kanske man kan lösa det genom att baka in Matri in i Jovetic-affären.

Luca Marrone
En spelare som Conte hållit högt och inte velat släppa iväg, varken på lån eller i delägarskap tidigare. Men i takt med att kraven stiger och en Champions League-final blir det stora målet kan man börja offra spelare man inte tänkt offra från början för att nå de stora stjärn-spelarna. Marrone kan vara just en sådan spelare som “offras”. Den italienska mittfältaren är säkerligen en spelare som Montella uppskattar mycket.

Fabio Quagliarella
Kanske är inte Fiorentinas behov lika stort för Quagliarella som t ex för Matri men jag har en känsla av att Montella gillar Quagliarella mycket. Fiorentina skulle ju dessutom kunna välja att värva en annan nummer nio än Matri och sedan komplettera anfallsmosaiken med Ljajic och t ex Quagliarella.

Sebastian Giovinco
Kanske den minst troliga spelaren som skulle kunna ingå i en affär med Jovetic med tanke på att han han håller på att förlänga med Juventus och att Conte ofta försvarat Giovinco. Men vad skulle hända om Fiorentina krävde att få Giovinco plus pengar i utbyte mot Jovetic? Skulle inte Juventus till slut gå med på det då? Med tanke på atommyrans relativt svaga säsong i Juve skulle jag inte hålla det som helt omöjligt.

Ciro Immobile
Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att försöka komma åt Immobile (som ägs av både Genoa och Juventus) beroende på hur Montella resonerar. Men Immobile är en rätt komplett anfallstyp som säkert skulle kunna intressera Viola.

För mig som vill ha ett så slagkraftigt Serie A som möjligt borde Inter vara ett lag som jagar scudetton eller åtminstone en Champions League-plats. Men jag börjar bli rejält orolig när jag inser att de kommer köpa loss Walter Gargano för ca 40 miljoner kronor, värva Papu Gomez för ytterligare ca 70 och att Javier Zanetti inte är tillbaka förrän tidigast runt jul.

Magen vrider sig ännu mer när man tänker på att de har gjort sig av med Sneijder och Coutinho (varför!!) och värvat Schelotto, Kuzmanovic och Rocchi. You´re not worthy…..Branca.

Inters största hopp nästa säsong kommer ligga på en 19-åring och en 20-åring. Det känns inte rättvist att Mateo Kovacic och Mauro Icardi ska behöva dra det lasset.

***
Nu har arbetar-Antonio och överklass-Andrea äntligen kommit överens. Jag kan förstå att Antonio Conte och Andrea Agnelli inte kommer överens på stört, att det krävs ett par extra timmar för att bestämma hur framtiden ska se ut.

Klart att Conte med sin enorma vilja och sin inställning – att man inte kommer någonstans utan hårt jobb -krockar lite med en aristokrat med silversked i mun som man helst bara vill sätta ett plommonstop på.

Jag kan se framför mig hur A.A bjuder på en för honom sedvanlig sofistikerad drink ur sitt milslånga barskåp medan A.C med sin hesa smått irriterade röst bara vill komma till sak.

Men de har något gemensamt, båda vill Juventus bästa och i och med det kommer man till slut överens. Nu är Conte lovad två klass-anfallare, ytterligare ett par nyförvärv och att Vidal och Pogba inte ska säljas.

Låter bra, bara det nu blir två klass-anfallare på riktigt. Jag menar, det har ju hetat så de två senaste somrarna men ändå har vi fått stå ut med Bendtner och Anelka (helt ärligt, vad gjorde de för research där?).

***
Nu verkar det som att Milan sprungit om Juventus i kampen om Andrea Poli. Tror det kan vara en smart värvning för de rödsvarta. Poli är inte för dyr, har stor arbetsradie och har fina allround-skills. Man får liksom mycket spelare för pengarna. Hmm Poli? ……Braaancaaa!!!

***
Nu har Napolis president De Laurentiis gett Walter Mazzarri ett ultimatum: En vecka för att bestämma sig. Vad rör sig i Walters hjärna tro? Älska Roma…stanna i Napoli, älska Inter…..stanna i Napoli. Något sånt kanske.

Eller så handlar det bara om Roma eller Napoli. Eller så har han bestämt sig sedan några veckor tillbaka men håller alla på halster för att han tycker det är kul.

Men De Laurentiis är en otålig man och ska redan ha börjat (handlar väl egentligen inte om otålighet utan proffsighet) leta efter ersättare. Nu sägs Rafa Benitez vara det primära målet.

Mannen som mer eller mindre bestulit Liverpool på flera fina Premier League-år, som har radat upp misslyckade värvningar som Josemi, Voronin, Morientes, Kromkamp, Bellamy, Babel, Keane, Aquliani…jaha ni har förstått? För annars kan jag fortsätta ett tag till….inte det? Nähä okej då.

Eller vars sejour i Inter som inte kommer bli ihågkommen för någonting annat än att han satt på bänken när de lyckades vinna världens mest överskattade pokal.

Men det är ju just det. Benitez kan det där med att vinna Cuper. Där har han visat sitt skicklighet som tränare. Det är inte alla som lyckats vinna båda Champions League och Europa League. Egentligen har ju hela Benitez rykte skapats mycket av den där vändningen mot Milan i C.L finalen för ex antal år sedan.

Där alla på något sätt gav honom evig geni-status eftersom han med en “mästerlig plan” kunde hämta upp ett 3-0 underläge, men ingen som ifrågasatte varför de legat under i första taget. Men i vilket fall, de vann och det kommer han alltid rättmätigt kunna ha i sitt CV.  Ett CV som han nu putsade till med cupsegern med Chelsea.

För mig vandrar han liksom in och ut mellan två världar, i olika skepnader. Ibland verkar han vara ett taktiskt geni och ibland mest en tönt med en pärm under armen. Men kanske är han rätt man att höja Napoli ytterligare ett snäpp.

Och medan jag skriver detta befinner sig Roberto Mancini i Neapel ätandes Pizza med detta svar på om han kommer träna Napoli:

-Man ska aldrig säga aldrig.

***
Ni som undrar över Sommarmercato-serien så kommer det fler lag. Jag har gjort Juventus, Milan och Inter och har lovat att göra Udinese, Roma, Lazio, Napoli och Fiorentina. Jag kommer hålla vad jag lovat, innan den 14 Juni kommer alla vara publicerade. Redan nästa vecka räknar jag med att publicera en eller två till.

Vad som verkade vara ett intressant projekt med Pietro Lo Monaco gav bara förvirring och meningslösa januari-värningar. In och ut, fram och tillbaka och man kom ingenstans fort. Eller snarare jäktade man ner i tabellen. Förvirrande? Välkommen till Zampa-world.

Under två år har man successivt försämrat kvaliteten på truppen och jag hävdar att största misstagen har varit försvars-värvningarna. Man plockade in Stefano Sorrentino alldeles för sent och backar som Steve Von Bergen, Andrea Mantovani, Ezequiel Munoz, och Salvatore Aronica har helt enkelt inte hållit måttet.

Man plockade till och med ner Massimo Donato som mittback vilket fungerade bra i början, men klart sämre desto längre tiden gick. Däremot har jag svårt att anklaga Zamparini för hårt. Han har trots allt lagt fram mer på bordet än han tagit bort. Han tog dem från fotbollens bakgårdar till någon ynka poäng från Champions League-kval. Vem kan glömma Pastore-Ilicic-Miccoli trion?

En säsong då den mest spektakulära fotbollen faktiskt utspelade sig på La Favorita. Vem kan glömma cupfinalen på Olimpico då Palermo-supportrarna förvandlade arenan till ett rosasvart böljande hav. Vi borde inte glömma att Palermo under nio Serie A-säsonger kvalificerade sig för Europa-spel hela fem gånger.

