The Italian Quinctus

Gårdagens femling i Europa League var verkligen överraskande och väldigt imponerande. Fem italienska lag vidare till åttondelsfinalerna.  The Italian Quinctus.

Det var väldigt bra för italiensk fotboll på alla sätt och vis. Ös in de där koefficient-poängen bara. Kasta dem över oss.

Napoli var ju redan klara sedan första mötet, Inter hade väldigt bra slagläge medan Fiorentina hade litet överläge inför returen.

Men jag trodde Roma skulle få det tufft och jag trodde verkligen inte att Torino skulle bli det första italienska laget att vinna på San Mamés.

Hemmahjälten Fabio Quagliarella var sylvass mot Bilbao, Maxi Lopez har hittat en form jag trodde inte fanns, Super-Darmian är Italiens just nu bästa ytterback och El Kaddouri ger Torino den där lilla magin som de behöver.

Venturas mannar gjorde en fantastisk insats i en fantastisk match. De trodde på sig själva och de vågade attackera.

All heder till Toro.

Fredy Guarin visade på nytt att han är i strålande form och alla hans utebliva försäljningar framstår mer och mer som ett genidrag. Även Hernanes visade tecken på gryende form.

Mancini har plötsligt många alternativ att välja bland på mittfältet.

Napoli hade redan avgjort i de första matchen och kunde promenera i en ny seger mot Trabzonspor.

Fiorentina ser ut att ha gjort en ny super-affär. Att sälja Cuadrado för ca 30 miljoner euro och kunna köpa loss Mo Salah för drygt hälften ser ut att kunna bli en kanon-deal. Lite som när de sålde Nastasic och fick Savic.

Igår var egyptiern förträffligt bra. Jag tyckte även att Milan Badelj gjorde en lysande insats. Kanske är han en sådan spelare som bara behöver lite tid att acklimatisera sig. Gårdagen gav i vilket fall hopp om det.

Roma har inte haft något lätt möte med Feyenoord. Först fick de halva staden vandaliserad och igår kastades det in bananer och annat. Domaren gav ett mycket hårt rött kort till Te Vrede och fansen började slänga in grejer. Matchen avbröts för en stund, återupptogs med ett Feyenoord mål, men Gervinho fixade biffen efter ett perfekt Torosidis-inlägg.

Det var både viktigt och starkt av Roma att ro hem en seger de verkligen behövde.

Italien regerar i Europa League. Det är bara att njuta så länge det varar.

För vem vet, rätt vad det är kan vi ju ha noll lag i kvartsfinalerna.

Omgångens lag (3-4-3):

Marco Sportiello (Atalanta)
Gjorde massvis med räddningar vilka höll kvar Atalanta i matchen ett bra tag.

Kalidou Koulibaly (Napoli)
Alltid följsam, brytsäker och säker mot Sassuolo. Plockade bort Zaza ur matchen.

Daniele Rugani (Empoli)
Majestätisk i backlinjen och målskytt på nick framåt. Går en spännande framtid till mötes. Redo för Juventus till nästa säsong.

Sebastian De Maio (Genoa)
Vann dueller, gjorde viktiga brytningar och agerade som ledare i derbyt mot Sampdoria.

Giacomo Bonaventura (Milan)
Bra både i offensiven och i det defensiva jobbet. Öppnade målskyttet för Milan. En av lagets mest positiva ljuspunkter den här säsongen.

Matias Vecino (Empoli)
Bjöd på en fin assist till Maccarone och gjorde en mycket fin insats på mitten. Bör ta en plats i Fiorentina nästa säsong.

Andrea Pirlo (Juventus)
Slog till med en mäktig projektil som gav Juventus segern över Atalanta. Italian sniper.

Antonio Candreva (Lazio)
Var alltid den lazio-spelare som skapade mest oro för Palermo och avgjorde mycket riktigt matchen efter en mäktig individuell prestation.

Mauro Icardi (Inter)
Visade enorm klass vid sitt 0-2-mål mot Cagliari. Håller på att etablera sig som en av världens bästa anfallare.

Duvan Zapata (Napoli)
Ersatte Higuain på bästa sätt mot Sassuolo när han spelade fram till Hamsiks mål och gjorde ett själv. Mer än bara lyx-reserv.

Massimo Maccarone (Empoli)
Gjorde två mål av klass mot Chievo. “Big Mac” håller fortfarande stor Serie A-klass.

Omgångens sämsta:

1. Roma
Håller på att förlora drömmen om en scudetto och riskerar nu även att missa en plats till Champions League om man hittar en väg ut ur formsvackan. Mot Verona var det precis som de senaste tidigare matcherna. För mycket soloprestationer, för lite fart och för få idéer.

Pjanic har tappat bort sin genialitet, Gervinho gör det för svårt och mittfältet är för stereotypt. Garcia har förlorat magin och lagets identitet har försvunnit. Frågan är hur länge svackan varar och vilken skada den kommer göra.

2. Facundo Roncaglia (Genoa)
Hans bollbehandling lämnar övrigt att önska och det var hans svaga bolltouch som lämnade öppen gata för Eder att kvittera på. Vem vet hur det gått om Roncaglia inte strulat där?

3. Maurico (Lazio)
Bjöd på Palermos mål efter att ha fumlat med bollen. Om brassen ska bli De Vrijs sidekick i framtiden krävs det en helt annan skärpa i försvarsspelet.

Skytteligan:

14 mål: Carlos Tevez (Juventus) Mauro Icardi (Inter) 12 mål: Jeremy Menez (Milan) Gonzalo Higuain (Napoli) Paulo Dybala (Palermo) 10 mål: Manolo Gabbiadini (Napoli)

Matchen fick sig två snabba mål. Först sprintade Morata imponerande över halva plan och slog in en boll som Weidenfeller inte kunde – men kanske borde ha hållit – och Tevez stötte in returen.

Men strax efter skulle Chiellini halka vid exakt fel tillfälle vilket öppnade upp banan för Marco Reus (lysande igår). Den tyske anfallaren gjorde inget misstag.

1-1.

Därefter var det Dortmund som hade den största kontrollen på matchen. Det var deras välkända höga och frenetiska press som dikterade villkoren i matchen.

Inte helt oväntat var ett italienskt lag återigen ovan vid den typen av press och fart. Det kan ju vara hög tid att börja vänja sig.

Juventus mittfält hade vissa problem i den första halvleken. Vidal är helt enkelt inte samma spelare som för ett år sedan, Pogba agerade inte med samma självförtroende som för någon månad sedan och Pirlo hade inga ytor att operera på.

Men Dortmund lyckades inte riktigt omvandla kontrollen till riktigt farliga chanser.

