Mercato 2014-15 - Juventus, Napoli

Behåller man både Vidal och Pogba?

Fyra spelare att värva:

Aleksandar Kolarov
Om Conte funderar på att kliva över till en fyrbackslinje så skulle Kolarov vara en mycket bra lösning.

Alexis Sanchez
Chilenaren har haft en stark säsong i Barcelona, men kan komma att offras då Luis Enrique tar över. För Juve skulle det vara perfekt att spetsa anfallet med mer snabbhet och oförutsägbarhet som Sanchez kan ge. En värvning som troligen skulle göra Juve vassare i Europa-spelet.

Nani
Sägs vara klar för Juventus och även om jag inte är övertygad att det är en smart idé att värva portugisen kan han vara värd chansningen. För om Conte får igång honom i gammal fin form kan han komma göra succé.

Roberto Pereyra
Är en extremt flexibel spelare som både kan användas på mittfältet eller längre fram i ett tremanna-anfall. Sådant är mycket värt för en tränare att ha i bagaget. Sägs vara nära Juve.

Värvning att undvika:

Senad Lulic
Lulic är en mycket bra spelare när han är i form, men är han verkligen någon uppgradering gentemot stabile Asamoah? Tveksamt.

Spelare att sälja:

Mirko Vucinic
Lär försvinna i sommar. Frågan är mycket pengar man kan få? Kanske man mjölka ur lite pengar från Monaco eller något ryskt lag.

Fabio Quagliarella
Fick väldigt lite speltid och kommer med största sannolikhet lämna Juventus. 40-50 miljoner kronor är nog rimligt att få in.

Tänkbar uppställning:
Buffon, Kolarov, Chiellini, Barzagli, Lichtsteiner, Pogba, Pirlo, Vidal, Tevez, Llorente, Sanchez.

NAPOLI

Benitez lär få fortsätta att skapa det lag han vill i sommar. Närmast väntar nog en eller två mittfältsvärvningar, två mittbackar och kanske en vice-Higuain istället för Zapata. Personligen tycker jag också att man måste hitta en högerback istället för Maggio som kan konkurrera med Henrique.

Fyra spelare att värva:

Javier Mascherano
Är säkerligen Benitez förstaval till mittfältet. Den spanske tränaren har stor respekt för Mascherano och vice-versa. Jag tror det är en fullt möjlig värvning.

Maxime Gonalons
Min känsla är att Rafa och Napoli inte nöjer sig med bara Mascherano, utan vill förstärka med ytterligare en mittfältare för att stärka upp mitten. Napoli var mycket nära att värva Gonalons redan i januari och lära göra nya försök i sommar.

Ezequiel Garay
Benitez egna små favoriter som t ex Agger, Skrtel och Vermaelen är alla spelare som ryktats vara på väg till Napoli. Jag skulle gå all-in på Garay. Argentinaren är på toppen av sin karriär, är tuff och bra i luftrummet. Tillsammans med Albiol skulle de bilda ett mycket bra mittbackspar. Garay är den spelare som Napoli letar efter till försvaret.

Federico Marchetti
Napoli kan få svårt att köpa loss Reina och kanske borde de rikta blickarna mot Lazios Marchetti som jag anser fortfarande är en mycket bra målvakt trots en dålig säsong.

Värvning att undvika:

Alberto Gilardino
En tänkbar Vice-Higuain. Men är det en mycket bättre lösning än att behålla Zapata? Nej.

Spelare att sälja:

Blerim Dzemaili
Schweizaren är definitivt på väg bort från Napoli. Kanske man kan hitta en klubb som är beredda att lägga upp 50-60 miljoner kronor. Napoli får hoppas på ett starkt VM från Dzemailis sida.

Juan Zuniga
Missade i stort sett hela säsongen på grund av skada. En spelare som kan få det att klinga till i kassan, inte minst om han startar för Colombia i sommar.

Valon Behrami
Ytterligare en mittfältare som lär få lämna. Verkar inte ha de attribut som Benitez söker hos en mittfältare och t ex Inter är säkert intresserat av att värva Behrami.

Tänkbar uppställning:
Marchetti, Ghoulam, Garay, Albiol, Henrique; Gonalons, Mascherano, Insigne, Mertens, Callejon; Higuain.

Parma får inte sin UEFA-licens på grund av en försenad skattebetalning. Det kan få  konsekvenser på Parmas mercato i sommar. Men om man orkar ta sig vidare och satsa vidare på de fina grundstenar man redan lagt kan man ha ett fint lag i höst.

Fyra spelare att värva:

Fabio Quagliarella
Har tidgare varit aktuell för Parma och Quagliarella har själv talat gott om klubben. Skulle bidla vass anfallstrio med Cassano och Biabiany.

Cristian Galano
Har gjort en kanonsäsong i Bari och är redo för större uppgifter. Skulle ge Parma ett bra ytteralternativ i offensiven.

Fernando Tobio
Lucarelli börjar bli till åren och Paletta är en eftertraktad spelare. Det är nog dags att börja fundera på alternativ till mittbackspositionen. Velez-försvararen Tobio skulle vara en intressant värvning på de positionen.

Luca Cigarini
Skulle kunna bli den mittfälts-strateg som Parma faktiskt saknar lite. Det gäller dock att övertyga Atalanta om den saken.

Tänkbar uppställning:
Mirante, Cassani, Tobio, Paletta, Molinaro, Cigarini, Acquah, Parolo, Biabiany, Quagliarella, Cassano

LAZIO

Efter en kaosartad säsong måste Lazio försöka bygga ett nytt lag som kan ta klubben tillbaka till toppen. Det är dock inget lätt jobb då man man har en del . Mittbacksfrågan måste lösas då Biavan lämnar, Dias är gammal och Cana och Novaretti inte känns som några vettiga lösningar. Framåt är Keita och Candreva två spelare att bygga kring.

Fyra spelare att värva:

Fabio Cannavaro
Reja har haft Cannavaro i Napoli tidigare och skulle säkert uppskatta en återträff.

Lucas Romero
Velez-mittfältaren är ettrig, spelskicklig och duktig i det defensiva spelet. Skulle ge Lazio mer dynamik.

Nemanja Pejcinovic
Serbisk landslagsman som skulle vara ett intressant val på mittbackspositionen. I mitt tycke ett bättre val än den något långsamme De Vrij.

Dusan Basta
Högerbacksplatsen bör förstärkas och den något bortglömde Basta skulle ge Lazio kvalité på kanten.

Redan klar:
Filip Djordevic

Tänkbar uppställning:
Berisha, Radu, Pejcinovic, Cannavaro, Basta; Romero, Biglia, Onazi; Candreva, Djordevic, Keita.

UDINESE

Udinese måste först lösa sin tränarfråga. Om man väljer Luigi Del Neri måste man se över truppen så att den passar hans spelsystem. Även Andrea Stramaccioni har nämnts som ett alternativ. 

Talangen Rodrigo Aguirre är redan klar för klubben och även om han har stor potential är han kanske inte redo att ta en startplats redan nästa säsong. Inte omöjligt att Udinese försöker få Bernadeschi från Fiorentina och låna Napolis Duvan Zapata.

Fyra spelare att värva:

Marcelo Diaz
Chilenaren är kanske ingen toppspelare, men är en mycket viktig pjäs i landslaget med sin mittfältsgeometri. Spelar enkelt.

Duvan Zapata
Udinese lär försöka hitta en ny striker som kan kampera ihop med Di Natale. Kanske är Zapata svaret.

Federico Bernardeschi
Kan komma att ingå i Cuadrado-affären med Fiorentina. Har imponerat i Crotone den här säsongen och ses som en stor framtidsman för Italien.

Jesion Murillo
Domizzi blir inte yngre och Danilo har visat tendenser på nedåtgående kurva. En ny mittback skulle sitta bra och duktige Murillo skulle vara en vettig värvning. Då han spelar i Pozzo-ägda Granada gör en värvning enklare.

Redan klar:
Rodrigo Aguirre

Tänkbar uppställning:
Scuffet, Widmer, Murillo, Danilo, Gabriel Silva, Diaz, Allan, Pinzi, Di Natale, Bruno Fernandes, Zapata.

Här finns det massor att åtgärda. Dels måste man först och främst välja rätt tränare att bygga framtiden kring och dels så måste man förstärka på rätt positioner. Offensivt har Milan det ändå rätt hyfsat ställt, inte minst med tanke på att El Shaarawy är tillbaka (Milan bör inte sälja honom) och att man kanske köper loss Adel Taarabt. Det skulle kunna räcka med en klassvärvning framåt för att saker och ting ska bli mycket bättre.

Milans största problem är i försvaret. Oavsett om man köper loss Adel Rami så är Mexes, Zapata och Bonera inga spelare att bygga ett lag kring. En mittfältsförstärkning kan också komma att behövas.

Fyra spelare att köpa:

Alessio Cerci
Skulle bilda sylvass italiensk trio med El Shaarawy och Balotelli. Kanske kan Milan ge några spelare emellan för att få ner priset. Cerci skulle ge Milan ett enormt lyft framåt.

Doria
Milan måste sluta värva äldre mittbackar utan framtid. Det är dags att hitta framtidens stjärnor. Doria skulle vara ett mycket bra val. Brassen har stark fysik, är bra i luftrummet och är brytsäker.

Pedro Obiang
Kanske inte det världsnamn som Milan skulle behöva på mitten, men med tanke på det ekonomiska läget kan man kanske inte begära mycket mer. Obiang är dock en taktiskt skicklig mittfältare som trots en medioker säsong i Sampdoria har stora kvalitéer. Här skulle Milan också kunna utnyttja en del av de spelare som man vill bli av med. Pazzini och Saponara skulle säkert kunna intressera Sampdoria.

Davide Santon
Santon är uttalad Milan-supporter och skulle säkert ha svårt att tacka nej till ett eventuellt anbud från “I rossoneri”. Kanske kan man övertyga Newcastle om att ta emot Kevin Constant i utbyte.

Värvning att undvika:

Alex
Brassen skulle säkert ge Milan rutin och styrka, men för mig är det fel strategi att återigen värva en billig äldre mittback. Milan måste våga bygga nytt och inte falla i samma fällor som tidigare.

Spelare att sälja:

Alessandro Matri
Det var ett jättemisstag att betala dyra pengar för Matri. Nu står man där och kommer knappt kunna få ut hälften för honom. Om Allegri hamnar i Tottenham kanske det kan vara räddningen.

Giampaolo Pazzini
Är inte den han varit och behöver speltid. Något jag har svårt att se att han får i Milan. Kan komma att användas som delbetalning i någon värvning.

