Searching för Sugar-team

De finns inte längre. De är borta. Jag letar efter ett “sugar-team” som kan hota de stora och blanda sig i Champions League-striden.

Förklaringen kanske inte är så svår. Dels så finns det ingen fjärdeplats som leder till Champions League längre, vilket minskar chanserna ännu mer för ett “icke storlag” att nå dit. Men sedan handlar det mycket om att de stora klubbarna strax bakom de tre allra största klubbarna (Inter, Juventus, Milan) dvs Napoli, Roma, Lazio och Fiorentina, alla har vaknat och etablerat sig i toppen.

Toppen har därför breddats och utarmat de mindre storlagen (t ex Sampdoria, Genoa, Torino) och de större provinslagen (t ex Udinese, Atalanta, Parma) något. Men det betyder inte att det kommer vara så i framtiden. Så vilken klubb har störst chans att “sockra” toppen med sin överraskande närvaro de närmsta åren?

Kritierier för att vara ett “sugar team”:

Tillräckligt med publikstöd för att skapa en bra stämning på matcherna. Ett lag som är relativt underhållande. Ett lag som helst är med och hotar om de fem första platserna. Att kunna behålla sina stjärnor till en viss gräns. Ungefär så.

Kandidater:

Udinese
För mig har Udinese svårt att kvalificera sig på grund av det halvsvaga publikstöd man har. Ibland kan man locka 20-25 000 åskådare om det kommer ett storlag på besök, men det är sällan något större tryck på arenan för det.

Hade man flyttat de tre, fyra senaste Udinese-trupperna till säg ett kokande Marassi hade man varit det perfekta “socker-laget” men så är det ju inte. Möjligen kan det bli bättre när Udinese har moderniserat klart arenan, men jag tvivlar. Det kan vara en supporter-kulturell fråga.

Atalanta
Atalanta-supportrarna däremot kan skapa ett ordentligt tryck om de vill. De är lojala och har en identitet. Laget har också bitar som skulle kunna med tiden utgöra ett hot om Europa-platser som t ex Denis, Livaja, Cigarini och Bonaventura. Men problemet är att man är lite för svaga. Blir någon spelare lite för bra kommer han att säljas.

Sampdoria
Sampdoria har de flesta ingredienserna för att bli ett sugar team. För ett par år sedan var man ju det. Nu ser det dock inte lika ljust ut. Tabelläget talar sitt tydliga språk, det gäller att hänga kvar. På längre sikt är jag också tveksam då spelarna med mest potential antingen är delägda (Gabbiadini, Petagna) eller lär säljas (Obiang). Sampdoria har lång väg att gå för att nå till toppen igen.

Torino
Torino har stort stöd från sina supportrar, inte minst i Turin, då man är en klassisk klubb. Man har dessutom en fixstjärna i Alessio Cerci. Men spelarna runt honom är fortfarande lite för svaga och hur stor chans är det att Cerci är kvar efter säsongen? Hade Torino haft lite starkare ekonomi hade man kanske kunnat vara en större kandidat.

Genoa
Kanske kan Gasperini återuppliva det gamla “Socker-laget” från förr. Eller inte. Resultaten hittills tyder ju på att man är på rätt väg och som vanligt med Gasp är man svårslagna på hemmaplan. Men än så länge saknas det spelare med karaktärer som passar bättre in på Gasperinis typ av fotboll. Har man tålamod kanske man kan skapa ett blårött sugar-team 2.

Parma
Parma har en mycket intressant sammansättning av spelare. Här finns talang (Obi, Sansone, Rosi, Cerri), snabbhet (Biabiany), en försvarsklippa (Palotta), en landslagsmittfältare (Parolo)och ett geni (Cassano). Skulle man komplettera med 1-2 rätta värvningar (t ex en försvarare och en stark anfallare som inte heter Amauri) kan man verkligen börja skönja ett lag som skulle kunna hota om en topp fem-placering.

Precis som i Udinese är det dock lite tunt med trycket på arenan. Men till skillnad från Udine har man tidigare visat att man kan skapa ett hyfsat provins-tryck på Ennio Tardini.

Verona
Kanske är det nykomligen Hellas Verona som för tillfället är det största potentiella sugar-laget. Laget susar fram i tabellen, en stabil trupp, man har stort publikstöd och en super-stjärna i görningen i Iturbe. Dessutom är känslan att president Maurizo Setti vill satsa, vill ut i Europa och vill göra Verona till ett slagkraftigt lag.

Det som talar emot är att arenan kräver mycket publik för att skapa atmosfär och att man under Mandorlini aldrig kommer spela tillräckligt underhållande för att platsa som ett sugar-team. Men kanske finns det hopp. Kanske handlar det om vad han har till förfogande. Han har varit överraskande snabb med att integrera Iturbe i startelvan då han måste ha insett att laget behövde kryddas med talang.

Så kanske är trots allt Hellas Verona det lag som är närmast att bli Serie A:s nästa “Sugar-team”.