Pirlo utgick sedan på grund av skada, vilket skulle komma att betyda väldigt lite för Juventus i den här matchen. Dortmund ströp ändå all tid för den italienska mittfältsmaestron att bjuda på sin geniala geometri. Dessutom blev Marchisio mycket bättre när han flyttade ner på Pirlos position.

Men Juventus lyckades få in ett ledningsmål precis innan paus fastän det inte var lagets bästa period i matchen.

Sedan blev Dortmund desto mindre farliga desto längre matchen gick.

Jurgen Klopps mannar lever mycket på sitt presspel, men när de inte får ställa om fort har de svårare att lyckas. De har många spelare som använder farten som bästa medel och som vill löpa framåt. De vill spela rakt och när Juventus låg rätt långt ner med sin backlinje var det svårt för Dortmund att spela på det sätt man helst vill spela.

Dortmund saknar även till viss del spelare med den stora kreativa begåvningen, spelare som öppnar upp ett försvar med en genial passning. Och det syntes igår. Dortmund hade svårt att hitta lösningar den sista tredjedelen.

Dessutom fanns det brister i de gulsvartas försvar.

Det ska dock sägas att Alvaro Morata och Carlos Tevez bidrog starkt till att sätta bryderier i Dortmunds backlinje,

Morata var fantastisk igår. En assist, ett mål och ett outtröttligt jobb längst fram.

I somras skrev jag att jag inte tror att folk förstår hur bra Morata är. Igår var det väldigt tydligt hur pass bra han är. Jag har tjatat om att han måste gå före Llorente ända sedan i höstas och nu verkar äntligen även Allegri vara av samma åsikt.

Tyvärr skrev jag även att jag inte gillade att Real Madrid fått lägga in en återköpsklausul i kontraktet.

Jag har svårt för sådant. Är han för bra, ja då utnyttjar man det och är han inte tillräckligt bra så är det ju inte …ja tillräckligt bra. Det är som att han är på lån till Juventus fast de kan tjäna en liten hacka på affären.

Det bästa för Juventus vore ju om han blev kvar. Det är inte speciellt många anfallare jag skulle vilja byta honom med.

Super-Morata fixade segern, men bara en “liten” sådan.

Returen är en helt öppen histora.

***
Bara någon halvtimme innan Juventus-Dortmund började hade Genua-derbyt tagit slut. Ett derby utan vinnare.

Precis som vanligt var det den match som mest liknar en Premier League-drabbning av alla italienska matcher under året.

Det är som om domaren höjer tolerans-nivån plötsligt. Inte mig emot. Det var ett fartfylld derby med chanser åt båda håll. Det var Bertolacci, Niang, Di Maio, Aqcuah och Eder som imponerade mest i Genua-kvällen.

Obiang borde ha avgjort för Sampdoria i slutet och Kuckas nick höll på att avgöra ännu närmare slutet.

Och även om oavgjort kändes rättvist saknade jag den där explosionen vid någon av Marassis kurvor efter en seger.

Nästa gång kanske.

Trots att försvaret fortfarande agerar darrigt ser detta Inter intressant ut.

Igår mot Cagliari vägde den vassa offensiven för Inter. Mauro Icardi (super-mål igår) håller på att etablera sig som en av världens vassaste anfallare, Fredy Guarin är pånyttfödd, Gary Medel börjar hitta rätt och Marcelo Brozovic är ett fynd.

Då har jag inte ens räknat upp Xherdan Shaqiri och Hernanes.

Det var även glädjande att se att Mateo Kovacic återintegrerats in i startelvan och att han tog chansen igår både som målskytt och med en bra insats. Kroaten är en talang som måste vara en stor del av Inters framtid och vars potential inte får slarvas bort.

Nej, offensiven är det inget fel på utan det är defensiven som man måste putsa på till sommaren. Man saknar en naturlig ledare i försvaret, en vettig högerback och en lugnande kraft på mittfältet.

Hittar man de spelarna i sommar så ser Inters framtid väldigt ljus ut.

Men tills dess har de tillräckligt med kvalité för att kunna nosa rätt på en plats ut i Europa och kanske till och med kan vara med och fightas om en tredjeplats till slut.

Mancini och Inter harlagt in en ny växel som ska bli mycket spännande att följa resten av våren.

***
Cagliari gjorde en bra avslutning på matchen igår och kunde mycket väl ha fått med sig en poäng.

Mpoku är ett giftigt nyförvärv, Godfrey Donsah är en jättetalang och Samuele Longo gjorde ett vasst inhopp.

Cagliari har ett lag som borde hänga kvar. Inte minst med det fina hemmastöd de har.

***

I och med segern över Sassuolo närmar sig Napoli nu Roma. Vi ska inte underskatta vikten av att ta andraplatsen då den ger direkt kvalificering till Champions League.

Att kvala i augusti är både osäkert och rycker upp sommarens försäsong. Något som Napoli själv är väl medvetna om.

Benitez valde i vanlig ordning att ställa över massvis med spelare då spelschemat är tufft och efter en medioker första halvlek löste Duvan Zapata och Marek Hamsik upp Sassuolo-försvaret till slut.

Zapata har gått från utskälld till mer än ett vettigt alternativ till Higuain.

Att ha tålamod med spelare är svårt för italienska klubbar men bär ofta frukt.

***
Det är ingen dålig fotbolls-tisdag vi har framför oss. Först Sampdoria-Genoa som förrätt och sedan Champions League-kväll med Juventus-Dortmund och Manchester City mot Barcelona som huvudrätt.

Det är bara att duka upp för den härliga fotbollsfesten.

Hade inte de inte mött de regerande mästarna om en vecka hade jag nog sagt att scudetton redan var avgjord.

Nästa måndag är sista chansen för Roma. Sista chansen att återuppta drömmen om ligatiteln.  Eller åtminstone en chans att inte låta drömmen dö helt hållet.

Francesco Totti öppnade upp med ett förträffligt mål, men efter Veronas kvittering hade Roma svårt att öppna upp Hellas-försvaret. Bollinnehavet förvandlades sällan till något konkret.

Detta är den första riktigt långvariga motgång man haft sedan Rudi Garcia tog över och man har ännu inte lyckats vända den negativa trenden.

Jag tyckte även att gårdagens match visade på en brist man har. Man har ingen riktigt vass striker i straffområdet som kan sätta dit bollarna. Ingen att slå inlägg på, ingen killer i boxen.

Det blir för mycket skarvar och instick ända fram till mållinjen. Det blir lite för stereotypt och det finns för få andrahands-lösningar att ta fram.

Mattia Destro var en delvis den typen av anfallare, men han fick aldrig riktigt chansen av Garcia. Och kanske handlar det mycket om hur den franske tränaren vill att Roma ska spela. Men för mig känns det som en brist att inte ha en den typen av striker i sitt lag.