Robinho
Att han ännu inte är såld är ett mysterium.

Phillipe Mexes.
Att han ännu inte är såld är ett mysterium.

Ignazio Abate
Abates utveckling har stått relativt still under några år och har förmodligen nått sitt “tak”. Om man lyckas sälja Abate för en hyfsad summa och värva Santon istället har Milan gjort en bra affär.

Readan klar:
Michael Agazzi

Tänkbar uppställning:
Agazzi, Santon, Doria, Zapata, De Sciglio; Obiang, De Jong, Montolivo, Cerci, Balotelli, El Shaarawy.

ROMA

Roma är klara för Champions League och lär förstärka med tanke på det. Medan man vill spetsa till laget med vassa värvningar måste man samtidigt hålla undan för alla de som jagar deras stjärnor som  Strootman, Benatia och Pjanic. Klarar man det? Eller måste man offra någon?

Fyra spelare att värva:

Sandro
Egentligen är Tottenhams Paulinho min drömvärvning till Roma men då han verkar vara nära Chelsea kanske Roma får titta på Spurs andra brasse, Sandro.

Den starke mittfältaren skulle kunna vara en bra lösning med sin styrka och taktiska skicklighet.

Filipe Luis
Jag gillar Dodo och tycker att Roma ska fortsätta att satsa på honom, men indikationerna från italiensk media säger att Rom-klubben vill förstärka på vänstersidan. Jag är extremt förtjust i Atleticos vänsterback och har väldigt svårt att förstå att han inte fick en plats i Brasiliens VM-trupp. Lär kanske kosta en del, men skulle bli en vass förstärkning.

Jackson Martinez
Skulle kunna bli den stora sommar-presenten för Roma i sommar. Colombianen är atletisk, och målfarlig och skulle ge Roma välbehövlig klass när det vankas tuffa matcher i Champions League.

Juan Iturbe
Roma sägs ju ha kommit muntligt överens med Verona redan i januari, men argentinarens säsong har gett eko till övriga storklubbar i Europa och inte minst Real Madrid. Om priset är hyggligt är det en perfekt värvning för Garcia som gärna vill ha snabbhet i offensiven. Ersätter Ljajic?

Värvning att undvika:

Salomon Kalou
Garcia är säkert frestad att göra en “Gervinho”, dvs att värva en spelare han redan haft och som han tror på. Jag är dock tveksam om Kalou kan bli en ny Gervinho.

Spelare att sälja:

Adem Ljajic
Jag älskar Ljajics talang och skulle nog egentligen vilja att han stannade. Men vad det verkar är han inte högst upp i Garcias hierarki och då Roma troligen behöver sälja någon spelare för att få in pengar är han att föredra framför t ex Benatia eller Strootman.

Tänkbar uppställning:
De Sanctis, Maicon, Benatia, Castan, Filipe Luis, Nainggolan, De Rossi, Pjanic; Gervinho, Martinez, Totti (Iturbe).

Silvio har precis sparkat en tränare han själv valde (fastän t ex Galliani ville annat) och måste fortsätta att betala honom ca 90 miljoner kronor under två år bara för att välja ett nytt inkognito som tränare.

Men valet av Inzaghi berättar mer än så. De större namnen var nog inte tillräckligt intresserade.  Att välja Inzaghi är att gå den enklare vägen.

En tränare som känner sig vald fastän han inte riktigt har “förtjänat” det (se Stramaccioni), kan man behandla annorlunda än vad man kan med en rutinerad etablerad räv som t ex Spalletti eller Mourinho.

Därför kan man lättare slänga upp en halvtaskig mercato i ansiktet på honom. Med Inzaghi kan man fortsätta att köra low-cost-värvningar utan att det kommer gnällas.

Men tränaren Inzaghi då?

Det jag har sett av Milans Primavera-lag så har jag inte sett något märkvärdigt. Klassiskt italienskt spel utan några större taktiska överraskningar. Men å andra sidan har väl materialet inte varit av det slaget där man kan hänföra en publik med taktiska manövrar.

Och det är väl det man kan förvänta sig. Att inte förvänta sig några mirakel. För så länge Pippo Inzaghi är ett inkognito på den stora scenen kommer han att kännas som en medioker tränare.

Men å andra sidan tänker jag inte slänga Pippo under bussen riktigt ännu. Han måste ju få sin chans.

Jag kan tänka mig att han kommer spela med ett 4-3-3-system (kanske med Taarabt-Balotelli-El Shaarawy) eller 4-3-1-2 (med Kaka bakom Pazzini och Balotelli). Jag kan även tänka mig att han ger chansen till en del yngre spelare som t ex Cristante.

Men det kommer bli svårt att bygga ett nytt lag utan pengar oavsett om man heter Pippo, Allegri, Clarence eller Emery.

Nu ska Milan på nytt försöka starta en ny era. Med Inzaghi som ledsagare.

Men frågan är om man verkligen kan starta en ny era med Berlusconi som ägare?

Genoa bör och lär vara aktiva under sommarens mercato. Medan president Preziosi sägs ha varit i kontakt med kinesiska intressenter bör man förstärka de offensiva ytterpositionerna till nästa säsong och även försöka hitta en ytterligare en mittback.

Fyra spelare att köpa:

Simone Padoin
Lär inte få speciellt mycket speltid i Juventus om han blir kvar. Genoa har tidigare varit intresserat och skulle vara en fin förstärkning.

Marco D’Alessandro
Ytter som imponerat den här säsongen i Cesena. Ägs fortfarande av Roma, en klubb som Genoa ofta har förhandlat med. D’Alessandro är redo för Serie A och skulle passa utmärkt i Gasperinis spelsystem.

Sebastian Giovinco
Drömvärvningen. Om bara Giovinco själv accepterar att ta ett “kliv ner” i karriären så skulle detta vara det Genoa behöver. En kreativ offensiv kraft och en spelare som får åskådarna att vallfärda till Marassi.

Daniele Bonera
Kanske är det dags för Bonera att lämna Milan för att få regelbunden speltid. I Genoa skulle han bli en viktig pjäs i backlinjen.

Tänkbar uppställning:
Perin; Antonini, Bonera, De Maio, Antonelli; Sturaro, Kucka, Padoin, D’Alessandro, Gilardino, Giovinco.

SAMPDORIA

Sampdoria har precis skrivit nytt kontrakt med tränare Sinisa Mihajlovic vilket känns som en bra utgångspunkt. Medan man lär förlora Gabbiadini tillbaka till Juventus kanske man kan göra affärer med Milan för att förstärka truppen och Mihajlovic kanske även vill värva några av sina gamla adepter från Catania.

Fyra spelare att köpa:

Giampaolo Pazzini
Pazzinis hade sin bästa Serie A-säsong i karriären  i Sampdoria. Vad vore bättre än att återvända till den klubb där hans målskytte var som vassast? Sampdoria behöver Pazzini och Pazzini behöver Sampdoria.

Riccardo Saponara
Eftersom Gabbiadini troligen återvänder till Juventus behöver Sampdoria lite mer kreativitet. Saponara skulle behöva en ny trampolin att studsa vidare ifrån och Samp skulle vara en bra destination.

Mariano Izco
Var en av få som kom upp i normal standard i Catania under den gångna säsongen. Sampdoria skulle må bra av hans löpstyrka och taktiska skicklighet. En spelare Mihajlovic känner till från sin tid i Catania.

Alberto Frison
Sampdoria skulle må bra av en ny målvakt och 26-årige Frison skulle kunna vara en bra lösning.

Tänkbar uppställning:

TORINO

Torino löper stor risk att tappa både Alessio Cerci och Ciro Immobile i sommar. Hur ska man kunna bygga ett slagkraftigt lag med sådana förluster? Sportdirektör Gianluca Petrachi måste hitta vettiga lösningar under sommaren och kanske måste Ventura ändra lite i spelsystemet för att få saker att fungera.

Fyra spelare att köpa:

Manuel Lanzini
Om Torino säljer Cerci och halva delägarskapet av Immobile kan man använda en del av de pengarna på River Plate-talangen Lanzini. Torino kommer vara i stort behov av ny fart och kreativitet.

Khouma Babacar
En ny striker är säkert högt upp på sportdirektör Petrachis lista. Kanske kan man köpa halva delägarskapet av Fiorentinas starke senegales Babacar. Anfallaren har haft en lysande säsong i Modena och är redo för Serie A-spel.

Francesco Lodi
Ventura lär vilja ha en mittfältsdirigent som kan styra spelet nästa säsong. Tidigare har man varit intresserat av Lodi och nu i sommar kan han bli tillgänglig.

Pablo Barrientos
För att täcka upp de eventuella förlusterna av Cerci och Immobile behövs så mycket ny offensiv kraft som möjligt. Barrientos är en spelare som kan fungera väl i Venturas offensiv.

Redan klar:
Bruno Peres, Pontus Jansson

Tänkbar uppställning:
Padelli, Jansson, Glik, Moretti, Darmian, Kurtic, Lodi, Peres, Barrientos, Babacar, Lanzini.

Legenderna Zanetti, Samuel, Milito och Cambiasso försvinner i sommar och därmed går en stor era i graven. Nu börjar den svåra vägen att bygga ett nytt lag.

Man har några bra grundstenar i Kovacic, Hernanes, Palacio och Icardi men man behöver fylla på med spelare med kvalité under sommaren. Kanske bör även Mazzarri börja blicka på en fyrbackslinje.

Fyra spelare att värva:

Luiz Gustavo
Mazzarris önskevärvning som skulle ge Inter ett stort lyft i det defensiva spelet på mitten. Brassen är taktiskt skicklig och en mycket allround mittfältare, men är en eventuell värvning möjlig ekonomiskt?

Valon Behrami

Erik Lamela
Misslyckats i Tottenham och kanske skulle en återkomst till Serie A och Inter vara en bra idé för att han åter ska hitta formen. Mazzarri ska vara positiv till en värvning av Lamela och Inter var redan i januari ute efter argentinaren. Ett problem kan vara att Tottenham får en ny tränare som kanske vill behålla Lamela.

Mayke
Jag skulle önska att Inter uppgraderade högerkanten. Unge brassen Mayke är en spelare som hanterar båda riktningarna bra och är löpstark.

Redan klar:
Nemanja Vidic

Spelare att undvika:

Christian Maggio
En spelare som Mazzarri säkert skulle vilja ha till nästa säsong. Men Maggios kurva pekar neråt och jag har svårt att se att den skulle börja peka uppåt igen. Dessutom börjar han bli till åren.