Men med Zamparini är man inte garanterad kontinuitet och konsekvens. Med Zamparini är det inte helt ologiskt att man åker ur den högsta serien fastän man kanske inte borde. Den intuitive presidenten är dock ofta ärlig och har även lagt på sig mycket av ansvaret över det som har hänt.

Så hur ska Palermo kunna ta sig tillbaka till Serie A på snabbaste möjliga sätt? Vi ska ha klart för oss att komma bland de två första i Serie B är ingen promenad i parken.

Tränare
Har man en bra tränare vid rodret blir ju allting mycket lättare. Palermo har Giuseppe Sannino fortfarande under kontrakt och är han bara motiverad känns det som en bra lösning. Annars vore Eugenio Corini ett bra alternativ efter sin fina tid i klubben som spelare.

Publiken
Man måste få publikstödet. På senare tid har det inte varit världens bästa stämning på Renzo Barbera och det är viktigt att Palermo återfår sina supportrars stöd i ryggen. Det kan vara helt avgörande för hur det går.

Nyckelspelare
Fabrizo Miccoli kan vara på väg bort. Josip Ilicic är defintivt på väg bort. Det är inte helt lätt att hitta nyckelspelare i detta Palermo. Men Stefano Sorrentino och Edgar Barreto är två spelare man borde försöka behålla, deras rutin är viktig och båda är egentligen för bra för Serie B.

Talangerna
Ibland kan det föra goda saker med sig att åka ur. Om man gör det på rätt sätt vill säga. Palermo behöver “rensa” ur truppen på meningslösa spelare, skicka tillbaka alla lån, får bort alltför höga löner och dåliga kontrakt.

När man gjort det måste man välja rätt spelare att bygga laget kring och sedan satsa på sina egna talanger. För Palermo har ett par riktigt fina unga spelare. Mauro Bollino och Giulio Sanseverino är två spelare man definitivt ska ge chansen att ta en starttröja.

Även mittförsvararna Milan Milanovic och Giuseppe Prestia borde redan nu få bli en del av nutiden. Men även spelare som Gianluca Di Chiara och Cephas Malele kan få en plats i truppen.

4. Några som kan lyfta sig
Palermo har en del spelare som man kan ge mer speltid nu när laget åkt ur och som då kan komma att lyfta sig. En är givetvis Pablo Dybala men jag är inte säker på att man kan behålla honom. Annars har man ett stort sparkapital i Abel Hernandez som nog också känner sig “skyldig” att ge klubben något efter sina skador. Men även Nicolas Viola kan få en större plats nästa år och vi ska heller inte glömma svenske Agon Mehmeti som återkommer på lån från Novara.

Återtåget kan börja.

Men Stephan El Shaarawy exploderade och sakta men säkert lyckades Allegri bygga upp något på nytt. Under januaris transferfönster värvade man Mario Balotelli och nu är man nära en Champions League-plats. Enligt mig är Milan egentligen bara 3-4 klassvärvningar ifrån att skapa ett riktigt, riktigt bra lag igen.

Min transfer-kalkyl nedan är baserad på att Milan tar sig till Champions League-kvalet (och då helst vidare från kvalet). Om Fiorentina passerar Milan på söndag kan ni glömma bort att ni läst detta. Inom parentes antal ca miljoner euro.

Spelare att sälja: M´Baye Niang (12)  Robinho (8), KP Boateng, (10), Sulley Muntari (3), Bakaye Traore (2) Didac Vila (1), Urby Emanuelsson (4), Övriga försäljningar (5). Ca: 45 miljoner euro.

Ska man värva en mittback, två mittfältare och en anfallare av hög klass räcker det inte med att sälja Robinho och Boateng. Minst en spelare som man inte vill “offra” måste nog “offras” för att få in mera pengar.

Mitt val hamnade på M´Baye Niang. Hans talang är odiskutabel och med sin mix av fysik och teknik är han en bomb i väntan på att explodera. Men vi vet väldigt lite om hans framtid som stabil målskytt och med tanke på att Milan redan har den typen av spelare (som vi vet är en vass målskytt) i Balotelli blir Niang “över” så att säga.

Dessutom har han nog ett högt värde. Det finns garanterat flera Premier League-klubbar som skulle kunna betala minst 10 miljoner euro för honom.

Robinho skulle Milan ha sålt redan i vintras och nu kanske värdet har sjunkit något men gissar att t ex Santos fortfarande är intresserade, inte minst om Neymar lämnar i sommar. Boatengs säsong har till stora delar varit en besvikelse även om han ryckt upp sig något under våren. KPB har nog ett hyfsat marknadsvärde och känns inte direkt oumbärlig för laget.

Kan man sedan göra sig av med spelare som Traore, Muntari, Didac Vila och Emanuelson och få in ca 10 miljoner euro är det bra.

Budget: 65 miljoner euro.
Om Milan tar sig till gruppspelet i Champions League borde man kunna komma upp i en sammanlagd 65 miljoner-budget (inkl spelarförsäljningar).

Spelare att köpa: Mattia Perin & Juraj Kucka (4), Angelo Ogbonna (7), Andrea Dossena (2), Kevin Strootman (10), Cesc Fabregas (20), Esequiel Lavezzi (13), Jorginho (3,5), Cristian Zapata (2), Alberto Paloschi (2).

Cristian Zapata har gjort en mycket bra säsong och borde naturligtvis köpas loss från Villarreal för 6 miljoner euro uppdelat på tre år (Milan kommer försöka få lite rabatt). Sedan måste man köpa loss andra halvan av Paloschi så att man kan inkludera honom i affären med Ogbonna.

Milan behöver en ny målvakt för framtiden. Mattia Perin är kanske Italiens största målvaktstalang (i god konkurrens med Bardi och Leali) och är redo att kliva in i rampljuset direkt men kan även samtycka till att vara reserv för Abbiati i något år.

Eftersom Genoas president Enrico Preziosi alltid dansar efter Milans pipa lär det inte bli så svårt att göra affärer med Genoa. Därför inkluderas även Juraj Kucka i affären som nog kan bidra med sin offervilja till sin nya klubb och är en bra spelare att ha i truppen (bättre än Muntari och Traore i vilket fall).

Så här skulle affärerna kunna gå till:

Genoa får: Halva ägarskapet av Marco Fossati, hela ägarskapet av Luca Antonini och Marco Amelia, plus 4 miljoner euro.
Milan får: Halva ägarskapet av Mattia Perin och hela ägarskapet av Juraj Kucka.

Torino får: Hela ägarskapet av Alberto Paloschi, halva delägarskapet av Bartosz Salamon  och Cristan Zaccardo, plus 7 miljoner euro.
Milan får: Hela ägarskapet av Angelo Ogbonna.

Sedan behöver Milan spetsa till mittfält och anfallet med lite klass. Cesc Fabregas kan vara på väg bort från Barcelona då de planerar att ändra om lite i sitt lag. Hans spelskicklighet och spelintelligens skulle verkligen behövas på Milans mittfält. En affär med betalning uppdelat på två år med Barcelona är inget ovanligt i sportdirektör Gallianis värld.

Men bredvid Montolivo och Fabregas behövs det lite muskler och bollvinnande. Kevin Strootman har länge varit en spelare på Milans önskelista och nu kanske tiden är inne för en värvning av holländaren.

Eftersom man sålt Niang är tanken att man ska värva en mer etablerad anfallare som går direkt in och lyfter laget. Ezequiel Lavezzi har uttryckt en hemlängtan till Italien och har letat hus i Milano. En flytt till Milan skulle säkert falla argentinaren i smaken.

PSGs sportdirektör Leonardo kan vara på väg bort från den franska klubben vilket gör hans värvningar mindre känsliga att göra sig av med. Precis som med Fabregas betalar man övergången under två år. Ett alternativ till Lavezzi är givetvis Alexis Sanchez.

För att täppa igen det lilla, lilla hål som Luca Antonini och Cristian Zaccardo lämnat efter sig kan man värva Andrea Dossena, inget spektakulärt men han är okej som back-up. Sedan investerar man i Veronas mittfältare Jorginho men låter honom spela vidare i Hellas en säsong till (eftersom de med 90 % går upp till Serie A på lördag).