Nu börjar lagen efter dem i tabellen att flåsa dem i nacken. Att behålla andra platsen är just nu en större realitet för Roma än att komma i kapp Juventus.

Men om en vecka har man chansen att ändra på det. I alla fall lite grann.

***
Milan tog äntligen en trepoängare. Det ska dock sägas att det gått så långt att en seger över Cesena är en framgång. Det handlade mest om att hålla sig över vattenytan.

Jeremy Menez tog sig förbi sina motståndare med lätthet och Jack Bonaventura var riktigt bra och då inte bara för sitt mål. Tyckte även Antonelli var duktig på sin kant medan Mattia Destro mest agerade åskådare.

Alessio Cerci var dock på nytt bänkad och det är ingen vild gissning att det snart kommer börja gnällas där.

***
Lazio förtjänade segern över Palermo och tog över stafettpinnen som det största hotet till Napoli och Roma.  Antonio Candreva tog på sig ansvaret och krutade upp segermålet i nättaket efter en grym individuell prestation.

Han hade dock kunnat strunta i firandet ända framme hos fansen.

***
Detta eftersom Fiorentina missade chansen att behålla fjärdeplatsen. 1-1 mot Torino är inget katastrofalt resultat i sig, men sett till spel och övertag borde man verkligen ha vunnit. Inte minst när man tagit ledningen med 1-0 med sju minuter kvar.

Man agerade ansvarslöst och borde inte lämnat försvaret så ensamt som man gjorde i slutet. Där försvann viktiga poäng i jakten på en tredjeplats.

***
Empoli gör en suverän säsong hittills sett efter förutsättningarna och “Big Mac” kan verkligen fortfarande leverera.

***
Omgångens höjdpunkt, Sampdoria-Genoa, regnade tyvärr bort i lördags och kommer nu spelas på tisdag istället.

När Parma spelar nästa gång vet man aldrig.

Men innan dess ska det bli spännande att se om Napoli kan följa upp en fin seger mot Trabzonspor med en ny seger och om Inter kan fortsätta sin stigande form mot Ekdals Cagliari ikväll.

Serie A sover aldrig.

Risken är stor att Romas supportrar inte är lika tysta i returmötet.

Med tanke på vad som hade hänt innan matchen hade man ju hoppats att Roma åtminstone hade kunnat tvåla dit Feyenoord med ett par mål, så deras supportar åtminstone hade fått något sorts bakslag.

Men nej, så blev det inte. Romas bedrövliga hemmafacit fortsatte. De är helt enkelt inte samma lag som tidigare.

Det är nu officiellt.

Roma har förvandlats från en självsäker och välspelande fotbollsorkan till att endast lita till att Tottis sprider skarvbollar på en löpande Gervinho. Som om det är det enda lösningen som finns kvar.

Pjanic har tappat allt och återigen bevisat att han inte har “det”. De Rossi och Totti krymper i sitt ledarskap och ytterbackarna lyser med sin frånvaro.

Yanga-Mbiwa är alldeles för ivrig och opålerad och till och med Manolas har tappat skärpan.

Och så Seydou Doumbia. Igår hoppade han in. Han stod fastfrusen i marken när bollen damp ner i straffområdet. Som om han hade 0,0001 spänst . När han sedan fick en jättechans att göra mål visade han upp en reaktionsförmåga som en sextio-åring och chansen utmynnade till en meningslös hörna.

En gång är ingen gång. Men med två väldigt liknande insatser, med samma typ av rörelsemönster gör mig orolig.

Det finns risk för att Roma har gjort ett episkt misslyckade när de värvade Doumbia.

Men vi får se. Så mycket pengar som Roma har lagt på honom så lär han ju fler chanser och han behöver ta chansen illa kvickt. Vi får hoppas för Romas del att det mest handlar om att han är matchotränad.

Romas kris är helt enkelt ett faktum. Frågan är hur mycket de kan rasa i tabellen?

***
Det var en konstig, fartfylld och underhållande match på Celtic Park. Inters startelva innehöll allt från briljans till parodi.

Framåt satte Xherdan Shaqiri Celtic-försvaret i sysselsättning mer eller mindre på egen hand. Han sköt, satte sin egen retur, dribblade förbi, trippade runt och var allmänt fantastisk.

Inter ser ut att ha gjort ett rån på ca 170 miljoner kronor när de värvade Shaqiri.

Men han är ju inte ensam i laget. De finns ju den t ex Andrea Ranocchia. Ingen kan se så elegant och förtroendeingivande och osäker och förvirrad på samma gång.

Juan Jesus följer ungefär samma mönster. Krydda det med en horribel Campagnaro och du får tre insläppta mål.

Inter gör för ofta pastich på sitt eget försvarsspel.

Tyckte nästan att det var värt det. Bara för att det var han. Celtics kvittering. Eftersom det var signore John Guidetti som gjorde det. Hans mål kommer ge eko i Italien, var så säkra.

Det var ett mål för framtiden.

Men Inter fick tre gjorda mål också. Tacka Shaqiri för det. Och Palacio. Och Craig Gordon.

Läget är dock bra inför returen, men jag kan inte låta bli att vara orolig för Kovacic.

***
När ska Maxi Lopez sluta att gäcka en? Hur har han kunnat trolla fram gammal Catania-form när han borde vara hemma i Argentina och spela i andraserien?

Jag förstår det inte. Men jäklar vilka avslutningar han fick till.

Men Torino släppte in lika många. Det brukar inte vara så bra när man ska åka till San Mamés.

Josef Martinez är Maxi Lopez stora kontrast. Han kan vara ett vapen med sin snabbhet men är det värt i längden att ha en spelare som missar öppna lägen fyra gånger så ofta som han gör mål?

***
Napoli säkrade avancemanget redan igår. 0-4 mot Trabzonspor. Poff. Lite Manolo-magi och lite jag-har-vaknat-på-rätt-humör-Gonzalo så var det fixat.

Napoli är fortfarande det lag jag tror har bäst chans att ta sig längst i turneringen.

***

Tottenham tryckte ner gaspedalen och Fiorentina höll på att bli överkörda. Men på något sätt klarade de sig ur situationen, fick ett mål när de behövde det och när de sedan började förstå vad det var för typ av match och för motstånd hittade de även rätt i positioner och spel.

Som om de gått på maskerad utan att ha klätt ut sig och efter ett tag bestämt sig för att ha roligt ändå.

1-1 inför returen är ett bra resultat för Fiorentina. Men samtidigt är italienska lag bra på att lura sig själva med vad som är bra resultat och inte. Spurs kommer tuta och köra på Artemio Franchi och då är det ju bra om Fiorentina är med från början.

***

Jag har alltid sagt att den mest utbytbara positionen i fotboll är målvakten. Det var därför jag ville att Roma skulle värva Sorrentino istället för Stekelenburg till ett billigare pris.