Fernando Torres
Det finns en del som talar för att Inter kommer kunna värva Torres. I så fall troligen på lån med köprätt. Jag är dock tveksam till en eventuell värvning av spanjoren. Torres är inte den han varit och skulle anlända med stora förväntningar som riskerar att inte kunna uppfyllas.

John Obi Mikel
Mikel är en spelartyp som Inter lär söka efter i sommar, men han kan komma att kosta mer än vad han är värd. Det finns bättre och billigare alternativ.

Spelare att sälja:

Riccardo Alvarez
I och med att Kovacic börjat blomma ut finns det ingen plats för Ricky. Kanske finns det någon klubb i England eller Spanien som är beredda att lägga upp lite slantar för argentinaren.

Fredy Guarin
Det finns en risk att Inter har tröttnat på colombianen. Hans ojämnhet och karaktär är inte pålitlig och Inter behöver garantier nästa säsong. Är också en av få spelare som man kan få hyfsat betalt för. Gör han ett bra VM kan priset stiga.

Tänkbar uppställning:
Handanovic, Mayke, Ranocchia, Vidic, Juan Jesus; Behrami, Luiz Gustavo, Hernanes, Kovacic, Lamela, Palacio (Icardi).

FIORENTINA

Först och främst måste Fiorentina se till att Rossi och Gomez håller sig undan skador. Inte förrän då kan Montella bygga vidare på de han redan lagt grunden till. Cuadrado kan bli för svår att behålla, men ger i så fall samtidigt en fin slant till nyförvärv (Udinese har dock halva delägarskapet).

Försvaret behöver minst en stark pjäs till, framåt kanske man bör hitta en vassare back-up till Rossi och Gomez och även till mittfältet behövs det lite nytt blod.

Fyra spelare att värva:

Davide Astori
Skulle passa bra i Fiorentina både spelmässigt och ekonomiskt. Astori är redo för ett större lag.

Sime Vrsaljko
Fiorentina sägs vara ute efter kroaten och han skulle kunna ge högerkanten ett lyft.

Giacomo Bonaventura
Känslan är att Bonaventura lämnar Atalanta i sommar för en större klubb. En flytt till Fiorentina skulle vara ett rätt steg i hans karriär. Han skulle passa i Montellas spelsystem.

Tonny Vilhena
Den unge holländaren är en liten mini-Edgar Davids och skulle vara en smart värvning av Viola både för nästa säsong och för framtiden. Skulle ge Fiorentinas mittfält mer dynamik.

Spelare att undvika:

Alejandro Gomez
Den före detta Catania-anfallaren har tidigare varit på gång till Fiorentina och kanske dyker hans namn upp igen i sommar. Jag hoppas inte det då jag inte ser honom som tillräckligt bra att förstärka Violas offensiv.

Spelare att sälja:

Josip Ilicic
Det är möjligt att Ilicic borde få en chans till nästa säsong och att han då kan komma upp i en högre och jämnare nivå. Men frågan är om inte hans spelstil är den den är. Det vill säga, bra på det svåra sakerna och sämre på de enkla sakerna. Kanske är det bättre att försöka sälja honom i sommar.

Tänkbar uppställning:
Neto, Astori, Rodriguez, Savic; Vrsaljko, Vilhena, Borja Valero, Bonaventura, Pasqual, Rossi, Gomez.

Mehdi Benatia (Roma)
Har varit en försvarsgigant i år. Alltid ett steg före sina motståndare, alltid på rätt plats och har visat vägen med sin spelförståelse och uppoffrande spelstil. Har dessutom gjort fem mål.

Många undrade varför Roma betalade så mycket pengar för marockanen i somras. Nu vet vi varför.

Leandro Castan (Roma)
Lite i skuggan av Benatia har faktiskt Castan inte varit mycket sämre. Med sina glidtacklingar och stora pondus har han blivit en garanti i Roma de här säsongen.

Giorgio Chiellini (Juventus)
Juve får ut så mycket nytta av Chiellinis kämpaglöd och småluriga försvarsspel. Levererat i år igen.

Alessio Cerci (Torino)
Cerci har haft en fantatsisk säsong,  Snabbare än vinden har han firat triumfer med både mål och assists. Prandelli måste se till att utnyttja hans kvalitéer i sommar.

Paul Pogba (Juventus)
Förra säsongen slog han igenom. Den här säsongen blev han helt ordinarie och en oersättelig pjäs på Juve smittfält. Har dynamik och skicklighet så det räcker och blir över. Komplett spelare som alla Europas storklubbar är ute efter.

Borja Valero (Fiorentina)
Fiorentinas spel föds i mångt och mycket ur Valeros fötter vilket naturligtvis är en positiv sak. Har briljerat hela säsongen med sin rörlighet och med sina kvicka fötter.

Mittfältsmotor och lirare i ett.

Juan Cuadrado (Fiorentina)
En del kanske vill göra gällande att colombianen var bättre förra säsongen. Sant eller inte så har Cuadrado trasat sönder motstådarförsvaren med jämna mellanrum även den här säsongen med sin snabbhet och oförutsägbara dribblingsskicklighet.

Har dessutom gjort dubbelt så många mål som ifjol och nästan lika många assist.

Carlos Tevez (Juventus)
Blev den där toppspelaren Juve saknade så mycket. Med sin kraft och balans har han ofta varit den stora skillnaden för Juve när det gäller. Målskytt, framspelare och target-player. Apache har varit en stor succé i Serie A.

Ciro Immobile (Torino)
Årets målkung nummer ett i Serie A den här säsongen. Har förmågan att göra mål på många sätt och agerar instinktivt när det vankas målchans. Hans fantastiska säsong var nära att ta Torino ut i Europa och ser ut att ta honom själv till Brasilien.

Gervinho (Roma)
Jag var mycket tveksam till värvningen av Gervinho innan säsongen. Jag kunde inte haft mer fel. Tränare Garcia visste vad han gjorde. Utan ivorianens förmåga att dyrka upp försvaren med sin enorma speed hade Roma aldrig haft så stora framgångar som han haft.

Nio mål och tolv assist i sin första Serie A-säsong är ett mycket bra facit.

1. Ciro Immobile (Torino)
Immobile gjorde trots sin uppenbara talang bara fem mål för Genoa för drygt ett år sedan. Hans utveckling den här säsongen har varit enorm. Han vann skytteligan och var nära att skjuta Torino ut i Europa och honom själv troligen till Brasilien. Hans succé-säsong har väckt både Dortmunds och Atletico Madrids intresse.

2. Juan Iturbe (Verona)
Värvades lite som en chansning från Porto. Iturbe har alltid varit en stor talang, men hade svårt att slå sig in i Portos startelva. I Verona blev han Luca Tonis perfekte följeslagare med sin dribblingsförmåga och enorma snabbhet.

Nu förväntas Verona köpa loss honom från Porto för att sedan sälja honom vidare till en storklubb. Roma?

3. Simone Scuffet (Udinese)
Nästan från ingenstans dök en 17-årig målvakt upp och tog en ordinarie plats i Udinese. Inte nog med det, han imponerade oerhört med sin pondus och säkerhet. Det här var säsongen då Buffons riktiga efterträdare presenterade sig.

4. Domenico Berardi (Sassuolo)
En av Italiens största talanger som i sin första säsong i den högsta serien gjort hela 16 mål. Ett fantastiskt facit. Ägs till hälften av Juventus och lär nog få chansen där så småningom.

5. Keita Baldé Diao (Lazio)
Hans snabbhet blev till slut för viktig för Lazio för att undvaras. Fem mål och fem assists på 24 framträdanden i den ljusblå tröjan är en bra start till vad som verkar bli en fin karriär . Lazios största framtidsstjärna.

Säsongens floppar:

1. Alessandro Matri (Milan/Fiorentina)
Att Milan värvade Matri för rätt dyra pengar är en gåta. Inte minst då Milan behövde förstärka mer i andra lagdelar. Affären blev en katastrof. Matri gjorde ingen glad och lånades ut till Fiorentina där han efter en vass start försvann och blev till slut ännu sämre än någonsin. Nu kommer Milan få svårt att ens få hälften vad man betalade för.

2. Felipe Anderson (Lazio)
Kom med stora förväntningar i somras, men var alldeles för okonkret, ojämn och meningslös i sina insatser. Fiasko.

3. Ishak Belfodil (Inter)
Nästan alla var tveksamma till att Belfodil skulle vara tillräckligt bra för att ta en plats i Inter förutom Inters klubbledning. Belfodil hade inte bara svårt att ta en plats i den blåsvarta tröjan utan även sedan i Livorno dit han blev utlånad i januari.

4. Keisuke Honda (Milan)
Meningen var att han skulle ge Milan ett lyft när han anlände i vintras, istället var han nästan alltid en vandrande zombie på plan, svår att hitta rätt position till och lämnade aldrig något avtryck. Milan säljer kanske visserligen fler tröjor i Japan numera, men sportsligt fick man i stort sett ingenting.

5. Josip Ilicic (Fiorentina)
Glimrade till ibland, men var oftast blek, irriterande och underpresterande. Alla de pengar som Fiorentina la på slovenen känns bortkastade.

Nästa steg för Atalanta är att försöka lista ut hur man ska kunna hota om en plats ut till Europa på allvar.

Bologna 4,5
Bologna har länge haft en svag klubbledning och haft det svajigt på ägarfronten. Sådant brukar ta ut sin rätt till slut. Inte blev det bättre att man gjorde en dålig mercato där försäljningen av Diamanti troligen blev avgörande till slut. Nu måste man börja om med ny tränare, ny ledning och helst en ny starkare ägare i Serie B.

Catania 4,5
Kanske var respasset ur den högsta serien en följd av att sportdirektör Pietro Lo Monaco lämnat klubben för två år sedan. Sedan dess har man inte kunnat fylla på med de transferfynd som man tidigare hittade och kvalitéen på truppen blev till slut för svag.

Legrottaglie höll inte, Peruzzi och Monzon levererade inte och Lodis comeback blev inte den injektion man hoppades att den skulle bli.

Chievo 6
Chievos mål var som vanligt att hänga kvar och som vanligt gjorde man det. Beslutet att plocka in Corini visade sig vara rätt beslut. Paloschi gjorde en bra säsong och även mittfältaren Luca Rigoni var viktig.

Cagliari 5,5
Massimo Cellino valde att satsa på Leeds, läktarna ekade tomma på Stadio Sant Elia och spelet var upp och ner. Även om man klarade sig kvar känns framtiden osäker för Sardinien-klubben.