Simone Ganz och Bryan Cristante ligger närmast en plats i A-truppen men kan båda kanske må bäst av att lånas ut till någon Serie A- eller B-klubb för mer speltid. Men de är två talanger att satsa på.

Truppen kan sedan kompletteras med en återvändande Nigel De Jong och redan köpta spännande spelare som Vergara och Saponara.

Målvakter: Perin, Abbiati.
Försvarare: Ogbonna, Zapata, Mexes, De Sciglio, Abate, Constant, Yepes,  Dossena, Vergara
Mittfältare: Nocerino, Kucka, Montolivo, Flamini, De Jong, Ambrosini, Strootman, Fabregas.
Anfallare: Lavezzi, El Shaarawy, Balotelli, Saponara, Pazzini, Ganz.

Jag tror att Juventus sonderade/sonderar terrängen kring Zlatan och en flytt, att han var ett av många namn som var (eller är) aktuella. Men jag kan tänka mig att Juventus ändrat spår lite grann. Kanske kändes den höga lönen lite väl hög, kanske kändes Ibras ålder lite för lite framtid och kanske spelade supportrarnas delade åsikter om Zlatan faktiskt en roll. Kanske är det därför han nu sagt att han vill vara kvar.

Eller så var det Zlatan som sa att han vill stanna i PSG och Juve accelererade övergångarna med Gonzalo Higuain och Stevan Jovetic istället. Jag kan inte säga att chanserna nu är borta att Zlatan bär svartvitt nästa säsong men det känns som att möjligheterna försämrats rejält.

För italiensk fotboll i Sverige hade det naturligtvis betytt mycket. För oss som jobbar med Serie A och för intresset i Sverige överlag skulle det naturligtvis betyda enormt mycket om Zlatan väljer att återvända till Italien.

Skillnaden i TV-tittare mellan en match mellan säg Juventus och Lazio utan Zlatan och med Zlatan är enorm. Och vem vet för Juventus och Zlatans del är det kanske ändå bäst om det inte blir någon flytt tillbaka till Serie A.

Just när jag skrivit klart detta, nås jag av uppgiften att Zlatan valt att inte fira natten lång med övriga lagkamrater i PSG utan åkt hem och att före detta porrstjärnan och “sierskan” Virginie Caprice sagt att hon svär på att Zlatan hamnar i Juventus.

Det kanske blir lång sommar trots allt.

***
Fiorentina är nu helt klara för Europa League (de har en liten chans på C.L  fortfarande även om det troligen inte finns en snöbollschans i helvetet att Siena tar poäng av Milan i sista omgången) och det är lätt att glömma bort vilket storverk Daniele Pradé och Vincenzo Montella har gjort.

För drygt ett år sedan var Fiorentina en klubb i kris. Slagsmål, kamp för överlevnad i den högsta serien och supportrarna emot sig. Nu är Florens purpurfärgade armé Italiens nya gunstlingar som armerat sig med ett både underhållande och framgångsrikt spel.

***
Antonio Di Natale gjorde två mål när Udinese vände och vann mot Atalanta och nu är de mycket nära en ny resa ut i Europa. Deras sju raka segrar är inget annnat än otroligt imponerande. Men än viktigare är kanske att ombygget av deras arena börjar imorgon.

***

Lazio har ångat på rätt bra den senaste veckan. Igår vann de, anförda av Antonio Candreva, och är nu enda lag som har chansen att gå förbi Udinese.

***

Aurelio Andreazzoli bekräftade igår bara det jag skrivit tidigare. Han har inte “det”. Igår var man en man mer än Milan i mer än en halvlek och tvungna att vinna för att nå sjätteplatsen men lyckades aldrig sätta någon större press på Milan. Som om de hade fastnat i sin inledande spelplan och inte kunde ta sig loss från den. Roma under Andreazzoli har för ofta varit lite för fegt och utan någon större spelidé.

Jag tyckte det var straff när Lamela hakades upp av Constant.

Sulley Muntaris utvisning var bland de mest märkliga och korkade utvisningar jag sett (och då har jag ändå sett en del under 25 år).

Jag tyckte domare Rocchi gjorde helt rätt som blåste av matchen vid de rasistiska tillmälena från Roma-supportrarna. Efter det blev det bättre.

Påminner inte Milans nya bortatröjor om dessa Arsenal-tröjor?

Giuseppe De Luca gjorde mål igår. Jag tror att nästa säsong kommer bli hans. Jag hoppas även att Guido Marilungo kan få chansen att göra nästa år till sitt.

***

Ricky Alvarez har nu bekräftat att han är en spelare att sälja. Ingen vinnarskalle och noll poängsspelare.

Måste nog ta tillbaka lite av de hårda ord jag gett Yuto Nagatomo för igår mot Genoa tyckte jag han var Inters bästa utespelare. Vilket tyvärr säger en del om Inters elva för tillfället i och för sig…..hjäälp, vem ska rädda oss från Kuzmanovic!

***

Delio Rossi och Roberto Donadoni satt stensäkert på sina poster för typ två månader sedan  Inte lika säkert idag.

***

Gianpiero Ventura har uttryckt lite missnöje då Torino-supportrarna gnällde efter 0-0 matchen mot Genoa. Vem kan klandra dem? Nåja, utsikten med Giuseppe Sannino eller Eugenio Corini som ny Torino-tränare låter inte helt fel.

***

Det var inte bara Palermo som åkte ur igår. Även Siena tog farväl. Tror inte vi kommer se dem i Serie A på ett tag.

***

Nu kommer överskattade Roberto Mancini kanske hem till Italien. Men vart?

***

Givetvis är Watfords sak även Udineses sak då familjen Pozzo är inblandad i båda klubbarna. Blir intressant att se vilka spelare som hamnar vart om Watford tar klivet upp till Premier League. Matej Vydra? Fernando Forestieri? Mathias Ranegie?

***

Troligen lär bara en av Zlatan och Leonardo bli kvar i PSG nästa säsong. Jag tror det är den sistnämnde som lämnar skutan. Mer om det imorgon.

Och omgångskrönika förstås.

Som jag skrivit tidigare måste den ena dominobrickan börja falla för att få pjäserna att flytta på sig. Och troligen måste den sista omgången färdigspelas först. En av de största brickorna är förstås Walter Mazzarri.

President Aurelio De Laurentiis och Napoli vill skriva ett nytt och fett kontrakt med Mazzarri. Men troligen finns det en tvekan hos den Toscana-födde tränaren. Spelare som haft honom tidigare menar att Mazzarri inte kan vara för länge på samma ställe. Troligen finns det också en frestelse att ta över Roma och göra dem framgångsrika. Att han behöver en ny utmaning helt enkelt.

Jag menar alltså att Romas förstaval är Mazzarri och Massimiliano Allegri deras andraval. Skulle de två spricka ligger nog nuvarande tränaren Aurelio Andreazzoli bäst till. Men min känsla är att de väldigt, väldigt gärna vill ha Mazzarri.

Om Mazzarri skulle lämna Napoli lämnar han en väldigt tom plats efter sig. Även om jag tycker att Mazzarri har sina brister (som de flesta) så är det inte en lätt att efterträda honom. Hans facit med Napoli är imponerande.

Vincenzo Montella är född 15 km utanför Neapel. Bara häromdagen sa han att det vore en dröm att någon gång få träna Napoli. Det lär vara en dröm för De Laurentiis också. Men är det dags redan nu? Troligen inte.

Bröderna Della Valle vet att det vore harakiri att tappa Montella i detta läge. Nu när man har vunnit tillbaka sina fans vill man inte tappa dem igen. Den publikvänliga fotbollen som Montella har skänkt Fiorentina har gett eko i hela Italien och Viola-supportrarna ser troligen honom som den största garantin till fortsatta framgångar.

