Uppdrag serieledning och Dödens grupp

Ungefär det vanliga. Ett rätt okej försök utan större bett. Egentligen var det få överraskningar. Alessandro Diamanti fräste på, domare Paolo Mazzoleni hade som vanligt lagom mycket storlagskomplex och var så där lagom dålig som han alltid är, Natali såg ofta ut att vara från en annan fotbollsmässig tidsålder, Morleo alltid full av energi, men tom på kvalité när det vankas något konkret att leverera.

Och så Arturo Vidal då. Som vanligt på rätt plats vid rätt tilfälle. Som vanligt målskytt. Så viktig, så duktig. Annars var det många av ersättarnas chans för Juventus. Ogbonna var mycket bra, Quagliarella helt okej, medan Mirko Vucinic blev skadad.

Jag ger nu upp montenegrinens chanser att någonsin bli mer än vad han hittills visat. När han värvades till Juventus trodde (kanske var det snarare frågan om hoppades) jag att han skulle kunna bli en 15-målskytt och höja sig ett snäpp. Så blev det inte.

Han fortsatte att vara den där stundtals genialiske, stundtals irriterande anfallaren, som missar fler avslut än vad han sätter. Efter en mycket bra första säsong i klubben har det successivt blivit sämre. Och nu har skadorna börjat dugga sin täta elaka sång. Fader tid börjar ta ut sin rätt på Vucinis kropp.

Llorente och Tevez kom in. Det syntes att de är det ordinarie anfallsparet. Conte gjorde smarta och rätta byten, som t ex när han plockade av Peluso då det röda kortet låg i luften. Stefano Pioli däremot är för snål med att ge sitt lag mer kreativitet. Det är ju inte så att det kryllar av teknik och kreativitet eller speed i detta Bologna. Där är Diamanti rätt ensam.

Därför var det märkligt att spelare som Laxalt och Cristaldo började på bänken. Ibland är det inte svårare än att låta de bästa spelarna spela. Fortfarande snöar en del italienska tränare in sig i sina taktiska rädslor.

Bologna försöker ofta halvfriskt men lyckas sällan vara tillräckligt bra för att nå tre poäng. Juventus däremot behöver inte alltid bjuda på sitt bästa jag för att vinna matcher.

Uppdrag bibehållen serieledning  är avklarad – innan det är domedags i Champions.

***
Italien hamnade i det som populärt kallas dödens grupp. Vi kan kalla det vad vi vill, det är en grupp med tre riktigt bra landslag och ett klart svagare. För mig kan vem som helst av Italien, Uruguay och England gå vidare. För mig kan de alla stå på fem poäng när gruppen ska summeras.

Men Italien kanske mår bra av att tvingas vara på topp redan från första början. Eller så blir deras traditionella trögstartande deras fall.