Fiorentina 6.5
Självklart påverkade skadorna på Giuseppe Rossi och Mario Gomez negativt på Fiorentinas säsong. Utan dem kunde man aldrig hota om en tredjeplats på allvar. Trots detta gjorde man en klart godkänd säsong där framför allt Cuadrado och Valero lyste med sin briljans. Och Rossi förstås när han väl var skadefri.

Genoa 6
Genoa gjorde en relativt anonym säsong med en relativt begränsad trupp. Gilardino gjorde sina mål och Gasperini fick ordning på försvaret, men de spektakulära dagarna på Marassi kändes fjärran.

Det krävs fler kreativa spelare till nästa säsong om man ska nå högre upp i tabellen.

Hellas Verona 7
Luca Toni åkte tidsmaskin till 2006 och öste in mål, Iturbe blev en jättesuccé och tränare Mandorlini var mer offensiv än vad man kunnat ana. Jorginho var viktig under hösten och Romulo gjorde en lysande säsong.

Fantastisk nykomling.

Inter 6
Det var på många sätt en omtumlade säsong för Inter. Moratti sålde klubben till Erick Thohir och en era gick i graven då Zanetti, Cambiasso, Samuel och Milito gjorde sina sista säsonger i klubben. Man startade säsongen bra men föll sedan i en djup svacka bara för att sedan avsluta säsongen hyfsat.

Icardi och Kovacic var två ljuspunkter och Palacio gjorde en mycket bra säsong. Även om värvningen av Hernanes var lite väl dyr så gav han mittfältet en välbehövlig uppgradering.

Det intressanta för Inter börjar nu i sommar. Hur ska man bygga om laget så att de blir slagkraftiga igen? Och är Mazzarri verkligen rätt man att leda revolutionen?

Juventus 8,5
Även om Juventus misslyckades i Europa-spelet går det inte att bortse från deras supersäsong i ligaspelet. Man tog poängrekord och var en oslagbar lagmaskin. Carlos Tevez blev en succé, försvaret var starkt, Pogba höjde sig ytterligare och Vidal och Pirlo fortsatte där de lämnade förra säsongen.

Lazio 5,5
Säsongen har varit kaosartad för Lazio. Först tappade man tålamodet med Petkovic i takt med att resultaten gick dåligt och försvarsspelet havererade. Nyförvärven Biglia och Felipe Anderson blev dyra besvikelser och Klose var mer skadad än frisk. Att Reja sedan kom in och styrde upp skutan lite grann hamnade i skuggan av supportrarnas protester mot Lotito.

Keita var ett ljus i mörkret och även Candrevas säsong måste nämnas som positiv.

Livorno 5
Livorno tippades innan säsongen att åka ur och det var precis vad man gjorde. Trotsa att man hade en stark period i mitten av säsongen räckte inte truppen till.

Paulinho, Emerson och M’Baye var några av spelarna som gjorde bra ifrån sig.

Milan 4,5
För första gången på sexton år missade Milan Europa-spelet helt. Säsongen var en enda stor röra. Balotelli var bara bra var fjärde match, Allegri fick sparken, El Shaarawy missade hela säsongen, försvaret hackade, Kaka var inte som förr, Honda mest en PR-värvning och Seedorf var kanske inte svaret på tränar-frågan. Efter alla low-cost värvningar har man nu hamnat där man hamnat och hur de ska ta sig ur sin mörka period blir mycket att intressant att följa.

Napoli 7
Napoli gjorde en mycket hedersam insats i Champions League i en mycket tuff grupp men i ligaspelet var man för ojämna. Man blandade strålande insatser med vekare matcher mot mindre lag. Men trots allt spelade man ofta en sevärd fotboll där Callejon, Insigne, Higuain och Mertens såg ut att trivas. Den italienska cupsegern var en bra avslutning på säsongen.

Parma 7,5
En Europa-plats är lite som en scudetto för Parma. Donadoni lyckades verkligen bygga ett lag där Paletta var försvarsledaren, där Lucarelli gjorde sin bästa säsong i karriären, där Acquah växte desto längre säsongen gick och där Parolo var en mittfältsdynamo.

Framåt fick Cassano fria tyglar att härska med sin genialitet och Biabianys snabbhet var ofta ett imponerande vapen. De flesta spelarna i truppen bidrog på något sätt vilket var i mångt och mycket Donadonis förtjänst.

Roma 8
Rudi Garcia anlände med få förväntningar men vann över alla tvivlare väldigt fort. Han gav laget en identitet, gav Gervinho nya vingar, De Rossi rätt position och förbättrade försvarsspelet enormt. Roma spelade konkret och underhållande fotboll och tog en plats till Champions League. Sett till förväntningarna innan säsongen kan man inte begära mer.

Sampdoria 6
Tränare Delio Rossi verkade inte längre ha förmågan att trycka på rätt knappar så när man sparkade honom till förmån för Mihajlovic vände säsongen. Serben blev en injektion och spelare som t ex Eder, Gabbiadini, Soriano, Mustafi och Palombo lyfte sig. Mihajlovic fick till och med fart på en spelare som Stefano Okaka.

Supportrarna hade dock kanske hoppats på mer än en tolfte plats innan säsongen.

Sassuolo 6,5
Det blev en svängig säsong där tränare Eusebio De Francesco hann både bli sparkad och frälsare under samma säsong. Man släppte visserligen in en hel del mål , men lagets offensiva kvalitéer vägde till slut över. Berardi fick sitt genombrott och Sansone var en vass januari-värvning. Räkna med att satsningen fortsätter nästa säsong.

Torino 7
Venturas skapelse röjde stora framgångar där Cerci och Immobile blev en målfarlig superduo som så när höll på att leda Toro till Europa League.

Frågan är hur man ska kunna toppa det nästa säsong?

Udinese 5,5
Di Natale vakande sent, målvakten Brkic var svajig och Muriel vägde oftast något kilo för mycket. Försvarsspelet var heller inte lika bra som tidigare år och säsongen blev en rätt grå historia. Pereyra, Scuffet, Bruno Fernandes och Di Natales vår var de mest positiva inslagen.

Omgångens topp:

1. Antonio Di Natale (Udinese)
Förra veckan toppade en annan legend denna lista, nämligen Javier Zanetti. Den här gången är det dags för en annan, Toto Di Natale. Även om det fortfarande är osäkert om Di Natale fortsätter eller inte så avslutade han säsongen på bästa sätt. Tre mål mot Sampdoria. Självklart håller han ett år till.

2. Amauri (Parma)
Gjorde två enormt viktiga mål mot Livorno vilka betydde Europa spel nästa säsong. Italo-brassen vet fortfarande vart målet är beläget.

3. Victor Obinna (Chievo)
Hoppade in och vände matchen mot sitt forna lag, Inter, med sina två mål. Kanske borde Chievo försöka få till en permanent flytt för nigerianen.

Omgångens flopp:

1. Alessio Cerci (Torino)
Låg bakom reduceringsmålet och såg ut att vara på väg att hjälpa Torino till seger med sin snabbhet. Men ödet ville annat. Cerci blev otröstlig syndabock när han missade en straff på övertid. En straff som skulle tagit Torino till Europa league.

2. Saphir Taider (Inter)
Fick chansen, men tog den inte. Tappade mycket boll och skapade inget kreativt. Den här värvningen ter sig mer och mer onödig av Inter.

3. Verona-försvaret
Efter en suverän säsong som nykomling avslutade Hellas Verona tyvärr inte på bästa sätt. Försvaret rasade ihop som en kortlek mot Napoli. En lagdel det behöver förstärkas i nästa säsong.

Omgångens lag:

Gianluigi Buffon (Juventus) (5)
Visade klassen med två mycket fina aktioner. Bådar gott inför VM.

Ciro Capuano (Catania) (1)
Bäst på plan när Catania besgrade Atalanta.

Gabriel Paletta (Parma) (5)
Höll ordning på Paulinho och styrde backlinjen. Ledare.

Marco Andreolli (Inter) (1)
Gjorde mål på sitt forna lag och var även hyfsat stabil bakåt.

Andrea Pirlo (Juventus) (4)
Bjöd på ytterligare ett vackert frisparksmål i karriären när Cagliari besegrades. Artist.

Claudio Marchisio (Juventus) (2)
Gjorde ett vackert mål och visade att han bör vara en stor del i Juves framtid.

Dries Mertens (Napoli) (7)
Tvåmålsskytt och bäst på plan när Napoli massakrerade Verona. Är i härlig VM-form.

Dejan Lazarevic (Chievo) (1)
Hans snabbhet skapade stor oro hos Inter-försvaret matchen igenom.

Duvan Zapata (Napoli) (2)
Tvåmålsskytt mot Verona och har visat vad han kan på slutet.

Amauri (Parma) (1)
Gjorde två viktiga mål mot livorno som betydde Europa league-spel nästa säsong.

Antonio Di Natale (Udinese) (4)

***
Roberto Pereyra (Udinese)
Löpvillig och skicklig mot Sampdoria. Lär bli eftertraktad under sommarens transferfönster.

Stefano Okaka (Sampdoria)
Målskytt och kraftfull insats mot Udinese. Fin vår.

Antonio Cassano (Parma)
En assist och många fina aktioner när Parma tog sig till Europa.

Skytteligan:

21 mål Ciro Immobile (Torino) 19 mål Carlos Tevez (Juventus) Luca Toni (Verona) 17 mål Gonzalo Higuain (Napoli) 16 mål Domenico Berardi (Sassuolo) 15 mål Paulinho (Livorno) Rodrigo Palacio (Inter) Fernando Llorente (Juventus) Giuseppe Rossi (Fiorentina).

Serie B-elvan (4-3-3):

Colombi (Carpi) Cionek (Modena) Mario Rui (Empoli) Polenta (Bari) Angelo (Siena) Giacomazzi (Siena) Paghera (Lanciano) Rosina (Siena) Lugo (Bari) Tavano (Empoli) Mancosu (Trapani)

Fotbollen kan vara sådan. Skoningslös.

Hade jag fått välja hade jag delat ut Europa League-biljetter till både Parma och Torino. Men det går inte. Så hur det än hade gått i går så hade det slutat med att ett lag som överträffat förväntningarna den här säsongen skulle missa Europa.

Nu blev det Torino. Det hade lika gärna kunnat vara Parma. Om det inte vore för den där straffmissen som Cerci förmodligen aldrig kommer kunna glömma.

För Torino var nog detta inget nytt. Få klubbar är så otursförföljda som Toro.