Andrahands-alternativ för Napoli är troligen Stefano Pioli och Malagas Maurico Pellegrino. Pioli är nog ett säkrare kort då han kan den italienska fotbollen medan Pellegrino har imponerat ute i Europa vid flera tillfällen.

Massimo Moratti däremot verkar än så länge stå på sig och fortsätta med Andrea Stramaccioni. Moratti har ofta en tendens att bli romantisk kring sina val och vill nog ge honom ytterligare en chans.

Jag är långt ifrån övertygad om att Stramaccioni kommer lyckas mycket bättre nästa säsong men om Moratti håller fast vid honom måste jag ändå hylla presidenten för att försöka stå för någon sorts konsekvens och en tro på vad man gör. Kanske får han också rätt till slut….även om jag är rädd för att han inte får det.

Vi ska heller inte glömma att om Moratti vet att han inte kan få t ex Montella eller Mazzarri kanske han tycker att det är bättre att fortsätta med sin adept än att ta in någon bara för sakens skull. Lite som han gjorde med Gasperini tidigare.

Det roligaste och märkligaste ryktet kommer ändå från Ligurien. Att president Enrico Preziosi inte vill ge Davide Ballardini fortsatt förtroende är nog inte så konstigt med tanke på den dåliga avslutningen som Genoa gjort.

Det som överraskar lite är namnet på den som det ryktas ska ta över. Nämligen Zdenek Zeman. Inte nog med det. Som sportdirektör: Pantaleo Corvino. Snacka om ett lag att redan nu börja älska.

Zeman och Corvino har redan jobbat ihop i Lecce och det finns ömsesidig vänskap dem emellan. Jag kan tycka att det är lite överraskande att Zeman är aktuell efter misslyckandet (som jag i och för sig tycker inte bara var hans fel) i Roma. Men det mest absurda är ju att se Zeman & Corvino jobba med Preziosi i ryggen. Känns som en märklig kombination.

Men vi ska inte glömma att Preziosi drev ett starkt projekt med Gasperini som tränare rätt länge. Men självklart var det hela tiden knutet till framgång. Och sedan måste man ju fråga sig, varför vill Preziosi välja Zeman?

Är det mest för att vinna tillbaka supportrarna (lite som Roma gjorde förra sommaren)? Eller tror han verkligen på Zeman och hans metoder? För som jag skrivit tidigare (och som bland annat Pescaras president Sebastiani bekräftat), ska man ge sig i kast med Zeman måste man stå bakom det valet till hundra procent. Annars är det nog lika bra att låta bli.

Det kommer inte bli lätt för Inter att hitta utvägar ur den soppa som sportdirektör Marco Branca har kokat ihop tillsammans med president Moratti och tränare Stramaccioni. Man skulle behöva förstärka med minst fyra, fem starka namn men i och med missat C.L-spel finns det inte pengar för det.

Det kommer krävas list, användning av egna resurser för att få ner priser och inga misstag om Inter ska kunna skapa ett topp-tre lag nästa säsong.

The Bardi solution?
Det finns egentligen bara en genväg till att få in stora pengar och det är att sälja Samir Handanovic. Om nu Barcelona är villiga att betala ca 30 miljoner (snarare 20 skulle jag tro) för den slovenske super-keepern är det ett bud man åtminstone borde ta en funderare kring.

För de pengarna kan man värva tre bra spelare eller försöka få Alexis Sanchez inkluderad i affären. Det som gör en sådan affär lättare att tänka sig är faktumet att Inter har en av Italiens mest talangfulla målvakter i sin ägo, nämligen Francesco Bardi.

Bardi har imponerat å det väldiga i Serie B två säsonger i rad nu och känns redo för den högsta serien. Så varför inte chansa som man gjort så många gånger tidgare (b la Stramaccioni, Zarate, Kovacic, Rocchi måste ju ses som chansningar av olika slag) ? Jag tror inte att Bardi skulle göra bort sig alls men jag tror inte heller Inter har modet att ge honom förtroendet redan nu.

Jag förutsätter att Inter behåller Handanovic och försöker värva “mindre” på hemmaplan istället.  Men några spelare måste man försöka att sälja.

Spelare att sälja: Jonathan (2), Antonio Cassano (7), Ricky Alvarez (6), Yuto Nagatomo (5), Esteban Cambiasso (4), övriga försäljningar (2). Ca 26 miljoner euro.

Spelare att inkludera i spelarköp: Silvestre, Schelotto, Mudingayi, Mbaye, Longo, Benassi, Bardi.

De spelare man skulle kunna få en hyfsad slant för är nog Cassano och Alvarez. När det gäller Cassano så har han stundtals varit genialisk under säsongen men det gamla bråket med Stramaccioni och hans fysiska begränsningar gör att han mycket väl kan komma att offras.

Med Cassano blir det också en visst typ av spel och det är möjligt att Stramaccioni (eller vem det nu blir som tränar Inter nästa säsong) vill ha mer “flexibla” och snabba spelare i offensiven. Man skulle kunna försöka sälja honom till t ex Monaco som har pengar att strö runt omkring sig.

Alvarez har kanske inte världens starkaste marknad men nog borde man kunna få ut en 5-6 miljoner euro för honom. Nagatomo till Premier League och Cambiasso till t ex Galatasaray skulle kunna ge en slant. Jonathan ska de vara glada om de kan hitta någon köpare överhuvudtaget till.

Budget: Ca 36-40 miljoner euro.
Med ca 26 miljoner euro på försäljningar skjuter jag till ca 10 miljoner euro från Moratti. Mer än så tror jag inte det blir. Om ens det.

Spelare att köpa: Matias Silvestre (6), Boukary Dramé (3), Francesco Lodi & Alejandro Gomez (4), Mauro Icardi (5), Ezequiel Cirigliano (5), Facundo Roncaglia (4), Alessio Cerci (8) .

Trixa med delägarskapen på “The Italian way”
Okej, okej, lugn, jag ska förklara de låga priserna för Lodi, Gomez och Icardi. Eftersom detta är Italien och Inter inte har speciellt mycket pengar gäller det att deala med delägarskap och använda sina goda kontakter.

Inter köper halva delägarskapen för Lodi & Gomez för 4 miljoner euro men måste då också ge bort halva delägarskapen av Ezequiel Schelotto och Samuel Longo. Jag är klart osäker på om Catania vill ha Schelotto men tänker att de är väldigt frestade att få Longo och kan därför tänkas också ta emot Schelotto. Han är ju trots allt argentinsk-ättad.

När det gäller Gomez är jag egentligen en motståndare till det köpet då jag inte tror att han är tillräckligt bra för ett topplag. Det är inte ovanligt med spelare som gör succé i Catania för att sedan fallera i en större klubb som te x Jorge Martinez…..aaahhh Giuseppe Marotta har 100 miljoner skäl att tända eld på sig själv….. Gomez har förvisso levererat två säsonger i rad men gör inte mycket mål och är enligt mig inte anpassad till att spela i lag som ännu inte fungerar som en tickande klocka.

Men jag är övertygad om att Inter kommer värva honom (han har bland annat setts leta lägenhet i Milano) så jag tyckte det var lika bra att vara så realistisk som möjligt och ta med honom. Får jag igenom mina värvningar nedan kan han ändå fungera som bra back-up (den rollen kan fungera, men snälla, inte som startman!)

Francesco Lodi däremot borde kunna göra nytta som playmaker och frisparkspecialist. Han är värd en chans i ett större lag. Dessutom kan han då frigöra Mateo Kovacic till en “mezzala-roll” (alltså bredvid registan typ som Luka Modric) där jag tror han fungerar bäst.

Största fjädern i hatten
Mauro Icardi blir nog Inters största fjäder i hatten denna sommar. Argentinaren har tusenfalt av potential i sig och känns som en vettig investering även om han bara lyst knappt en säsong. Men, de 12-14 miljoner euro som han lär kosta har Inte inte råd med. Abra kadabra så erbjuder man lite spelare. Matias Silvestre, Gaby Mundingayi (som Delio Rossi haft tidigare i Lazio) och halva ägarskapet av Ibrahima Mbaye borde få ner priset en hel del.