Vi har sett det när Atalanta ersatte Consigli med Sportiello och inte minst nu i Fiorentina där Tatarusanu gått in och ersatt Neto utan att man tappat något i kvalité.

Det finns ett tiotal målvakter som håller högre klass än de andra. Men därefter är skillnaden minimal.

För mig finns det några enkla regler att följa. Värva inte argentinska flängiga målvaktstyper som t ex Carrizo, och Romero. Det kommer att slå tillbaka.

Ska du köpa en målvakt för stora pengar ska ha antingen vara ung och vara sjukt talangfull (typ Perin) eller så ska du veta att han är en garanti, alltså levererat på en hög nivå under minst tre, fyra år (typ Neuer, Courtois, Handanovic).

Man ska heller inte överdriva misstag. I stort sett alla målvakter gör något misstag per säsong. Händer det är det bara att köra vidare. Men mer än tre grova misstag per säsong börjar bli lite mycket. Två per säsong kan jag köpa, men helst bara ett.

***

Italienska lag har fortfarande lite svårt att förstå spelet utanför sina gränser. Antingen blir man tagna på sängen av farten eller så tror man att det är lugnt när man leder med två mål bara för att det alltid är det i Serie A.

Det italienska lagen måste lära sig att spela i högre tempo under större delen av en match.

Att vinna Europa League är det bästa kryphålet till att ta sig till Champions League. Hoppet om att det är ett italienskt lag som nosar rätt på det lever vidare.

***
Klart som fan att Balotelli ska ta straffen.

Men hans uttalande om att det är för många svarta spelare i ungdomslagen är rasistiskt. Det finns inga bortförklaringar som kan släta över hans kommentarer.

Han kanske sa en sak och menade en annan. Men man måste veta vad man säger. Har han överhuvudtaget koll på att en del av de mörkhyade spelarna faktiskt kan vara födda i Italien och kan vara framtida landslagsspelare i Gli Azzurri?

Har han överhuvdtaget koll på att han inte lever på medeltiden?

Hur känner sig Mario Balotelli, Stefano Okaka eller Angelo Ogbonna vid sådana här typer av uttalande? Vad tycker stjärnor som t ex Khouma Babacar som kommit fram genom Fiorentinas ungdomslag?

Det Sacchi troligen egentligen ville få fram var att det är för många utländska spelare i ungomslagen idag. Han menar att förr var det inte så och då vann italienska klubbar titlar ute i Europa. Att det skulle vara skadligt för den italienska fotbollen.

Det är inte det vad det handlar om. Det är så det i mångt och mycket ser ut idag. Det vimlar av utländska spelare i toppklubbarna i England både i A-lag och ungdomslag. Det känns inte som om Premier League har så stora problem med att lansera sin produkt och de engelska toppklubbarna tar sig vidare från Champions Leagues gruppspel år efter år.

Det är snarare typer av uttalanden som Sacchis som får stjärnor som Paul Pogba att lämna Serie A. Det är snarare hans typer av uttalande som är skadligt för den italienska fotbollen.

Det är också fortfarande för få i Italien som tar avstånd från dessa typer av kommentarer.

Sedan kan jag ha lite svårt med folk som sätter sig på höga hästar. Före detta engelska fotbollspelare som lever frånvarande från verkligheten som säger att den italienska fotbollen fortfarande är full av rasister.

Det kan man säga och det finns sanning i det. Men man måste också öppna upp perspektiven lite.

Igår kom det rapporter om att  en del Chelsea-supportrar hindrat en mörkhyad man att kliva på tunnelbanan i Paris och skrikit “Vi är rasister, vi är rasister och det är så vi vill ha det”

Rasister finns lite varstans. Skillnaden är att man i t ex England tar större och tydligare av avstånd för dessa typer av händelser eller den typen av kommentarer som Sacchi fällde.

Att få bort gamla förlegade åsikter tar tid, inte minst i Italien. Att få till en fungerande integration är en komplex och svår fråga. Det handlar om vilja, klass, fördomar, kunskap och ekonomi.

Den italienska fotbollen mår inte bra av gubbar som Tavecchio, Lotito och Sacchi som uttalar sig klumpigt var och varannan dag.

Fotbollen borde vara ett föredöme för hur ett solidariskt och förstående samhälle borde se ut.

Det första som den italienska fotbollen borde göra är att slänga ut de gamla gubbarna vars åsikter vi kan vara utan.

Sassuolo-Fiorentina 1-3
0-1 Salah 0-2 Babacar 0-3 Babacar 1-3 Berardi
Palermo-Fiorentina 3-1
1-0 Lazaar 2-0 Vazquez 3-0 Rigoni 3-1 Gabbiadini
Milan-Empoli 1-1
1-0 Destro 1-1 Maccarone
Atalanta-Inter 1-4
0-1 Shaqiri (str) 1-1 Moralez 1-2 Guarin 1-3 Guarin 1-4 Palacio
Genoa-Hellas Verona 5-2
1-0 Självmål 2-0 Niang 2-1 Toni 3-1 Niang 3-2 Toni 4-2 Bertolacci 5-2 Perotti
Roma-Parma 0-0
Torino-Cagliari 1-1
0-1 Donsah 1-1 El Kaddouri
Udinese-Lazio 0-1
0-1 Candreva (str)
Chievo-Sampdoria 2-1
1-0 Izco 2-0 Meggiorini 2-1 Muriel
Cesena-Juventus 2-2
1-0 Djuric 1-1 Morata 1-2 Marchisio 2-2 Brienza

Omgångens lag:

Bruno Peres (Torino)
Otröttlig på sin högerkant och hans skott ledde sedan fram till El Kaddouris kvittering. Ett fynd.

Stefan Savic (Fiorentina)
En gigant i backlnjen mot Sassuolo och lär bli het till sommarens transferfönster.

Pedro Mendes (Parma)
Agerade snabbt i tanken och var alltid på rätt ställe när Parma höll nollan på Olimpico mot Roma.

Mario Rui (Empoli)
Dominerade sin kant och bjöd på fina inlägg matchen igenom.

Godfrey Donsah (Cagliari)
Dynamisk till tusen mot Torino och gjorde ett vackert mål som han både startade och avslutade. Man kan ju undra varför Verona släppte den här juvelen.

Fredy Guarin (Inter)
I förra veckan gjorde han ett mål och två assist. Mot Atalanta i helgen stod colombianen för två mycket snygga mål, en fixad straff och en assist till Palacios mål. Har hittat storformen under Roberto Mancini.

Franco Vazquez (Palermo)
Briljerade tillsammans med Dybala och Quaison mot Napoli. Satte 2-0-målet och nickade osjälvikst fram till Rigonis 3-0-mål. Nu vill Juventus ha honom.