Parma tar välförtjänta steg ut i Europa nästa säsong. Till skillnad från Torino som levt mycket på Cerci och Immobiles individuella skicklighet har Parma byggt sin styrka kring lagbygget. I det bygget har man gett utrymme för Antonio Cassanos genialitet.

Jag hoppas att Parma kan rida vidare på den våg man själva satt fart på och jag jag hoppas verkligen att Cerci orkar lägga straffmissen bakom sig lagom till VM. För Italien behöver honom. Jag tror nog att Cerci behöver Italien också.

Tårar som kanske aldrig kommer glömmas, men som kommer att torkas.

***
Juventus seger och Romas förlust innebar att det till slut skiljde 17 poäng lagen emellan. Med tanke på Romas enormt positiva säsong så säger det rätt mycket om Juves poängrekord-säsong.

Tycket det var fint att den sista seger-matchen för säsongen var signerad Andrea Pirlo. Det kändes rätt på något sätt och vis.

***
Är Napoli säkra på att Duvan Zapata inte håller på att klä sig i vice-Higuain-kostymen trots allt?

***
Antonio Di Natale. Antonio Di Natale. Antonio Di Natale.

***
No Mastour. No Party.

***

Om han skulle välja att lämna Juventus kan de få effekt på övriga klubbar och deras tränare. Inte minst för t ex Fiorentina och Vincenzo Montella.

Atalanta
Stefano Colantuono kommer fortsätta även nästa säsong.

Bologna
Bologna vill göra snabb comeback till Serie A och sägs vilja rekrytera Zdenek Zeman. Ett val som säkerligen skulle locka till sig publik och garantera målfester på Stadio Dall’Ara. Delio Rossi är ett alternativ.

Cagliari
Oklart vem som kommer ta över nästa säsong. Stefano Pioli, Rolando Maran och Eugenio Corini nämns som tänkbara alternativ. Varför inte Gianfranco Zola?

Catania
Vill starta om med en tränare som kan ge dem en ny framtid. Stefano Pioli är säkert ett stort önskemål, men kanske är det dags för en comeback för Andrea Stramacconi?

Chievo
Vill gärna fortsätta med Eugenio Corini vilket också är en trolig lösning. Avellinos succé-tränare Massimo Rastelli nämns som ett spännande alternativ.

Fiorentina
Mycket hänger nog på Antonio Conte. Om han lämnar Juve misstänker jag att Agnelli och Marotta vänder blickarna mot Vincenzo Montella på en gång. I sådana fall är det mycket möjligt att Fiorentina-tränaren inte kan säga nej.

Blir Conte kvar tror jag även Montella blir kvar. Skulle han däremot lämna för t ex Juve borde kanske Fiorentina försöka snuva Milan på Toscana-födde Spalletti.

Genoa
Gian Piero Gasperini ser ut att fortsätta ett år till.

Inter
Europa-platsen är säkrad och Walter Mazzarri ser ut att bli kvar. Men det är nog inte hundra procent klart ännu. Mazzarri är nog ute efter en kontraktsörlängning och det är inte säkert att Thohir vill ge honom det (han har ett år kvar på kontraktet). De närmsta veckorna blir avgörande. Men det troliga är att Inter fortsätter med Mazzarri, inte minst då det just nu inte verkar finna så många bättre alternativ.

Juventus
Allt hänger på Antonio Conte och de närmsta mötena med klubbledningen. Båda parter vill nog fortsätta, men om Conte inte får de garantier han vill på transfermarknaden kan han komma att lämna. I så fall tror jag att Juve siktar in sig på Vincenzo Montella.

Lazio
Det surrades om Sinisa Mihajlovic och det skulle naturligtvis vara ett populärt val av president Lotito, men serben ser ut att förlänga med Sampdoria. Det betyder nog att Edy Reja fortsätter ett år till. Murat Yakin ligger dock och lurar i bakgrunden.

Livorno
Vad vore mer perfekt rent nostalgiskt än Cristiano Lucarelli?

Milan
Sommarens viktigaste beslut? Ja, kanske. Milan måste hitta rätt i tränarfrågan för att kunna vända på skutan. Många uppgifter tyder på att man vill ha Luciano Spalletti, men måste då lösa den ekonomiska frågan.

Dels att komma överens med Zenit (Spalletti står fortfarande under kontrakt med den ryska klubben) och dels om Spallettis löneanspråk. Vi ska inte glömma bort att Milan fortfarande måste betala Seedorf i två år till.

De främsta alternativet till Spalletti tror jag är Roberto Donadoni. Pippo Inzaghi anses nog inte riktigt redo ännu.

Napoli
Rafa Benitez fortsätter till hundra procent.

Palermo
Giuseppe Iachini tog upp laget och får välförtjänt forstatt förtroende även nästa säsong.

Roma
Rudi Garcia fortsätter till hundra procent.

Parma
Om Roberto Donadoni skulle få ett anbud från Milan lär han inte säga nej. Då måste Parma se sig om efter en ny tränare. Vågar man välja Filippo Inzaghi i så fall?

Sampdoria
Sinisa Mihajlovic är på väg att fortsätta med Sampdoria. Annars kanske man spanar in Stefano Pioli.

Sassuolo
Eusebio De Francesco räddade till slut kvar klubben vilket borde ha stärkt hans chanser att fortsätta även nästa säsong. Stefano Pioli och Domenico Di Carlo nämns som alternativ.

Torino
Giampiero Ventura bli kvar.

Udinese
Det har surrats om att Francesco Guidolin kan komma att sluta efter den här säsongen. I så fall kan man komma att vända sig till Rolando Maran eller Eusebio De Francesco. Vi ska heller inte glömma bort familjen Pozzos kontakter med Giuseppe Sannino och Gianfranco Zola.

Men redan nu försvann några spelare som man kanske trodde skulle få plats i den stora truppen.

Alberto Giladino
Kanske den mest överraskande petningen. Personligen tyckte jag det var rätt. Gilardino har haft en hyfsad säsong i Genoa, men jag menar att han inte riktigt håller internationellt längre. Det är bättre att ge de unga spelarna chansen.

Domenico Criscito
Criscitio kom aldrig med till EM-truppen 2012 då han oskyldigt misstänktes vara inblandad i spelskandalen. Nu två år senare hamnar han utanför igen. Naturligtvis tungt för vänsterbacken. Criscito var visserligen inte speciellt bra i de landskamper han deltog i under året, men Italien har få vettiga lösningar på vänstersidan.

Prandelli valde Pasqual  istället och även De Sciglio kan kliva över till vänster. Kanske borde Criscito fått chansen, men jag tror ändå inte att valet kommer påverka Italiens chanser i VM speciellt mycket. Inte minst om Prandelli gör som jag vill och sätter Chiellini på vänsterbacken, med De Sciglio eller Pasqual som alternativ.

Målvakter:
Gianluigi Buffon, Salvatore Sirigu, Mattia Perin.

Här är det redan klart. Buffon och Sirigu och Perin åker till VM. Mirante är reserv på hemmaplan.

Mittbackar:
Andrea Barzagli, Leonardo Bonucci, Giorgio Chiellini, Andrea Ranocchia, Gabriel Paletta

Jag hoppas att Prandelli väljer att spela Chiellini till vänster i en fyrbackslinje. Trots det lär han åka med som mittback på papperet. Barzagli och Bonucci är säkra på sina platser. Därför står det mellan Paletta och Ranocchia.

Personligen skulle jag välja Ranocchia då jag tror han passar bättre i internationella sammanhang och då Paletta är något långsam. Men jag misstänker att Palettas starka säsong och fina match mot Spanien har betydelse för uttagningen.

Ytterbackar:
Ignazio Abate, Christian Maggio, Mattia De Sciglio, Manuel Pasqual, Matteo Darmian.

Italien saknar bra högerbackar. Maggio har haft en dålig säsong och har svårt att spela i en fyrbackslinje och inte heller Abate har varit särskilt vass i år. Darmian har däremot haft en mycket positiv säsong och kanske kan han bli truppens överraskning. Personligen skulle jag ta honom istället för Maggio.

De Sciglio är främst högerback, men kan även användas som vänsterback och hans flexibilitet borde betyda att han har säker plats i truppen. Prandelli lär vilja ha ytterligare ett alternativ till vänster då han kanske väljer Chiellini som mittback vilket betyder att Pasqual troligen får åka med till Brasilien.

Mittfältare:
Alberto Aquilani, Antonio Candreva, Daniele De Rossi, Claudio Marchisio, Riccardo Montolivo, Thiago Motta, Marco Parolo, Andrea Pirlo, Romulo, Marco Verratti.

De Rossi, Marchisio, Montolivo, Motta och Pirlo är troligen säkra på sina platser. Det betyder att det bara finns en eller två platser kvar. I slutändan tror jag det kommer stå mellan Candreva och Verratti, eller så får båda åka med om Prandelli tar ut fem anfallare istället för sex.

Anfallare:
Mario Balotelli, Antonio Cassano, Alessio Cerci, Mattia Destro, Ciro Immobile, Lorenzo Insigne, Giuseppe Rossi.

Balotelli är given, Cerci måste med, Immobile lär tas ut och jag tror att Insigne har goda chanser. I slutändan tror jag också att Prandelli har svårt att inte ta med Rossi trots att han precis kommit tillbaka från skada. Det skulle betyda att Cassano och Destro missar VM om inte Prandelli väljer sex anfallare.

Så här tror jag att Prandellis trupp kommer se ut till slut:

Målvakter: Buffon, Sirigu, Perin
Försvarare: Barzagli, Bonucci, Chiellini, Paletta, Abate, Maggio, De Sciglio, Pasqual.
Mittfältare: Pirlo, De Rossi, Montolivo, Thiago Motta, Marchisio, Candreva, Verratti.
Anfallare: Balotelli, Cerci, Immobile, Rossi, Insigne.

De sju som i så fall skulle försvinna är alltså:
Mattia Darmian, Andrea Ranocchia, Romulo, Marco Parolo, Alberto Aquilani, Antonio Cassano och Mattia Destro.

Den 2 juni har vi facit.

Omgångens topp:

1. Javier Zanetti (Inter)

Ord känns överflödiga när det gäller att beskriva Zanettis karriär. Men nu är den över. Legenden lägger skorna på hyllan. Även om han troligen gör det i rätt ögonblick känns det sorgligt att inse att vi inte längre kommer få se honom ånga fram på sin högerkant, inte längre njuta av hans förmåga att inte tappa bollen och imponeras av hans gentlemanna-mässiga karaktär.