Fina “gratis spelare”
En sak som Inter har gjort bra är att de tidigt hållit sig framme och “tjingat” spelare vars kontrakt går ut i sommar. Hugo Campagano har säkert 2-3 fina år kvar och Marco Andreolli är ett riktigt kap som mittbacks-förstärkning (han är en Inter-produkt från början och trots att Inter inte kunde vänta på hans utveckling blev det ju lyckat nu när de tar tillbaka honom gratis).

Crème àla crème – Cerci
Stramaccioni vill säkert ha snabba spelare som kan göra sin gubbe. Låt Alessio Cerci äntra scenen! Cerci ä en utmärkt idé. Han kan Serie A, behöver inte två års acklimatisering (som Pereira och Alvarez…..eller kommer de någonsin acklimatisera sig?) och är i sina bästa år som spelare.

Tänk dig honom och Palacio flankerandes Icardi. Målchanser borde kunna skapas med den trion. Torino köpte halva delägarskapet för ynka 2,5 miljoner men värdet lär ha stigit så Inter får nog räkna med ca 7-8 miljoner för att köpa loss hela delägarskapet. Det är han värd.

Yuto, Boukary, Facundo och en ny argentinare
Sedan var jag tvungen att lägga in lite egna favoriter. Jag har alltid hävdat att man aldrig kan ta sig till Champions League om Nagatomo startar mer än halva matcherna. Om man kan sälja honom till någon Premier League-klubb vore det perfekt.  Det finns alltid någon engelsk klubb som vill köpa honom på grund av det höga PR-värdet.

Facundo Roncaglia startade säsongen fantastiskt men har sakteliga blivit sämre och visat sina brister. Men jag tror att han skulle fungera perfekt i Inter med en massa argentinska lagkamrater. Han kan dessutom spela mittback om det behövs. Men Fiorentina lär inte släppa honom hursomhelst.

Om Inter nu väljer att inte sälja Handanovic har man valt sin målvakt för flera år framåt. Bardi blir därför “onödigt” sparkapital och kommer vilja bli förstemålvakt i Serie A långt innan Handanovic lagt handskarna på hyllan. Även om Fiorentina kan tänkas behålla Viviano skulle frestelsen att knipa Bardi kanske bli för stor. På detta sätt skulle man kunna inkludera honom i affären och få Roncaglia klart billigare.

Jag har fortfarande inte gett upp hoppet om Alvaro Pereira (och visst har han ändå varit lite bättre på sistone) men det vore bra med lite back-up. Lyckas man värva Chievos Boukary Dramé kan man ha gjort ett fynd. Han är bra både defensivt och offensivt och stark i kroppen. Han har dessutom fortfarande stor utvecklingspotential.

Troligen skulle man även här behöva erbjuda en spelare att inkludera i affären, Marco Benassi skulle säkert intressera Verona-klubben antingen på lån eller i delägarskap. För Inters och Benassis del vore det även nyttigt med mer speltid.

Till sist vill jag flika in argentinaren Ezequiel Cirigliano. Nu när man sålt Cambiasso, Stankovic blivit femtio år, och man gjort sig av med Kuzmanovic……nej jäklar, jag kunde inte ens komma på ett enda lag som ville ta honom på lån så han fick vara kvar…..så behövs det ny fräsch “grinta” på mitten. För Cirigliano vore det säkert en dröm att komma till Inter och det är alltid bra med nya spelare som kan komma att “brinna” för sin tröja. Dessutom är han en mycket bra spelare.

Andra Kontrakt:

Överanvändningen av den uruguayanske bollspridaren

Det är lätt att luras med Gargano. Hans enorma hjärta och kämpar-anda ror hem många beundrare (speciellt när det går dåligt så sticker det ut) som då blundar för hans svaga passningsfötter och bristande offensiva kvaliteter.

Det skulle inte förvåna mig alls om Inter köper loss honom för 5-6 miljoner (priset ligger där någonstans) och därmed stoppar upp några av mina andra transfer-idéer men man kan ju alltid hoppas för Inters skull att någon lägger in ett litet veto (hör du mig Massimo?…det är dig jag menar!).

Men okej, om Napoli bantar priset till 2 miljoner euro går jag med på att behålla honom….men spelar Stramaccioni honom som regista igen kommer jag aldrig att försvara honom för någonting någonsin.

Paxade spelare
Inter har även paxat två sydamerikanska spelare, Ruben Botta och Diego Laxalt. Inters extrema oflyt när det gäller skador verkar ha smittat av sig ända ner till Argentina då även Botta för inte så länge sedan skadade sig och blir borta ca 6 månader. Det återstår att se vad Inter gör med honom.

Laxalt bör få vara med under försäsongen då man kan avgöra om han ska bli kvar i truppen eller lånas ut. Talangen finns men det är inte säkert att han är redo.

Walter Samuel bör kontrakteras minst ett år till. Han var ändå väldigt bra under stora delar av säsongen och har åldrats fint. Alfred Duncan ka ta Garganos roll in i truppen igen (nu utlånad till Livorno) och unge Garritano skulle jag också behålla i truppen och ge chansen när tillfälle ges (härlig spelare).

Så nu är det bara att hålla tummarna för att mina transfer-idéer når fram till Branco, Ausilio och de andra och att Joel Obi äntligen får en helt skadefri säsong så ska nog Inter snart vara tillbaka i topp tre igen.

Truppen:
Målvakter: Handanovic, Castellazzi.
Försvarare: Ranocchia, Juan Jesus, Chivu, Samuel, Andreolli
Yttrar: Campagnaro, Pereira, Zanetti, Dramé, Roncaglia.
Mittfältare: Guarin, Kovacic, Obi, Lodi, Cirigliano, Laxalt, Duncan, Kuzmanovic, Stankovic.
Anfallare: Icardi, Milito, Palacio, Gomez, Cerci, Garritano, Botta.

För igår cementerades en hel del saker:

*Napoli säkrade andraplatsen och direkt-kvalificering till Champions League.
*Milan gjorde inga misstag mot Pescara och säkrar tredjeplatsen vid vinst mot Roma på söndag.
*Fiorentina har mer eller mindre redan säkrat (en poäng till och de är klara) en Europa Cup-plats (starkt!).
*Palermo förlorade samtidigt som Torino och Genoa väntat kryssade vilket innebär att uppförsbacken är stor för Sicilien-laget. Poägtapp i helgen och resan mot Serie B kan börja.

Inte mycket kvar att spela om. Jo, ett sista hopp. Sjätteplatsen! Sista biljetten till Europa.

Roma inledde på tisdagen med att oväntat tappa greppet om Europa-platsen när de förlorade mot Chievo. Det var nästan kusligt hur lik den förlusten var deras egen seger över Fiorentina i omgången innan. Dominans och målchanser slutade med ett baklängesmål i sista minuten. Vad är det man brukar säga? What goes around comes around.

Så Romas förlust öppnade upp chansen för tre lag: Udinese, Lazio och Inter. Två av dem möttes igår på San Siro. Inter vs Lazio blev en märklig match. Jag kan verkligen inte säga att det var en bra match. Smått underhållande ja, men välspelat, nej.

Mitt i en ganska fin Inter-period där Mateo Kovacic (med rätt spelare runt omkring sig kommer han bli fantastisk) dominerade planen likt en ung härskare så missade Handanovic i sitt agerande och bollen studsade på ryggar (vems vet jag inte riktigt) och rullade långsamt in i mål.

Apropå kroppsdelar som man oftast inte använder i fotboll så såg Ricky Alvarez kvitteringsmål ut att vara gjort med nacken. Men matchens något underliga färd tog inte slut där, Ranocchia hakade något klantigt upp Floccari och Hernanes kunde göra 1-2 på straff precis innan vilan.