Khouma Babacar (Fiorentina)
Blev tvåmålsskytt när han tog vara på sina chanser mot Sassuolo på bästa sätt. Bildade spännande nykomponerad trio med Salah och Diamanti.

M’Baye Niang (Genoa)
Gjorde sina två första Serie A-mål i karriären och bidrogt starkt till 5-2-segern över Verona. Blivit en succé i Genoa.

Milan Djuric (Cesena)
Gjorde sin bästa Zlatan-imitation för säsongen när han gjorde först gjorde mål och sedan assisterade på nick till 2-2-målet.

Omgångens sämsta:

2. Pawel Wszolek (Sampdoria)
Slarvade rejält i bollbehandlingen vilket öppnade upp för Meggiorinis 2-0-mål. Ett avgörande misstag man inte har råd med på den här nivån.

3. Rafael (Napoli)
Stod för en grov tabbe när han släppte in Lazaars långskott. Napoli hämtade sig sedan aldrig riktigt.

Skytteligan:
14 mål: Carlos Tevez (Juventus) 13 mål: Mauro Icardi (Inter) 12 mål: Gonzalo Higuain (Napoli) Jeremy Menez (Milan) 11 mål: Paulo Dybala (Milan) 10 mål: Manolo Gabbiadini (Napoli)

Nej, Juventus lyckades aldrig ta vara på den match-boll som Parma hade gett dem tidigare på dagen.

Ett Parma som kämpade stolt trots de svåra omständigheterna och ett Roma som tappat det mesta av sitt spel. Ett Roma som kom till match utan skadade Strootman och Iturbe och utan Totti och Pjanic som båda drabbats av influensa.

Istället försökte Rudi Garcia satsa på sin nyligen hemkomna ivorianska duo, Doumbia & Gervinho.

Det skulle visa sig bli en ivoriansk baksmälla istället. Gervinho lyckades aldrig blåsa hål på Parma-försvaret och kändes inte i slag.

Seydou Doumbia rörde sig som en pensionär, kunde aldrig ta sig förbi sina motståndare och var alltid ett steg försent när bollarna damp ner i straffområdet.

Även om det är väldigt tidigt att säga, så blev min skepsis kring Doumbia bara större efter gårdagens match. Jag tror att det finns en risk att Roma kastat pengarna i sjön. Och nej, han kommer aldrig att göra fler mål än Mattia Destro under en säsong.

Det hade nog varit bättre att satsa på en het Daniele Verde istället för att skynda in två spelare direkt från flygplatsen.

Rudi Garcia har en del att jobba med för att få Roma att hitta tillbaka till gammal form. Men han kan tacka Cesena för att de inte är helt borta från titelstriden.

Jag älskar Stadio Dino Manuzzi. Den där täta atmosfären. Läktarna som ligger nära planen, trogna Cesena-fans som höjer stämningen.

Det enda som är fel är konstgräset.

Cesena kämpade tappert. De har ett lag fullt av spelare som borde spela i Serie B, men de spelar med tro och hjärta. Det kommer man långt med.

Dessutom finns det några spelare med kvalité. Snabbe Gregoire Defrel är jobbig att möta för alla lag, Milan Djuric kan stångas med de flesta försvar och Franco Brienza har återuppfunnit sig själv i Cesena.

Det är mycket möjligt att Cesena inte kommer lyckas att hänga kvar, men då Di Carlo verkar ha fått spelarna att tro på sig själva och med fantastiska supportrar i ryggen kommer de göra ett bra försök att få spela i den högsta divisionen även nästa säsong.

Juventus då? Det var helt enkelt för ånga spelare som inte kom upp i vanlig nivå. Som t ex Pogba och Vidal. Försvaret svajade, Pirlo var loj och bjöd på första baklängesmålet och Tevez var saknad.

Morata och Marchisio var egentligen de enda som kom upp i någorlunda hög nivå.

Juve kan säkert leva med en missad poäng på Dino Manuzzi, men det ska nog akta sig för att sumpa för många matchbollar.

***

Den stora provinsdagen hade annars startat redan vid lunch när Empoli tagit poäng mot Pippos sorgliga Milan.

Inzaghi har nu det sämsta poängsnittet under Berlusconis era tillsammans med Nils Liedholm. Så mycket bättre än Clarence Seedorf var han alltså inte.

Milan var sig likt. För lite kreativitet, för dåligt självförtroende, för många mediokra spelare. Jag förstod aldrig heller varför Cerci började på bänken.

Empoli däremot har en tydlig spelidé och får ut det mesta av sina spelare.

***
Däremot lyckades inte Atalanta följa upp Provins-dagen riktigt. Inter blev för svåra. Inte minst Fredy Guarin och Xherdan Shaqiri.

Shaqiri kommer inte helt överraskande bli bra i Inter. Guarins säsong har däremot tagit en något oväntad sväng. Under Mancini har han hamnat rätt på planen och nu har han börjat bli den där poängspelaren man alltid tyckt att han borde kunna bli.

Veckan innan mot Palermo blandade han och gav, men gjorde ett mål och två assist. Igår gjorde han två mål av väldigt hög klass. Snacka om form.

Med en pånyttfödd Guarin och med två starka nyförvärv i Shaqiri och Brozovic ser framtiden plötsligt mycket ljusare ut för den blåsvarta delen av Milano.

***
Inte helt oväntad har Sampdoria tappat en del fart man hade i början av säsongen. Det känns logiskt. Kanske inte minst när man ska slussa in många nya spelare.

Men det finns alla anledning att tvivla till att Sinisa Mihajlovic är en tränare tillräckligt bra att ta ett storlag någon gång. Jag gör det i alla fall.

En riktigt bra tränare kan få ett lag att spela på många olika sätt. När Sampdoria igår tydligt blev det bollförande laget, fick man problem att öppna upp Chievo-försvaret.

Jag förstod aldrig heller varför Sinisa bytte ut Correa mot Muriel när Bergessio sprang runt som en yr höna utan att veta vad hans position var någonstans.

Den fina kombinationen mellan Eto’o och Muriel som gav colombianens första mål för klubben inger dock lite hopp för framtiden.

***
Allt M’Baye Niang behövde var lite förtroende och kontinuerlig speltid. I förra veckan var han ruggigt bra mot Lazio och fixade en straff, igår var han ännu bättre när han gjorde både sitt första och andra Serie A-mål i karriären när Genoa besegrade Verona med 5-2.

Lyckligtvis för Milans del så har man bara lånat ut honom till Genoa. Men hur stora är oddsen att han ska vara lika bra i ett nedgånget Milan? Det känns som om det bästa för Niang vore att köra minst en säsong till i Genoa.