En äkta bandiera och en sann mästare har lämnat den italienska fotbollen. Tack för allt, Javier zanetti.

2. Mateo Kovacic (Inter)

Om det på många sätt var sorgligt att se Zanetti ta farväl på San Siro fick vi samtidigt beskåda vad Inters framtid vaggar i sin famn. Mateo Kovacics är Inters klaraste ljus, främsta byggsten och största talang.

Mot Atalanta gjorde han sin bästa insats i en blåsvart tröja med bland annat två helt genialiska framspelningar. Kovacic är Inters största hopp till en bättre framtid.

3. Franco Brienza (Atalanta) & Pablo Osvaldo (Juventus)

Dubbla inhoppare vars mål avgjorde sina respektive matcher. Den nu 35-årige Brienza har inte gjort något större väsen av sig de senaste säsongerna, men mot Milan hoppade han in och gjorde ett av säsongens allra vackraste mål med matchens sista spark.

Osvaldos mål var kanske inte lika snyggt, men avgjorde prestige-matchen mot Roma. För hans egen del var det säkert extra skönt att göra det framför den publik som buade ut honom på grund av hans omstridda förflutna i Rom-klubben.

Omgångens flopp:

1. Vincenzo Fiorillo (Sampdoria)

För några år sedan ansågs Fiorillo som en av Italiens mest talangfulla målvakter. Nu vid 23 års ålder har han fått chansen i de fyra senaste matcherna för Sampdoria. Frågan är hur många fler han får efter söndagens insats mot Napoli.

Insignes skott såg inte otagbart ut och misstaget på Callejons frispark var banalt.

2. Banankastarna

Den eller de Atalanta-supportrar som kastade in bananer och andra föremål mot Kevin Constant har inget på en fotbollsarena att göra. Tråkiga och onödiga scener.

1. Gianluca Rocchi (domare, Bologna-Catania)

Av någon märklig anledning blåste han aldrig frispark när Morleo drogs ner av Rinaudo på mittplan. Catania kunde kontra och gjorde 1-2. I och med det försvann allt hopp om en sista chans till salvezza. Bologna-killer.

Skytteligan:

21 mål Ciro Immobile (Torino) 19 mål Luca Toni (Verona) Carlos Tevez (Juventus) 17 mål Gonzalo Higuain (Napoli) 16 mål Domenico Berardi (Sassuolo) 15 mål Paulinho (Livorno) Rodrigo Palacio (Inter) Fernando Llorente (Juventus) Giuseppe Rossi (Fiorentina).

Serie B-elvan:

Pinsoglio (Modena) Zappacosta (Avellino) Decarli (Avellino) Capuano (Pescara); Romizi (Bari) Viviani (Latina) Schiavon (Avellino) Galano (Bari) Babacar (Modena) Paolucci (Cittadella)

Bolognas Serie A-plats förlorades kanske inte just där, den har fötts ur dålig ekonomi, märkliga värvningar och Diamantis avsked, men det är klart att domarmisstaget rövade bort deras sista chans.

Catanias seger var meninglös då de får göra Bologna sällskap till Serie B. Deras nedflyttning kan härledas ännu längre bak i tiden då sportdirektör Lo Monaco lämnade klubben. Catanias mercato har inte varit sig lik sedan dess.

Tredje laget att lämna den högsta serien blev Livorno. Laget räckte inte till i slutändan och förlusten mot Fiorentina var en av många svaga insatser under våren.

Livorno har inte bara sitt fortsatta liv i Serie B att tänka på. Klubben kan komma att säljas till entreprenören Stefano Bandecchi som bland annat har ett förflutet i Forza Italia. Rimmar inte helt bra med en klubb vars supportrar tydligt står till vänster politiskt sett.

***

Om bottenstriden avgjordes så lever den sista platsen till Europa League ytterligare en vecka. Ciro Immobile lekte ängel och demon på samma gång, när han först gjorde 1-0 och sedan fick sitt andra gula kort efter onödig filmning.

Det fanns fler syndabockar. Gabriel Paletta låg bakom Torinos mål med sin sorgliga hemåt-passning och Kamel Glik var alldeles för ovårdad när han fällde Acquah vilket ledde till Parmas straff.

Torino har fortfarande allt i sina egna händer, då det räcker med vinst i sista matchen mot Fiorentina som inte har något att spela för.

Men om de skulle tappa poäng så har Parma, Milan och Hellas Verona chansen att gå om. Just Milan hade ju kunnat ta vara på Toros och Parmas kryssande. Istället förlorade de mot Atalanta.

Även om Milan inte gjorde någon större insats var de när att vinna matchen då Balotellis kanonskott i stolpen var nära att avgöra matchen. Istället var det Constants klantiga stämpling och Brienzas drömskott som blev de avgörande faktorerna.

Seedorfs dagar är naturligtvis räknade. Även om spelet inte alltid speciellt bra ut under holländaren tycker jag att Galliani och Berlusconis behandling av Seedorf är skamlig. Det är som att de plockat in honom bara för att kunna få förnedra honom. De har inte agerat värdigt.

Några andra som inte agerade värdigt var Atalanta-supportrarna. De inkastade föremålen och bananerna mot bland annat Constant, var tråkigt att se.

***
Napoli tog vara på Fiorillos släpphänthet och på Sampdorias öppna spel med att göra fem mål. Fanns väl inte så mycket att säga om matchen då det var betydelselös, men faktum är att Napoli har haft en mycket fin målskörd från sina offensiva spelare den här säsongen.

Higuain 17 mål, Callejon 14, Mertens 9, Hamsik och Pandev 7.

Det är bara Lorenzo Insigne som faller ur ramen lite med sina tre mål. Men igår gjorde han ett och var en av de bästa på plan. Återstår att se om hans fina slutform räcker till en VM-biljett.

***

Matchens “största” match var ändå Roma-Juventus trots att matchen inte betydde någonting förutom stor prestige.

Det var två skickligt organiserade lag som möttes. Pjanic tunnlade, Chiellini fäktades med armbågar och Nainggolan och Pogba glänste mest på mitten, men trots den del giftiga chanser såg matchen ut att vara på väg mot 0-0.

Men släkten är värst. Pablo Osvaldo gjorde sig väldigt impopulär under hans sista månader i Roma och igår lär han inte blivit mer populär. Osvaldo avgjorde i sista sekunden efter ett vackert Juve-anfall.

För Osvaldo var det naturligtvis en känsla av revansch.

Nu fortsätter Juventus sin resa mot hundra poäng i ovisshet om Contes framtid.

***
Den italienska fotbollen går snart in i ledighet. Men inte utan problem. Säsongen har präglats av tömda kurvor, en problemfylld cupfinal, inkastade bananer, minskat publiksnitt och med makthavare som inte vet och inte kan styra fotbollen rätt.

Det finns mycket kvar att göra innan de mörka dagarna är över.

Det är klart att det handlade om Palacios två mål och om Icardis fina avslut. Men ändå inte.

Det är klart att det handlade om att Hernanes gjorde ett snyggt mål på sitt forna lag och valde att inte jubla. Men ändå inte.

För matchen igår mellan Inter-Lazio handlade framför allt om Javier Zanetti. Kapten Fantastisk. Det här var hans sista framträdande på San Siro. Någonsin.

Det är nästan med gråten i halsen jag skriver de orden. Att hans karriär är över. Nitton hela år. Över åttahundra matcher och en himla massa pokaler.

Men framför allt så var det hur Zanetti var på plan som man kommer minnas. Få – om ens någon – spelare har hållit så hög nivå under så lång tid. Jag kan bara komma på Paolo Maldini på samma nivå.

Zanetti har liksom sprungit ett av de finaste calcio-maraton fotbollsvärlden skådat.

Han var också en gentleman. Under hela hans karriär har Nästan aldrig något gnäll eller oschyssta fasoner.

Zanetti är en legend och kommer gå till historien som en av de största spelarna i italiensk fotbollshistoria.

Och visst är det väl passande att damma av den här gamla krönikan en dag som denna.

Länge leve il Capitano.

[youtubeplay id=”bGQMMjSz6Yk” size=”large”]

Jag har valt att därför titta lite närmare på den nuvarande truppen och på framtiden.

Nyckelspelare nästa säsong:

Stefano Sorrentino (Målvakt)
En garanti i målet. Rutinerad och fortfarande reflexsnabb.

Ezequiel Munoz (Försvarare)
Har gjort en bra säsong i Serie B med färre misstag än tidigare. Är kanske inte den mest tekniska spelaren, men ger allt och har utvecklats. Jag tror han kommer göra bra ifrån sig nästa säsong.

Claudio Terzi (Försvarare)
Varit mycket viktig för Palermo den här säsongen. Trygg och säker. En spelare man lär fortsätta att bygga försvaret kring.

Sinisa Andelkovic (Försvarare)
Varit överraskande bra och ser ut att ha acklimatiserat sig den italienska fotbollen. Redo för Serie A.

Eros Pisano (Ytter)
Löpvillig ytter som varit mycket nyttig. Högerkanten är hans.

Edgar Barreto (Mittfältare)
Stannade kvar i klubben när man åkte ur och är lite av lagets själ. Är fortfarande en mycket duktig mittfältare också. Ledare.

Francesco Bolzoni (Mittfältare)
Tagit enorma steg den här säsongen. En kämpe, men har blivit mycket bättre med boll. En av Palermos allra bästa spelare den här säsongen.

Franco Vazquez (Trequartista)
Har under våren fått chansen och även levererat. Här ser Palermo ut att hittat sin offensive playmaker.

Pablo Dybala (Anfallare)
Var nog helt enkelt inte redo för Serie A ifjol. Nästa säsong lär han vara det. Har fått ovärderlig rutin den här säsongen och har under våren visat varför Palermo än gång betalade stora pengar för honom. Kan bli lagets stjärna nästa säsong.

De andra:

Milan Milanovic (Försvarare)
Har äntligen fått lite speltid och har inte gjort klubben besviken. Har stor potential.

Roberto Vitiello (Försvarare)
Har varit mycket pålitlig när han kallats in. Bra reserv.

Achraf Lazaar (Ytter)
Värvades i januari och har så sakteliga tagit Daprelas plats på vänsteryttern. Lär köpas loss.

Fabio Daprela (Ytter)
Varit okej, men kan få svårt att ta tillbaka sin plats från Lazaar.

Enzo Maresca (Mittfältare)
Inte spelat så mycket, men Palermo kan komma att behöva hans rutin nästa säsong.