Inter borde ha vunnit matchen men förlorade. Ricky lyckades förutom med sitt snygga men märkliga mål även missa öppet mål och halk-missa en straff. Medan Inter hade klart flest chanser och försökte utan att lyckas så var det som om inhopparen Onazi (ytterligare en spelare som kommer bli fantastisk) ville visa hur det går till. Smack och ett kanonskott till 1-3.

Nu är Inter helt borta från Europa-platserna. Man vill nog bara att den här säsongen ska få ett slut och ta semester. För Lazio däremot lever nu hoppet om Europa. Sida vid sida med Roma kämpar de.

Båda har dock en italiensk Cup-final att ta sig ut i Europa på. Kanske kommer den också behövas eftersom Udineses seger igår mot Palermo betyder att det är Friulis stolthet som har grepp om platsen.

Det känns lite som att de andra spelar och spelar och sedan i slutändan står ändå Udinese där med Europa-biljetten i handen.

Men det är väl priset för att man är Italiens smartaste och mest välskötta klubb.

Spelare att sälja:
Stephan Lichtsteiner (13), Paolo De Ceglie (5), Alessandro Matri (7), Fabio Quagliarella (7), Ciro Immobile (5), mindre försäljningar (5). Ca 42 miljoner euro.

Lichtsteiner har alltid gjort ett bra jobb men en spelare som man kan få bra betalt för (PSG) utan att sakna alltför mycket. Matri och Quagliarella får helt enkelt inte plats då Juve har och tänker värva ännu fler anfallare i sommar. De spelarna kan alltså säljas eller användas som avbetalning i andra affärer.

Paolo De Ceglie säljs troligen och även Ciro Immobile lär försvinna då man redan har Manolo Gabbiadini och Richmond Boakye som knackar på dörren till truppen. Bendtner köps förstås inte loss och Anelka är redan historia.

Budget: ca 80 miljoner euro.
Juventus fick ungefär 40 miljoner plus för deltagandet i Champions League och jag kan tänka mig att det är en ungefärlig siffra för vad Juventus kan tänkas “skjuta till” i budgeten. Så de 40 plus ca 40 på spelarförsäljning ger en ungefärlig budget på 80 miljoner euro.

Spelare att värva:

Försvarare: Davide Astori (8)
Här behövs det inte värvas mycket egentligen. Men vi ska i ha åtanke att både Barzagli och Bonucci varit i stort sett skadefria hela säsongen medan Chiellini bara missat ett tio-tal matcher.

Det är inte alls säkert att man har samma flyt nästa säsong och då kan det vara bra med ett starkt fjärde namn som t ex Davide Astori. Cagliari-försvararen har varit bra länge nu och känns redo för att ta nästa steg i karriären. Givetvis kan man få ner priset genom att inkludera halva delägarskapet på någon spelare.

Yttrar: Senad Lulic (7), Lukasz Piszek (12)
Stephan Lichtsteiner har alltid gjort ett gediget jobb men om man någon gång ska sälja honom är tiden nu. Han har ett bra värde och kan säkert säljas för runt 12-15 miljoner euro om rätt köpare nappar. En bra ersättare för honom vore Borussia Dortmunds Lukasz Piszek.

Sedan skulle en idé kunna vara att köpa Senad Lulic från Lazio. På det sättet skulle man i Lulic och Asamoah ha två spelare av hög kaliber som kan ta hand om både vänsterkanten och spela på innermittfältet om det skulle behövas i Lulic och Asamoah. Här skulle man kunna inkludera Paolo De Ceglie i affären och därmed få ner priset.

Mittfältare: Andrea Poli (6), Kwadmo Asamoah (9)
Den position där det behövs värvas minst. Visserligen börjar Andrea Pirlo bli till åren och drömvärvningen för att ersätta honom på sikt är förstås Marco Verratti. PSG verkar dock inte inställda på att släppa honom och om Ancelotti går till Real Madrid kan han ta med sig Verratti.

Däremot kan Juventus avsluta den redan påbörjade värvningen av Andrea Poli. Sampdoria-mittfältaren är inte någon regista likt Pirlo men är duktig och har fortfarande stor utvecklingspotential.

När det gäller Asamoah och Isla kan det tänkas att Juventus och Udinese möts på halva vägen. Båda spelarna är delägda och det är inte otänkbar tanke är att Juventus köper loss andra halvan av Asamoah och att de kommer överens om att Isla stannar kvar i Juve men i fortsatt delägo.

Eftersom Islas värde sjunkit lär inte Juve betala ytterligare 9 miljoner euro och Udinese vet att de inte kan kräva det. Båda tjänar på att han stannar, inte minst om han hittar gammal god form.

Anfallare: Zlatan Ibrahimovic (14), Gonzalo Higuain (22)
Jag har begränsat Juventus måltavlor till fem spelare och tänker mig att de ska köpa två av dessa: Zlatan Ibrahimovic, Gonzalo Higuain, Alexis Sanchez, Luis Suarez och Stevan Jovetic.

Min känsla är att Real Madrid kan komma att satsa hårt på att värva Suarez vilket gör Higuain ännu mer tillgänglig än vad han redan är. När det gäller Zlatan handlar det mesta om hans egen vilja. Sanchez och Jovetic kan säkert värvas men lär inte bli billiga. Sedan får vi inte glömma att Llorente redan är värvad.

Truppen:
Målvakter: Buffon, Storari
Försvarare: Barzagli, Bonucci, Chiellini; Marrone, Astori
Yttrar: Caceres, Asamoah, Isla, Peluso, Pepe, Pisczek, Lulic
Mittfältare: Pirlo, Vidal, Pogba, Marchisio, Poli, Giaccherini
Anfallare: Vucinic, Giovinco, Ibrahimovic, Higuain, Llorente, Boayke

Juventus är värdiga mästare. Man lyckades bärga titeln med tre omgångar kvar att spela samtidigt som man tog sig till kvartsfinal i Champions League. Det är ett bra facit. Juventus är Italiens bästa lag för andra året i rad. Varför?

Försvar av granit….
Juventus har med tre omgångar kvar släppt in överlägset minst mål i Serie A. Närmsta konkurrent Napoli, har släppt in 13 fler och t ex Milan har släppt in nästan dubbelt så många mål.

Andrea Barzagli lyckades upprepa sitt osannolikt stabila jag, Giorgio Chiellini var kraft och styrka när han var skadefri, Leonardo Bonucci minskade felmarginalerna och spelade tryggare än tidigare och Gigi Buffon gav lugn och säkerhet.

…..mittfält av guld
Juventus har också en av världens bästa mittfälts-uppsättningar vilket naturligtvis var en stark anledning till en ny scudetto. Andrea Pirlo var inte lika bra som förra säsongen men ändå väldigt viktig med sin geniala taktpinne, Claudio Marchisio var många gånger en tvåvägspelares dröm och Arturo Vidal blev vårens största scudettomakare med sin unika mix av slit, målskytte,  dynamik och teknik.

Men den gyllene trion fick denna säsong även en ny medlem, Paul Pogba. Den 20-åriga fransmannen visade inte bara upp sin talang, han blev en viktig pjäs i Juves framgångar. Pogba otroligt mogna spel gav mittfältet fysik, skottskicklighet och kvalitet. Han visade att Juves framtid är i fantastiskt goda händer men bidrog samtidigt redan nu med mer än vad någon kunde ana. Vi ska heller inte glömma bort Kwadmo Asamoahs enormt fina höst.

Konkurrensen
Även om Juventus var det klart starkaste laget så måste det sägas att konkurrensen inte var den hårdaste. Napoli går mot en fin säsong men lyckades aldrig på allvar hota Juve. Milan startade säsongen uselt och kom igång försent, Fiorentinas vackra projekt är bara i startfasen och Inter och Roma befinner sig i identitetskriser. Juventus fick aldrig något att riktigt bita i om sanningen ska fram.