***
Medan Lazios president gör bort sig, gör laget betydligt bättre ifrån sig. Segern över Udinese var viktig både för självförtroendet och för tabelläget.

Jag tycker dock fotfarande att Stefano Pioli  gör ett misstag som inte ger Keita Balde Diao mer speltid.

***
Stramaccioni-lovorden har tystnat en aning. Säsongen har helt enkelt inte varit speciellt fantastisk och nu börjar det bli många lag som gått om dem i tabellen.

Jag skulle helt enkelt säga att han fortfarande verkar vara en hygglig tränare, men inget mer än så.

***
Hellas Veronas säsong är ett misslyckade hittills. De kommer få kämpa om att hänga kvar in i det sista.

***

Provins-lagen satte sin prägel på helgens omgång.

In your face, Claudio.

Egentligen var det lite förvånade att svensken inte fått fler chanser sedan dess. Men tränare Giuseppe Iachini verkar ha fingertoppskänsla. Det hade han igår med.

Lite överraskande valde Iachini att starta med Quaison mot Napoli.

Svensken tog chansen och kramade om den rejält.

I slutet av den första halvleken fick Quaison bollen långt ut mot kanten, vände bort två tröga motståndare i Strnic och Jorginho och börja accelerera framåt. Quaison slog sedan en fin cross till Dybala som sedermera serverade Vazquez innan han sköt in 2-0. Det var en väldigt fin aktion, inte minst av Quaison.

Nu var Palermo långt ifrån bara svenskt. Framför allt var det väldigt argentinskt. Dybala och Vazquez är kanske Serie A mest sevärda duo just nu. Och snart kanske även den dyraste också.

Paulo Dybala hypnotiserar bollen och går inte att stoppa att just nu. Han flyter förbi motståndarna som de vore av luft.  Vore jag de italienska storklubbarna skulle sälja allt vad jag hade för att få råd med Palermos guldklimp.

Jag önskar någon kunde rädda kvar honom i Serie A.

Men bakom stjärnduon fanns också en hårt jobbande Rigoni, en skicklig och talangfull svensk, en smart spelande Barreto, ett säkert försvar och en fartfylld Lazaar.

Men Palermo är inte bara argentinsk glamour utan är även ett taktiskt skickligt lag som spelar intelligent och med hjärta. Igår besegrade de Napoli både med vackert spel och hårt jobb där deras tredje mål var ett exempel på den osjälviskhet och briljans som laget har så mycket av.

Egentligen borde ju inte Palermo kunnat gå så här bra. De startade ju så dåligt och i en vanlig Zamparini-säsong hade Giuseppe Iachini fått sparken redan i höstas.

Men han fick inte det. Zamparini gick emot sig själv och utlyste tålamod. Palermo-presidenten vann kampen mot sig själv och nu står vi här i februari med ett Palermo flygandes som en svartrosa örn högt över bottenstriden.

Det är vackert så.

***

Det var ju Mario Gomez och Giuseppe Rossi som skulle förgylla detta Fiorentina. De som skulle bli klubbens superduo. Det blev aldrig så och det verkar heller inte kunna bli så. Igår spelade ingen av dem, men det gjorde inget.

För om det var framtidens Fiorentina vi fick se igår så ser det väldigt spännande ut. Trion Diamanti-Salah-Babacar firade nämligen stora triumfer mot Sassuolo.

Mo Salah är kanske inte den dribbler Cuadrado är, men med egyptiern kommer Fiorentina få ett rakare spel och det kan vara en fördel. Han är snabb och bra med bollen. Han kan bli en ny favorit hos Viola-fansen.

Men troligen inte lika stor gunstling som Babacar. Senegalesen har redan hunnit med ett drömmål mot Inter den här säsongen och igår visade han stor klass vid båda sina mål och vid sin klackframspelning till Salahs mål.

Jag skulle välja Babacar framför tröge Gomez alla dagar i veckan.

Det är väldigt viktigt att inte Fiorentina slarvar bort Babacar. Hans kontrakt går ut 2016 och har ännu inte förlängt. Han måste få speltid och känna att han är spelaren de satsar på. Inte i framtiden, utan nu.

Man kan inte låta någon Mario Gomez eller någon Alberto Gilardino stå i vägen för det.

Kanske har Fiorentina hittat sin Batman & Robin i Salah och Babacar.

Han smyger inte direkt med sin auktoritet. Han är överallt. På landslagets träningsanläggning eller läggandes näsan i blöt näsan det mesta.

Nu har han trampat i klaveret. Det finns en inspelning med en direktör från Lega Pro klubben Ishia Isolaverde där han dunkar sig själv i ryggen över de senaste TV-avtalet och där han tar på sig all credd.

En Lotito på allra bästa arroganta och narcissistiska vis.

Men det finns också kommentarer där han säger att “Vad ska vi göra med Carpi om de går upp till Serie A?

Det Lotito vill säga är att det italienska fotbollssystemet har stora problem och att det finns mycket att göra.

Han menar att den italienska fotbollen skulle ligga illa till om lag som t ex Carpi, eller Frosinone går upp till Serie A. Lag som inte drar mycket publik om som skulle dra ner intresset för Serie A i det stora hela.

Det är kanske sant. Men vad är det han insinuerar egentligen? Ska man ta till medel för att stoppa dem att gå upp?

Carpi har gjort en kanonsäsong och leder Serie B. Det är lagens prestationer som ska bestämma hur tabellen ser ut och inget annat. De förtjänar all respekt de kan få.

Lotitos kommentarer är ett slag i ansiktet mot fotbollens meritokrati.

Mycket av den italienska fotbollen bestäms bakom stängda dörrar. Det är nog väldigt mycket vi inte vet om.

Claudio Lotito har rätt i att det finns stora problem med den italienska fotbollen.

Det han inte inser är att han är en del av problemet.

Omgångens lag:

Andrea Consigli (Sassuolo)
Gjorde flera fina parader mot Sampdoria och i slutändan var det avgörande för Sassuolos poäng.

Manuel Pasqual (Fiorentina)
Agerade både framspelare och matchvinnare mot Atalanta. Gjorde det viktiga segermålet i matchens slutskede.

Sebastian Di Maio (Genoa)
Felfri mot Lazio. Spelade smart och följsamt. Underskattad spelare.

Ervin Zukanovic (Chievo)
Avgjorde mot Parma med en fin frispark. I övrigt bra i backlinjen. Haft en bra säsong.

Claudio Marchisio (Juventus)
Jobbade hårt och var alltid skicklig i passningsspelet. Hållit en jämn och hög nivå hela säsongen.

Marcelo Brozovic (Inter)

Dries Mertens (Napoli)
Var mycket livlig mot Udinese, gjorde ett fint mål och var även delaktig i Napolis andra mål. Hittat formen.

