Bologna pressade på frenetiskt för ett segermål mot Catania. Med en man mer. Men när domare Gianluca Rocchi av någon anledning inte blåste frispark när Rinaudo drog ner Morleo, kontrade Catania och gjorde 1-2.
Bolognas Serie A-plats förlorades kanske inte just där, den har fötts ur dålig ekonomi, märkliga värvningar och Diamantis avsked, men det är klart att domarmisstaget rövade bort deras sista chans.
Catanias seger var meninglös då de får göra Bologna sällskap till Serie B. Deras nedflyttning kan härledas ännu längre bak i tiden då sportdirektör Lo Monaco lämnade klubben. Catanias mercato har inte varit sig lik sedan dess.
Tredje laget att lämna den högsta serien blev Livorno. Laget räckte inte till i slutändan och förlusten mot Fiorentina var en av många svaga insatser under våren.
Livorno har inte bara sitt fortsatta liv i Serie B att tänka på. Klubben kan komma att säljas till entreprenören Stefano Bandecchi som bland annat har ett förflutet i Forza Italia. Rimmar inte helt bra med en klubb vars supportrar tydligt står till vänster politiskt sett.
***
Om bottenstriden avgjordes så lever den sista platsen till Europa League ytterligare en vecka. Ciro Immobile lekte ängel och demon på samma gång, när han först gjorde 1-0 och sedan fick sitt andra gula kort efter onödig filmning.
Det fanns fler syndabockar. Gabriel Paletta låg bakom Torinos mål med sin sorgliga hemåt-passning och Kamel Glik var alldeles för ovårdad när han fällde Acquah vilket ledde till Parmas straff.
Torino har fortfarande allt i sina egna händer, då det räcker med vinst i sista matchen mot Fiorentina som inte har något att spela för.
Men om de skulle tappa poäng så har Parma, Milan och Hellas Verona chansen att gå om. Just Milan hade ju kunnat ta vara på Toros och Parmas kryssande. Istället förlorade de mot Atalanta.
Även om Milan inte gjorde någon större insats var de när att vinna matchen då Balotellis kanonskott i stolpen var nära att avgöra matchen. Istället var det Constants klantiga stämpling och Brienzas drömskott som blev de avgörande faktorerna.
Seedorfs dagar är naturligtvis räknade. Även om spelet inte alltid speciellt bra ut under holländaren tycker jag att Galliani och Berlusconis behandling av Seedorf är skamlig. Det är som att de plockat in honom bara för att kunna få förnedra honom. De har inte agerat värdigt.
Några andra som inte agerade värdigt var Atalanta-supportrarna. De inkastade föremålen och bananerna mot bland annat Constant, var tråkigt att se.
***
Napoli tog vara på Fiorillos släpphänthet och på Sampdorias öppna spel med att göra fem mål. Fanns väl inte så mycket att säga om matchen då det var betydelselös, men faktum är att Napoli har haft en mycket fin målskörd från sina offensiva spelare den här säsongen.
Higuain 17 mål, Callejon 14, Mertens 9, Hamsik och Pandev 7.
Det är bara Lorenzo Insigne som faller ur ramen lite med sina tre mål. Men igår gjorde han ett och var en av de bästa på plan. Återstår att se om hans fina slutform räcker till en VM-biljett.
***
Matchens “största” match var ändå Roma-Juventus trots att matchen inte betydde någonting förutom stor prestige.
Det var två skickligt organiserade lag som möttes. Pjanic tunnlade, Chiellini fäktades med armbågar och Nainggolan och Pogba glänste mest på mitten, men trots den del giftiga chanser såg matchen ut att vara på väg mot 0-0.
Men släkten är värst. Pablo Osvaldo gjorde sig väldigt impopulär under hans sista månader i Roma och igår lär han inte blivit mer populär. Osvaldo avgjorde i sista sekunden efter ett vackert Juve-anfall.
För Osvaldo var det naturligtvis en känsla av revansch.
Nu fortsätter Juventus sin resa mot hundra poäng i ovisshet om Contes framtid.
***
Den italienska fotbollen går snart in i ledighet. Men inte utan problem. Säsongen har präglats av tömda kurvor, en problemfylld cupfinal, inkastade bananer, minskat publiksnitt och med makthavare som inte vet och inte kan styra fotbollen rätt.
Det finns mycket kvar att göra innan de mörka dagarna är över.