Antonio Conte
Visst, han var avstängd under större delen av hösten men det var han som skötte alla träningar och alla förberedelser. Conte är Serie A:s bästa tränare och utan honom hade Juventus aldrig varit där de är idag.

Nu har Juves konkurrenter snart en sommar på sig att försöka bygga upp lag som kan hota Juventus på allvar. Och kanske, kanske måste de då överlista en gammal dam med en nygammal svensk i laget.

***
Edinson Cavanis målfacit de tre senaste säsongerna: 26-23-26. Serie A-härskare. Han är ta mig tusan värd den där utköps-klausulen.

***
Ibland är fotbollen ologisk. Fiorentina gjorde en rätt bra match mot Roma i lördags men förlorade oförtjänt medan Milan spelade dåligt mot Torino men vann knappt förtjänt. Nu har de rödsvarta dock kopplat greppet om tredjeplatsen.

***
Gonzalo Bergessio gjorde tre starka mål för Catania, och visade att han är en smått underskattad anfallare, Antonio Di Natale gjorde två viktiga mål för Udinese i Europa-jakten och visade att han är en evig målskytt och Marco Boriello gjorde två viktiga mål för Genoa vilket lättade på nedflyttningsångesten. Men ingen kunde rå på Miroslav Kloses målfest. Fem mål (!) mot Bologna. Som att han fått hybris och gett sig tusan på att jaga ikapp Cavani i skytteligan.

***
Vill bara påminna om en detalj i bottenstriden. Kanske kan 18:e platsen bli viktig. Jo, den innebär nedflyttning men om Cagliari inte kan visa upp en godkänd arena till nästa säsong kommer de inte få  skriva in sig i Serie A. Något som fotbollsförbundet var tydliga med. Detta skulle då i så fall innebära att lag 18 i tabellen klarar sig kvar. Ett halmstrå värt att ta, inte minst med tanke på strulet som varit den här säsongen.

***
Glöm inte att det är vecko-omgång med start redan imorgon (Roma-Chievo) och som vanligt även omgångskrönika.

Fiorentina borde naturligtvis ha vunnit går. Jag var rätt överraskad över det sätt som Roma resignerade inför sina motståndare och satsade på att försöka få med sig en poäng. Som om de insåg att de erkände att de var ett sämre lag och utgick ifrån det. Jag kan förstå det om man är ett provinslag som kämpar i botten men inte om man är ett Roma (med det spelarmaterialet som man har) som kämpar om en Europa league-plats.

Fiorentina dansade ungefär sin vanliga sång men borde ha skapat fler chanser med tanke på deras stora bollinnehav. Roma kom knappt över halva plan i andra halvlek och hade knappt en omställning till anfall förrän sista fem minutrarna.

Att Roma gjorde en bra försvarsinsats råder det inget tvvel om. Men vi ska inte överdriva insatsen. Ligger man så långt ner i plan och är så inställda på försvarsspel är det inte jättesvårt. Om man ligger i knät på försvararna i 90 minuter som De Rossi och Bradley gjorde är vägen kort till att hjälpa backlinjen. Fiorentinas relativt förutsägbara anfallspel var också ganska lättläst.

Fiorentina behöver spetsa laget lite nästa säsong, det fattas fortfarande någonting för att kunna slå sig in bland de de tre största, t ex en riktig striker.

Man skulle kunna hylla Roma och Andreazzolis seger igår. Jag gör det inte. Jag gillade inte den fega inställningen. Vi ska heller inte glömma att segern fullbordades efter det att Mazzoleni missat en solklar straff för Fiorentina.

Bollen som tog på Daniele De Rossi (som då också troligen skulle fått sitt andra gula) gick inte att ta miste på. Hade Mazzoleni skött sitt jobb hade inte funnits mycket att hylla hos Roma.

Och framför allt hade Fiorentina fortfarande haft en bra chans att ta sig till Champions League.

Jag har svårt att se att Modric skulle vilja lämna Real Madrid för Inter. Han har precis anlänt till “Los Merengues” och vill säkert ta lite revansch efter en inte helt lyckad säsong. Det finns ingen större logik i att han skulle vilja lämna Real och Champions League för att gå till Inter som kanske inte ens kvalificerar sig för Europa League.

Självklart kommer den spanska klubbens val av ny tränare ha viss betydelse för om Modric är umbärlig eller inte men jag tror de flesta tränare uppskattar en sådan spelartyp som Modric. Att locka med Kovacic för att komma åt Modric känns inte som tillräckligt bete.

Cesc Fabregas är kanske lite lättare att värva. Den före detta Arsenal-liraren har haft en rätt tuff säsong och var en av de spelare som publiken gick åt hårdast efter storförlusten mot Bayern Munchen. Fabregas återvändande till Barcelona har nog inte blivit vad han hoppats.

Men om Barcelona vill inkassera lite pengar för att sponsra nyförvärv kan Fabregas vara en av de spelare som är tillgänglig för försäljning. Men det skulle också betyda att Barcelona vill ha pengar. Pengar som troligen inte Milan är villiga att betala. Jag är inte så säker på att den katalanska klubben går med på den vanliga italienska visan med lån med köprätt (inte obligatorisk förstås).

Men även om dessa två värvningar inte går i lås så skvallrar det om god självinsikt. Både Inter och Milan har förstått vad som fattas dem. Båda behöver förstärka sina mittfält med spelskickliga och kvicktänkta spelare. Internationellt etablerade spelare. Så även om det inte blir just Modric och Fabregas så har Inter och Milan träffat mitt i prick när det gäller spelartyper.

Det är alltid en bra början.

Catania- Lucas Mugni (Colon Santa Fe)
Catania brukar alltid kunna sälja en och annan spelare för en hyfsad summa och med de pengarna skulle man kunna gå “all-in” på talangen Lucas Mugni. Denne Riquelme-liknande och spelskicklige mittfältare skulle må bra av att använda sig av Catania som trampolin till de större lagen. Skulle passa bra in med alla argentinska spelare och kunna göra 2-3 riktigt fina år i Catania.

Parma- Sebastian Coates (Liverpool)
Eftersom det verkar som att Parma fyllt på den framtida offensiven med Mastriani och Battaglia kanske det vore bra att stärka försvaret en aning. Liverpools “outcast” Sebastian Coates skulle passa mycket bra i Serie A där farten inte är riktigt lika hög som i Premier League.

Sampdoria: Luca Siligardi (Livorno)
Om Livorno går upp kanske Luca Siligardi bli kvar. Om inte, lär det bli huggsexa kring denne speediga och skottskickliga italienare. Fungerar bäst i ett tremanna-anfall. Sätt honom och Sansone bakom en stark anfallare och Samp har en riktigt spännande anfallstrio.

Torino: Nicolas Castillo (Universidad Catolica)
Rolando Bianchi kan komma att försvinna och Torino behöver hitta en anfallare med styrka och målkänsla. Vad vore då bättre än att värva talangfulle Nicolas Castillo? Chilenaren imponerade stort under sydamerikanska U-20-turneringen för ett par månader sedan. Haft ögonen på sig från storklubbar men riskerar att “glömmas bort” en aning nu. Något Torino skulle kunna ta vara på.

Palermo: Gabriel Funes Mori (River Plate)
Om Palermo hänger kvar behövs det nya fräscha namn för att bygga nytt. Att para ihop Gabriel Funes Mori med Pablo Dybala vore en riktigt fin omstart.

Genoa: Ezequiel Cirigliano (River Plate)
En eventuell avklarad “salvezza” lär innebära en ny omgång av spelaromsättning. Genoa skulle behöva bett och passningsskicklighet till mittfältet och då vore Ezequiel Cirigliano en bra lösning.

Atalanta: Lisandro Lopez (Arsenal Sarandi)
Nej inte Lyons Lisandro Lopez, han är nog för dyr. Utan försvararen Lisandro Lopez i Arsenal de Sarandi. Atalanta skulle behöva lite elakhet och kraft i försvarslinjen.