Alessandro Diamanti (Fiorentina)
Är ännu inte i full matchform, men gjorde tillräckligt för att bidra starkt till segern mot Atalanta. Hans 2-1-mål var mycket elegant utfört.

Daniele Verde (Roma)
Sysselsatte hela tiden Cagliari-försvaret med sin löpvilja och sin kvickhet. Bjöd på en suverän lobbpassning till Ljajics mål och stod sedan även för framspelningen till Paredes 0-2-mål. Talang att hålla ögonen på.

Alvaro Morata (Juventus)
Rörlig, giftig och visade stor klass. Spelade snyggt fram till Tevez mål och gjorde sedan ett själv. Gått förbi Llorente i hierarkin för gott?

Josef Martinez (Torino)
Skapde stor förvirring i Hellas-försvaret med sin snabbhet. Gjorde mål och fixade en straff. Är inte helt olik Paulo Barreto när han var som bäst.

Omgångens sämsta:

1. Michael Essien & Sulley Muntari (Milan)
Bildade sorgligt mittfältslås mot Juventus. De tappade boll, vann sällan boll och var aldrig kreativa. Detta är två spelare som Milan inte ens bör ha sin trupp och att de spelar från start skvallrar en del om Milans situation.

2. Duje Cop (Cagliari)
Hade ett jätteläge att kvittera mot Roma, men sköt värdelöst över. Det håller inte på den här nivån. Är det verkligen vettigt att en medioker anfallare av Cops kaliber ska ta upp speltid för en talang som Samuele Longo?

3. Daniele Galloppa (Parma)
Hans dubbla gula var visserligen aningen hårt, men med sin rutin borde Galloppa ha agerat smartare. Hans utvisning satte naturligtvis Parma i en jobbig situation och skulle visa sig bli avgörande för matchen. Parma har inte råd med sådant slarv i deras jobbiga läge.

Skytteligan:
14 mål: Carlos Tevez (Juventus) 13 mål: Mauro Icardi (Inter) 12 mål: Jeremy Menez (Milan) Gonzalo Higuain (Napoli) 11 mål: Paulo Dybala (Palermo)

I söndags valde att Verde att fira med sin familj efter segern mot Cagliari. En seger som han själv i mångt och mycket låg till grund för.

Med sina smattrande trumpinnar till ben, sin kompakta kropp och fina teknik låste han bland annat upp Cagliari-försvaret med en ljuvlig lobbpass till Ljajics mål. Sedan spelade han även fram till Paredes mål.

Nu väntar snart ett nytt kontrakt för Verde och pengarna ska han bland annat använda till att hjälpa sin familj.

Tyvärr krävs det oftast skador för att de flesta av klubbarna ska låta talangerna få chansen.

Det finns fler talanger som Verde där ute väntades på att få chansen och jag har därför plockat ut några fler unga spelare som jag tror kan göra avtryck i Serie A de närmsta åren (Jag har valt att välja spelare födda 1995 eller yngre).

Federico Bonazzoli 1997 (Inter/Sampdoria) Anfallare
Inter sålde Bonazzoli till Sampdoria i januari, men behåller honom säsongen ut. Vid första ögonkastet kan det tyckas märkligt att Inter gjort sig av med en av Italiens allra främsta talanger, men det finns orsaker bakom agerandet.

Bonazzoli hade inte kunnat få speltid de närmsta året och hade troligen lånats ut. Inter behövde pengar på en gång för att rätta till boksluten och bestämde därför att sälja sin talang, men la samtidigt in en återköpsklausul i kontraktet. Inter säkrade därmed att inte går förlorade helt ur affären. Man skulle kunna kalla det för ett nytt sorts delägarskap.

Man tjänade lite pengar nu, men kommer förlora desto mer om de någon gång köper tillbaka honom. Så fungerar det när man vill försöka nå framgång fort.

Att Bonazzoli någon gång kommer slå igenom är för mig i stort sett en garanti. Anfallaren har bländande teknik, men är också stark i kroppen. Han har allt en vass forward behöver.

Jag är dock inte helt säker på att det kommer bli så lätt att ta en plats i Sampdoria då han har Okaka, Eder, Etoo och Muriel att ta sig förbi. Det återstår dock att se hur Samps anfallsbesättning ser ut nästa säsong (Okaka kan t ex försvinna)

Jag håller Bonazzoli oerhört högt när de gäller italienska talanger.

Jose Mauri 1996 (Parma) Mittfältare
Har redan fått ett litet genombrott den här säsongen då han spelat relativt regelbundet och varit en av Parmas bästa spelare. Jag tror att Mauris härliga mix av dynamik, teknik och spelförståelse kan ta honom bra mycket längre än en bottenstrid i ett “mindre” lag.

Den stora frågan kring Mauri och Parmas övriga talanger är klubbens status. Om Parma får börja om i seriesystemet kommer vilken klubb som helst kunna plocka Mauri och om Parma åker ur den högsta serien lär de få svårt att behålla honom.

Hänger de däremot kvar kan jag se att man försöker bygga laget kring bland annat Mauri. Men förr eller senare kommer han försvinna till en storklubb.

Alberto Cerri 1996 (Parma) Anfallare
Parma gjorde ett misstag när de lånade ut Cerri till Lanciano den här säsongen. Nu i efterhand är det inte svårt att gissa att han hade tagit en plats längst fram och till och med kunnat bli deras bäste målskytt. Så pass duktig är den storvuxne anfallaren. Precis som med Mauri är hans framtid kopplad till vad som kommer ske med Parma.

Lukas Haraslin 1996 (Parma) Mittfältare
Den tredje stora Parma-talangen är Haraslin. Slovaken fick hoppa in mot Inter rätt nyligen och har jämförts med landsmannen Marek Hamsik. Haraslin har en härlig bollbehandling och används bäst som offensiv mittfältare.

Hachim Mastour 1998 (Milan) Anfallare

Mastour bör spela Serie A eller Serie B-fotboll i någon form nästa säsong. Milan ska nog heller inte vänta för länge med att ge honom förtroende, då unga spelare både är mer redo än för tio år sedan och har mer bråttom till framgång.

Accursio Bentivegna 1996 (Palermo) Anfallare
Om Palermo säljer Paulo Dybala i sommar (vilket de kommer göra) är det inte säkert att de behöver leta i Sydamerika efter hans ersättare. Bentivegna är lite av samma spelartyp som argentinaren och har firat stora triumfer både i Viareggio Cup och i Primavera-serien.

Federico Mattiello 1995 (Juventus) Mittfältare
Lånades ut till Chievo i januari. Mattiello är en relativt komplett mittfältare, med stor arbetskapacitet, bra skott och god teknik. Kan spela på flera positioner. En spelare jag tror mycket på.