Alen Stevanovic (Mittfältare/Anfallare)
Har svårt att få ut allt av sin talang. Fortfarande ojämn. Osäkert om han blir kvar.

Abel Hernandez (Anfallare)
Det sägs att uruguayanen vill lämna klubben. Förmodligen lär inte Palermo ställa sig alltför negativa till det. Hernandez har gjort 13 mål den här säsongen och därmed bidragit till uppflyttningen men är långt ifrån oersättelig.

Andrea Belotti (Anfallare)
Varit en fantastisk injektion för Palermo. Har ofta hoppat in och gjort viktiga mål. En ung spelare med vinnarskalle som man kommer satsta på.

Kyle Lafferty (Anfallare)
Den storväxte nordirländaren har gjort elva mål och kan bli användbar även nästa säsong med sin styrka och sitt fina huvudspel.

Tänkbara värvningar:

Panagiotis Koné (Mittfältare, Bologna) 
En spelare som Palermo velat ha tidigare. Om Bologna åker ur kan greken mycket väl anlända.

Simone Zaza (Anfallare, Sassuolo)
Har stundtals visat vilken vass anfallare han är den här säsongen. Palermo ryktas vara intresserade.

Matteo Mancosu (Anfallare, Trapani)
Varit en av Serie B:s bästa spelare den här säsongen och gjort hela 22 mål. Kan komma att flytta några kilometer österut till sommaren.

Luca Rigoni (Mittfältare, Chievo)

Paulinho (Anfallare, Livorno)
Drömvärvningen. Anfallaren har imponerat i Livorno under den här säsongen och skulle bli ett vasst nyförvärv för de svartrosa.

Så här skulle Palermo kunna att komma ställa upp nästa säsong:
(3-4-1-2): Sorrentino, Munoz, Terzi, Andelkovic; Pisano, Barreto, Bolzoni, Lazaar; Vazquez, Dybala, Paulinho.

Avbytare: Daprela, Milanovic, Vitiello, Rigoni, Sanseverino, Belotti, Lafferty, Koné, Mancosu.

Nu är Ciro Immobile på väg bort från Serie A. Till Borussia Dortmund. Den tyska klubben som studerat honom länge ska ha lagt ett bud runt 16-17 miljoner euro och om de går upp till 20 miljoner euro ska Torino och Juventus vara beredda att tacka ja.

Ciro själv ska redan ha accepterat ett femårskontrakt och en årslön runt 3 miljoner euro. Det är klart att det är ett drömkontrakt.

Affären är nära att gå i lås.

Men man har ju inte riktigt vant sig. Att stjärnor lämnar Serie A för andra ligor. Men det är ju inget konstigt. Det är bara ett led i att Serie A har tappat i kraft, att publiksnittet minskat, att incidenter som helgens cupfinal fjärmar mer än närmar.

Nu bär det alltså av till Dortmund. Och jag kan inte klandra Ciro Immobile för att han lämnar Italien.

För vem skulle inte vilja spela inför 80 000 varje vecka, göra mål framför “gula väggen” och ledas av Jurgen Klopp?

Det är verkligen något att drömma om. Även för en italiensk skyttekung.

Det här är en sådan text.

En text som handlar om den italienska fotbollen, men lika mycket om ett land där man förgiftar sin egen jord. Där båda sakerna hänger ihop.

Vi vet ju ungefär vad som hände förra helgen när Fiorentina och Napoli strålade samman i den italienska cupfinalen.

En Napoli-supporter sköts i bröstet av en Roma-supporter. En incident som inte hade med matchen att göra och kanske ändå hade med den att göra.

Napolis supportrar plockade bort sina banderoller och ville veta hur det hade gått för den skjutne supportern.

Marek Hamsik, Riccardo Bigon och några till gick till den kurva där Napolis supportrar befann sig och började diskutera med en man med en tröja vars text lydde “Speziale Libero” -”Frige Speziale”

Mannen som kallas för Genny a’ carogna är en ultrasledare för Napoli. Om matchen skulle spelas eller ej beslöts inte under det samtalet. Genny a’ carogna och Napolis supportrar ville försäkra sig om att den skjutne supportern inte avlidit.

Genny a’ carognas tröja har en viktig del i det hela. Tre dagar senare blir han nämligen avstängd från all fotboll i fem år. Bland annat för den där tröjan.

Antonino Speziale var nämligen den Catania-supportern som anhölls för mord på polismannen Filippo Raciti 2007. Naturligtvis är tröjan provocerande för allmänheten och inte minst för Racitis familj.

Men det är inte riktigt så enkelt. Tröjan och texten är symbolisk. Dels så finns det misstankar om att Speziale är oskyldigt dömd och dels så står den för ett förakt för och motstånd mot den italienska polisen och de italienska makthavarna.

Dagen efter cupfinalen spelades det ett derby mellan Milan och Inter. Milans supportrar vecklade ut ett enormt tifo med texten “Vergogna” – “Skam”.

Tifot var riktat mot polisförbundet och i solidaritet med Patrizia Moretti vars son Federico Aldrovandi misshandlats ihjäl av fyra poliser för fem år sedan.

Den italienska fotbollen är en spegling av det italienska samhället. De italienska fotbollsklubbarnas supportrar är och vågar vara politiska. Kanske är det på gott och ont.

Många av de italienska fotbollsklubbarnas supportergrupper styrs också likt maffian. Med så kallade capo ultrás som ledare. Där fotbollsmatcher förvandlas till en drogmarknad och till business.

Efter händelserna i helgen skriker nu makthavarna på förändring, att man måste införa hårdare lagar, att kriminaliteten måste försvinna från fotbollen.

Men det här är inget nytt. Och framför allt så är det inget isolerat fotbollsproblem. Det är bland annat makthavarna själva som i årtionden lagt grund för det rådande tillståndet i samhället och på och runt fotbollsarenorna.

Det är alla korrumperade politiker, affärsmän, och fotbollspresidenter som föregått som dåliga exempel och som hjälpt till att Italien hamnat där det hamnat.

Maffian tjänar enorma pengar på att ta hand om giftigt avfall från norra Italien och utlandet. Avfallet sprids sedan ut på åkrar eller bränns upp. Den giftiga askan faller sedan ner på jorden och ner i grundvattnet.

Men det har väl ingenting med fotbollen att göra? Kanske inte. Men kanske har allt ett samband. För när makthavarna ropar efter en fotboll utan våld, kriminalitet och aggressivitet så faller ropen tillbaka på dem själva.

Kanske måste man börja i rätt ände.

Att rädda sin egen jord.

Omgångens bästa:

1. Juventus

Segern över Atalanta var inte nödvändig för att Juventus skulle ro hem sin tredje raka scudetto då Roma hade förlorat dagen innan mot Catania. Men faktum är att “Den gamla damen” nu över tre år visat sig vara för starka för övriga italienska konkurrenter.

Ganska lite har förändrats från ifjol. Det ramstarka försvaret lett av Buffon, Barzagli och Chiellini visade sig vara lika bra som tidigare år, Vidal och Pogba var två diamanter på mittfältet och Pirlo fortsatte att panga in viktiga frisparksmål.

Den största skillnaden från förra säsongen var anfallet. Llorente var lite upp och ner men har hittills gjort femton mål och Carlos Tevez inträde gav Juve äntligen en “Top Player” längst fram.

Juventus är fortfarande italiens bästa lag och laget att slå.

2. Domenico Berardi (Sassuolo)

Mästare på att göra mål i klump. Tidigare under säsongen har Berardi gjort tre mål mot Sampdoria och fyra mot Milan. Igår var det dags igen. Hat-trick mot Fiorentina. Den 21-årige italienaren är en rätt speciell spelare. Han är inte den där talangen som dribblar fyra man eller är ett fysiskt fenomen, men är bra på mycket och oerhört listig i straffområdet. Ökade sina chanser till att komma med som joker till VM.

3. Giuseppe Rossi (Fiorentina)

Fiorentina förlorade visserligen mot Sassuolo med 3-4, men gårdagen var ändå positiv för Viola. Anledningen stavas Beppe Rossi. Visade i sitt inhopp att han är tillbaka i form och gjorde mål på en gång. Rossis comeback var inte bara glada nyheter för Fiorentina utan även – och kanske framför allt – för Cesare Prandelli och landslaget.

Välkommen tillbaka Rossi! 

Omgångens sämsta:

1. Inter

Blekare än blekast i derbyt mot Milan. Skapade i stort sett ingenting under nittio minuter och hade inte ett enda skott på mål. Kreativiten och viljan fanns inte.

Återstår att se hur mycket det inverkar på tränare Mazzarris framtid.

2. Fiorentina-försvaret

Diakité var helt vilse, Pasqual utan bensin, Rodriguez klantig och Rosati släpphänt. Fiorentinas fyra insläppta mål var ett resultat av katastrofalt försvarsspel.

3. Paolo Tagliavento (domare, Fiorentina-Sassuolo)

Cirkus Tagliavento bjöd på en mycket tveksam straff för Sassuolo och ett uteblivet andra gula kort på Longhi. Svag insats.

Omgångens lag:

Mattia Perin (Genoa) (6)
Höll nollan mot Bologna. Förtjänar en plats i VM-truppen.

Adel Rami (Milan) (2)
Säker och trygg i derbyt. Kan bli dyr att köpa loss.

Kamel Glik (Torino) (3)
Blivit en nyckelspelare med sin styrka och pondus. Duktig mot Chievo.

Gabriel Paletta (Parma) (4)
Tog det mesta i luften och var även säker längs marken mot Sampdoria.

Nigel De Jong (Milan) (1)
Derby-kung både på grund av sitt mål och sitt skickliga mittfältsspel.

Roberto Pereyra (Udinese) (3)
Alltid i rörelse och gjorde det viktiga 3-2-målet. Kan hamna i en större klubb i sommar.

Simone Padoin (Juventus) (1)
Fick chansen mot sitt forna lag och tog den. Målskytt och duktig.

Mariano Izco (Catania) (2)
Löpvillig och viktig tvåmålsskytt mot Roma.

Domenico Berardi (Sassuolo) (3)
Slog till med ett hat-trick när Sassuolo behövde poäng som mest.  

Antonio Di Natale (Udinese) (3)
Gjorde två mål mot Livorno och visade att han kan än.

Juan Iturbe (Verona) (5)
Skapde stor oreda hos Lazio med sin snabbhet. Målskytt. Ser redan ut att trivas ut på Olimpico.

Avbytare:

Antonio Cassano (Parma)
Gjorde matchens första mål och hade ett par geniala aktioner. Lirare.