Bologna: Nicola Bellomo (Bari)
Manolo Gabbiadini lär försvinna och kanske även offensive alfahanne Alessandro Diamanti. Detta innebär att Bologna behöver förstärka offensiven. I Serie B finns många spännande spelare att hämta och en av de mest intressanta spelarna är Bellomo. 22-åringen från Bari kan både spela på mittfältet och i ett tremanna-anfall.

Cagliari: Juan Albin (Espanyol)
Cagliari har en stark historik av duktiga uruguyanska spelare, så varför inte plocka upp Juan Albin som nu är tillbaka i Uruguay och Nacional (som kan köpa loss honom från Espanyol). Varit skadad och är långt ifrån gammal form men detta kan vara en chansning väl värd.

Chievo: Diego Farias (Padova)
Chievo behöver kanske inte gå längre än till sitt eget bo. Utlånade Diego Farias har i Padova visat glimtar av att vara en blivande stjärna. Låt honom prova sina vingar i Serie A.

Morgondagens krönika kommer ta ett grepp på de tio hetaste spelarna i Serie A till sommaren, medan bloggen försöker hitta en passande spelare till de “mindre” lagen.

I mitten av nästa vecka ska jag försöka inleda en serie där jag avhandlar de största lagen i Italien med en analys av vilka spelare de kan sälja och köpa i sommar, budgetprognos och strategi.

Dagens blogg avhandlar några spelare som de italienska klubbarna borde ta en titt på och skynda sig att värva. Här är tio tips till sommarens mercato:

Victor Andrade (Santos) 1995 Mittfältare Brasilien
Dribblingsdemon som är Santos nya stjärna på lut efter Neymar. Robinho-typ som mestadels används som ytter.

Adryan Oliveira Tavares (Flamengo) 1994 Mittfältare/Anfallare Brasilien
Har funktionell teknik, äger ett fint skott och är mycket rörlig. Imponerat i ungdomslandslaget. En investering.

Leandro Paredes (Boca Juniors) 1994 Mittfältare Argentina
Bocas nästa stjärna att kliva fram. Spelar med temperament och har underbar teknik. Både artist och konkret. Här gäller det skynda innan priset stiger. Roma har nämnts som en ny adress för argentinaren. Lyckas de har de grävt guld.

Gabriel Graciani (Colon Santa Fe) 1992 Försvarare Argentina
Urstark ytter som passar perfekt i ett femmana-mittfält. Kraftfull, snabb och har bra balans. En spelare alla storklubbar i Serie A borde titta på. Roma har nämnts som en intressent.

Matias Fissore (Atletico Rafaela) 1990 Mittfältare Argentina
Kortväxt defensiv mittfältare med god spelförståelse och hög arbetsmoral. Kvick i fötterna. Hög fynd-varning.

Jadson Alves (Botafogo) 1993 Mittfältare Brasilien
Mittfältare som både kan användas som regissör längre ner i plan men har även skickligheten att även spela längre fram som offensiv mittfältare. Påminner lite om Hernanes. “Smooth” till tusen. Ryktas vara på väg till Udinese.

Fernando Lucas Martins (Gremio) 1992 Mittfältare Brasilien
Är lite som en brasiliansk Claude Makelele. Är frenetisk i det defensiva jobbet och har speed. Är inte så lång men är kompakt och stark. Napoli är ute efter honom.

Wellington Nem (Fluminense) 1992 Anfallare Brasilien
Mycket snabb anfallare och har god tajming i straffområdet. Valdes till bästa nykomling i Brasilien 2011. Här gäller det att slå till innan han köps av t ex ryska eller ukrainska klubbar.

Gonzalo Bueno (Nacional) 1993 Anfallare Uruguay
Offensivt begåvad med läckra fötter. Fungerar nog bäst som ytter i ett tremanna-mittfält. Mycket spännande uruguayare.

Leandro Oliveira Moura (Gremio) 1993 Anfallare
Brasiliansk striker med balans och fin grundteknik. Stark i kroppen. Debuterade i landslaget för drygt två månader sedan och gjorde mål på en gång.

Juventus
Mycket ska hända för att Antonio Conte ska välja att nappa på eventuella anbud från en mega-klubb i Spanien eller en engelsk storklubb. Conte är inte färdig med Juventus ännu.

Napoli
Walter Mazzarri är en viktig bricka i tränarpusslet den här sommaren. Om han väljer att inte förlänga sitt kontrakt och inte fortsätta i Napoli kommer säkerligen  både Inter och Roma försöka hugga honom. Då måste Napoli i sin tur hitta en ny tränare.

Eventuella Mazzarri-ersättare kan vara Roberto Di Matteo eller Stefano Pioli. Även Vincenzo Montella och Francesco Guidolin har nämnts men jag känner mig långt ifrån övertygad att de skulle lämna sina nuvarande klubbar för Napoli.

Däremot har jag en känsla av att vinden har vänt lite för Mazarri. Tidigare trodde jag att denna säsong skulle bli hans sista i Napoli, nu är jag inte lika säker. I och med en snart garanterad Champions League-plats undrar jag om han inte är sugen på att fortsätta sin resa med eller utan Edinson Cavani.

Kanske ser han möjligheterna i detta Napoli även utan en Matador men med alla de euro-sedlar som ramlar in för att förstärka laget med. Men även om jag tror att chanserna har ökat säger min magkänsla och mina källor att det kan bli Roma för Mazzarri nästa säsong.

Milan
Mer och mer tyder på att Massimiliano Allegri kan få gå efter säsongen. Medan Galliani alltid försvarat honom verkar Berlusconi inte lika nöjd. Ofta har Allegri fått utstå kritik från sin “godsherre” och ofta har den varit löjligt okonkret.

Om Milan har en chans på Montella lär de ta den men även Parmas Roberto Donadoni finns säkert med i kulisserna någonstans, alla gamla Milan-profiler gör ju det någonstans. Men att namn som Inzaghi och Seedorf skulle vara aktuella är för mig totalt oförståeligt. Det bästa för Milan vore att behålla Allegri som jag ser det. Inte lika säkert att Silvio tycker det.

Fiorentina
Vincenzo Montella är den tränare som alla vill ha, säkerligen med Milano-klubbarna i spetsen. Men är det verkligen troligt att han lämnar nu när frukten kan börja skördas (Europa-spel) och projektet bara startats? Det vore synd. Räkna med att Della Valle kommer försöka ge Montella ett starkt lag för att få honom att stanna.

Roma
Två namn är säkerligen högt upp på deras önskelista: Walter Mazzarri och Massimiliano Allegri. Men den förstnämnde allra högst upp. Allt hänger på om de blir “frisläppta” från sina klubbar eller inte. Om någon av dem blir det tror jag att Roma försöker signa en av dem. Om inte är det svårare att lista ut höstens Roma-tränare. Kanske kan Laurent Blancs namn dyka upp igen.

Inter
Stramaccioni eller inte? Är det frågan? Jag har svårt att se att Massimo Moratti väljer att fortsätta med sin adept, men man vet aldrig då Moratti har lätt för att bli nostalgisk och ibland har svårt att klippa banden med sina nära och kära.

Om han väljer att “döda sina älsklingar” finns det många olika namn som cirkulerats kring Inter-bänken. Zenga, Mihajlovic, Zeman, Mazzarri, Lucescu, mfl. Men det namn som Moratti helst av allt skulle vilja ha är Vincenzo Montella. Men lämnar han ett Fiorentina för Inter i dagens läge? Troligen inte.

Att spekulera i Inters framtida tränare är för tillfället den svåraste nöten att knäcka.

Lazio
Precis som med Juventus handlar det mer om tränarens vilja än klubbens. Lazio vill ha kvar Vladmir Petkovic och det troliga är att Petkovic vill fortsätta. Ser ingen anledning till att det inte skulle bli så.

Och vilken klubb kör på ett år till med samma tränare innan de roffar åt sig signor Prandelli efter VM 2014?