Keita Balde Diao (Lazio)
Öppnade målskyttet för Lazio och var ständigt ett hot med sin snabbhet.

Emmanuel Badu (Udinese)
Jobbade hårt, gjorde ett mål och spelade fram till Pereyras mål.

Skytteligan:

21 mål Ciro Immobile (Torino) 19 mål Carlos Tevez (Juventus) Luca Toni (Verona) 17 mål Gonzalo Higuain (Napoli) 16 mål Domenico Berardi (Sassuolo) 15 mål Rodrigo Palacio (Inter) Fernando Llorente (Juventus) Paulinho (Livorno) Giuseppe Rossi (Fiorentina) 14 mål Mario Balotelli (Milan) Alberto Gilardino (Napoli).

Serie B-elvan:
Pinsoglio (Modena) Coly (Cittadella) Camporese (Cesena) Ceppitelli (Bari) Sabelli (Bari); Surraco (Cittadella) Sgrigna (Carpi) Bidaoui (Crotone); Maccarone (Empoli) Granoche (Modena) Djuric (Cittadella)

Vilka har varit störst bidragande till scudetton?

1. Antonio Conte
Juves framgångar börjar och slutar med Conte. Det är han som byggt detta lag och det är han som håller laget koncentrerade vare sig man möter Roma eller Chievo. Det är just det som är Juventus styrka, jämnheten. Man förlorar sällan mot de “mindre” lagen och lägstanivån är väldigt hög.

2. Carlos Tevez
Argentinaren har gett Juve det man tidigare saknade. En spelare som kan göra skillnad själv och som gör många mål. Dessutom jobbar han hårt för laget.

3. Försvaret
Försvarslinjen har hållit samma höga nivå som de två tidigare scudetto-åren. Barzagli var fantastisk innan han blev skadad, Caceres klev fram under våren, Bonucci hade sina missar men var ändå stabil under större delen av säsongen och Chiellini var sitt vanliga fighting-spirit-jag.

4. Arturo Vidal och Paul Pogba
De två största ässen på mittfältet. Vidals universella mittfältsspel och Pogbas styrka och klass har varit ovärderliga. Men de är också konkreta och poängsspelare. Vidal har gjort elva mål och fem assist. Paul Pogba har gjort sju mål och sju assist. De har alltså som mittfältare varit inblandad i i  nästan fyrtio procent av Juventus mål.

5. Andrea Pirlo
Han blir äldre och inte snabbare. Men fortfarande är han väldigt viktig för Juventus. Hans kloka mittfältsspel, överlägsna spelförståelse och hans enorma skicklighet på frisparkar är en mycket viktig del i detta Juve.

Vad fattas för att Juve ska kunna bli bättre i Europa?
Jag saknar fler kreativa spelare i offensiven. Mer snabbhet och mer oförutsägbarhet. Förmodligen kommer Juventus att försöka hitta dessa element i sommar. Det är spelartyper som t ex Alessio Cerci, Angel Di Maria, Juan Cuadrado och Alexis Sanchez som Juventus behöver.

Vad händer om Conte lämnar?
Det är faktiskt ingen omöjlighet att han lämnar. Någon gång kommer Conte känna att han gett allt han kan till Juve. Att han behöver nya utmaningar. Kanske är den tiden nu. Han vill nog dessutom försäkra sig om att klubben kan satsa på de nyförvärv han tycker sig behöva för att kunna hota på allvar i Champions League.

Om Conte skulle lämna skulle det troligen vara ett oerhört bakslag för Juventus. Många spelare är väldigt bundna till Conte och kan i ett längre perspektiv komma att lämna klubben.

Juventus har alltså återigen visat sig vara Italiens bästa lag. Men det svåra kommer nu. Att bygga en dynasti är mycket svårt. Men att bibehålla den under en längre period än tre år är ännu svårare.

Även om man kan ifrågasätta Juves konkurrens i ligan de senaste två åren så är tre raka titlar en enormt stark bedrift och ett bevis på vilken stark lagmaskin Antonio Conte har byggt. Nästa år vill man ta sig längre i Europa.

Kolla in när Conte hoppar upp i Pogbas famn.

[youtubeplay id=”hERBuq97-QQ” size=”large”]

***

Det blev knappast något sprakande Milano-derby, snarare ett grått och ett chansfattigt derby. Supportrarna gjorde dock sitt med fin koreografi innan matchen, men spelarna levde aldrig upp till fansens höjder.

Inter var oerhört impotenta i offensiven medan Milan försökte mer och bättre. Egentligen innehöll matchen inte mycket mer än Kakas fina skott i ribban och De Jongs mål. Balotellis kraftfulla frispark satt perfekt på holländarens panna vilket fick den södra kurvan att explodera.

Milans seger innebär att man fortfarande är med och slåss om en Europa-plats. Något som kändes otänkbart innan Seedorf tog över. Visst förtjänar den holländske tränaren mer respekt för vad han ändå åstadkommit poängmässigt.

När det gäller Inter och Mazzarri ställde derby-segern en del frågor. Saknar Inter kreativa spelare eller är det Mazzarri som inte lyckas skapa ett kreativt spel?

Borde inte Hernanes kanske användas längre fram i plan? Nu känns han som en “normal” spelare som man betalat nästan 180 miljoner kronor för. En spelare i den prisklassen måste oftare vara skillnaden än vad han hittills visat.

Guarin och Alvarez har fått väldigt lite speltid på sistone. Är det en indikation på att de kommer säljas i sommar?

Inter och Thohir har fortfarande en hel del kvar att göra i sin revolution av laget. Precis som Milan.

Något som gårdagens derby tydligt visade.

Kaos.

Men lagkapten Marek Hamsik, sportdirektör Riccardo Bigon mfl gick och pratade med Ultras-ledarna. Och matchen blev av.

Gillar man fotboll så var det tur att det blev så. Tempot startade högt för att sedan accelerera. Napoli ställde om med en mördande skicklighet och när Marek Hamsik fick ett hav att löpa på så passade han Lorenzo Insigne som tog vara på sin chans med att smeka in bollen via stolpen. Kort därefter inträffade mer eller mindre samma sak igen.

Higuain drev framåt spelade in mot Hamsik som inte nådde bollen. Det gjorde Insigne. Två-noll.

Men Fiorentina gav igen. Ilicics skarv friställde Juan Vargas som mini-bombade in reduceringen från nära håll.

Spelet böljade fram och tillbaka. Fiorentina hade mest boll i sin jakt på kvittering, men Napoli fortsatte med sina älskade kontringar.

Och kanske borde det ha blivit 2-2. Aquilani såg ut att vara i linje innan han sköt in bollen i mål.

Paus.

Sällan har fyrtiofem minuter gått så fort som de gjorde igår.

Nästa fyrtiofem gick inte lika snabbt. Sämre spel och neddraget tempo. Napoli sjönk längre ner i planen och Fiorentina blev ännu mer innehavare av boll.

Sedan efter sjuttiotvå minuter var det dags för Giuseppe Rossis comeback. Fiorentina-curvans luftade sina strupar åt sin mest älskade spelare. Matchen tändes till och Gökhan Inler blev utvisad efter sitt andra gula kort.

Fiorentina fick tio minuter på sig med en man mer att kvittera. Ilicic som blandat och gett hela matchen fick den bästa chansen. Helt fri borde han naturligtvis gjort mål. Men som jag ofta sagt om slovenen, han är ruggigt bra på de svåra sakerna men inte så bra på de enkla.

Dries Mertens missade däremot inte sin chans. Fint framspelad av Callejon sänkte inhopparen Viola med att enkelt bredsida in den förbi Neto.

Den italienska cup-pokalen hamnade i Napolis händer, Benitez tog en ny cuptitel och de tillresta Napoli-supportrarna fick byta aggression mot glädje.

Många visade det genom att storma planen. Matchen slutade som den började. I kaos. Och vi ska inte glömma bort att kvällen handlade mycket om det. Bristen på kompetens hos ett lands myndigheter och ordning.

Den italienska fotbollen har annars varit relativt förskonad av våldsamheter de senaste åren. Men kaoset och upploppen finns där bakom hörnet i Italien.

Igår påmindes vi tyvärr om det.

Det har blivit ett vinnande koncept. Numera är finalen en fullsatt tillställning, prestigen har ökat och för de lite mindre lagen är det en chans att ta sig ut i Europa.

Det svartrosa publikhavet när Palermo föll mot Inter, när Hamsik avgjorde mot Juventus för två år sedan och Lazios derbyseger över Roma ifjol är alla goda minnen från de senaste finalerna.

Kvällens final mellan Fiorentina och Napoli har alla förutsättningar att bli en cupfest och en thriller.

Vikten av att vinna är ändå ganska stor trots att båda lagen redan är klara för Europa-spel eftersom båda lagen törstar efter en titel och gärna vill avsluta säsongen på ett positivt sätt.

Att kliva in med sommaren med en trofé ska inte underskattas. Ifjol fick det effekt för hela Romas sommar. Förlusten mot Lazio i finalen var droppen som fick att rinna över den bägare som fyllts upp under den svaga ligasäsongen. Roma ansattes hårt av supportrarna ända in i augusti.

För Lazio var det tvärtom, man gick på semester med en stark känsla av medvind. Sedan förändrades situationerna rejält med Garcias inträde och Petkovics kräftgång, men det är en annan historia.

Ikväll vill Fiorentina och Napoli få känna på segerns sötma, de behöver den där positiva skjutsen in i sommarens hetta.

Låt spektaklet börja!

Benfica försvarade sig mycket skickligt men Juve kom aldrig upp i någon högre nivå. De skapade för få chanser och attackerna gick lite för långsamt.

Pirlo dominerade inte, Llorente var tämligen värdelös och Tevez kom sällan loss. Asamoah och Pogba försökte bäst i första halvlek, men båda två tappade i andra.

De var också märkligt att se Juves matande av inlägg då man vet att Luisao och Garay är mer eller mindre oövervinnerliga i luften.

Inte ens med en man mer sista tjugo lyckades man sätta Benfica under något större tryck. Det var lite förvånade.

Matchen igår bevisade också det jag så ofta skrivit under våren. Juventus måste förstärka offensiven i sommar. Det räcker inte med Tevez.

Förutom argentinaren finns det inte tillräckligt med kreativitet och snabbhet bland de offensiva spelarna. Det börjar bli ett tydligt faktum. Inte minst i Europa-spelet.

Den tredje raka scudetton kan bli klar nu på måndag, men visst hade Juventus förväntat sig mer av den här säsongen.