Luca Clemenza 1997 (Juventus) Anfallare
Clemenza är kanske den största juvelen i Juventus akademi. Den ljushårige bollbegåvningen är en riktig artist, men har även gjort hyfsat med mål i Primavera-serien den här säsongen. Kommer behöva lite tid på sig, men med tålamod tror jag att han kan bli en stjärna i Serie A.

Simone Minelli 1997 (Fiorentina) Anfallare
Har redan visat upp sig i Europa League då han hoppade in och stod för en assist till ett av Fiorentinas mål mot Dinamo Minsk. Minelli är en sevärd, kvick och teknisk spelare som kan bli riktigt bra. Är dock ingen utpräglad målskytt.

Cedric Gondo 1996 (Fiorentina) Anfallare
Stor och snabb ivoriansk anfallare som gjort mycket mål för Fiorentina genom åren i ungdomslagen. Om Fiorentina tappar Babacar någon gång har man redan en vettig ersättare till sitt förfogande. Bär få känna på “vuxen-fotboll” på allvar nästa säsong.

Mattia El Hilali 1998 (Milan) Mittfältare
Spelskicklig mittfältare som trots att han är född 1998 fått debutera i Primavera-laget den här säsongen. El Hilali spås en lysande framtid och kan vara Milans framtida playmaker.

Davide Di Molfetta 1996 (Milan) Anfallare
Har härlig överkursteknik och kan både göra mål och spela fram. Väger fortfarande lite lätt, men har väldigt stor potential.

Vittorio Parigini 1996 (Torino) Anfallare
Har stundtals varit duktig i Perugia den här säsongen, men ägs av Torino. Parigini är en rapp och tekniskt duktig ytter-anfallare som bör ingå i Toros A-trupp inom kort.

Det finns givetvis massvis av fler icke nämnda unga spelare i Italien och kanske lyckas jag hitta kraft och tid till att sätta ihop en ny topp 100-lista över italienska talanger innan sommaren.

Tills dess får denna lite mindre lista duga.

Det är då Garcia får lita till “Baby-Roma”. Gårdagens seger över Cagliari var föga imponerande, men gav stort hopp om framtiden.

18-årige Daniele Verde har inte alltid varit den självklara talangen, men har tagit stora steg de senaste åren.

Verde är stark i kroppen, har ett rappt steg, har en skäggväxt som skulle göra vilken 30-årig Södermalms-hipster som helst avundsjuk och spelar oerhört moget för sin ålder.  Igår presenterade han sig på allvar för den stora publiken med en magnifik insats mot Cagliari.

Det var han som elegant spelade fram till Ljajics mål. Det var ofta han som sysselsatte Cagliaris försvar med sitt enträgna löpande och sin fina teknik.

Det var han som spelade in bollen som sedermera en annan talang skulle volley-skjuta in 0-2 på, nämligen Leandro Paredes.

Den unge argentinaren har fått lite speltid hittills på grund av den hårda konkurrensen, men har så sakteliga fått några chanser under de senaste månaderna i och med alla skador.

Igår hann han inte visa så mycket, men gjorde ett fint och mycket viktigt mål. Sådant som ger självförtroende och sådant som ger Garcia anledning till att spela med honom oftare.

Igår fick även 18-årige Antonio Sanabria känna på hetluften med ett inhopp. Roma avslutade alltså matchen med tre ungtuppar på planen. Spelare som inte ens var födda när Totti gjorde debut.

Med tanke på att man även har t ex Kevin Mendez, Ezequiel Ponce i sitt stall ser framtiden väldigt ljus ut för klubben. Igår var det inte det vanliga Roma som ordnade tre poäng, utan “Baby Roma”.

Det duger bra det med.

***
Även om resultaten inte gått Roberto Mancinis väg sedan han tog över har det ändå stundtals spelmässigt sett bättre ut.

Spelet har gått lite snabbare, man har haft större bollinnehav och man är lite roligare att se på. Dessutom har man fått hjälp av nyförvärv som Xherdan Shaqiri och Marcelo Brozovic att höja kvalitén på laget.

Igår gick även resultaten Mancini och Inters väg.

Just Brozovic var fenomenalt bra igår mot Palermo. Han rör sig smidigt, sätter bra fart på spelet och är inte alls oäven i det defensiva spelet.

Det enda som är oroväckande med Brozovic ankomst är att Mateo Kovacic (petad igår) kan få svårare att platsa. Medan man väntat i två år på att den 20-årige kroaten ska anföra laget har nu en landsman kommit in och gjort det på två veckor.

Jag skulle dock se att Mancini hittar ett sätt att spela med båda två så småningom.

Annars var det två “rebeller” som satte avtryck på segern. Fredy Guarin gjorde ett mål och två assist och ser avsevärt mer bekväm ut i rollen som en av tre mittfältare än som någon trequartista-typ.

Om Guarin lagt sin rebelliska sida lite på is så har en annan Inter-spelare den mer aktuell.

Mauro Icardi gjorde två mål igår. På typiskt Icardi-vis. Han är en sann striker på gammalt vis. Han valde dock att demonstrativt inte jubla efter sina mål, troligen med tanke på vad som hände förra veckan när han hamnade i dispyt med sina egna fans efter att de slängt tillbaka hans matchtröja efter försluten mot Sassuolo.

Det är givetvis inget bra tecken. Det kommer skapa rykten om att han kan vara på väg bort från klubben.

Inter kan komma av ekonomiska skäl att tvingas sälja någon spelare för en större summa i sommar. Då ligger Samir Handanovic (har ej förlängt sitt kontrakt) eller Mauro Icardi bäst till.

Men Inter behöver Icardi. De behöver hans målproduktion och hans förmåga att vinna boll längst fram.

Men de kommer också behöva en harmonisk Icardi.  Kanske kommer framgång kunna råda bot på argentinarens humör.

Igår fanns det klara nyanser av ett framtida starkt Inter.

***

Alessandro Diamanti har redan börjat visa vilken nytta han kan göra för Fiorentina. Igår gjorde han ett elegant mål och var bäst på plan när “Viola” besegrade Atalanta.

***
Ett annat nyförvärv som fortsätter att leverera är Manolo Gabbiadini. Igår gjorde han mål på nytt och verkar vara den pusselbit som Napoli behövde efter Lorenzo Insignes skada.

Annars var kanske Dries Mertens fina insats det mesta positiva för Napoli. Om spelare som Mertens, Hamsik, Higuain, Callejon och Gabbiadini fortsätter att visa god form är de få lag som kan mäta sig med Napolis offensiva arsenal.

***
“Big-Mac” kan än. Massimo Maccarone är inte kanske den största anledningen till att jag tror att Empoli kommer hålla sig kvar (det är nog skicklige tränaren Maurizio Sarri som fått laget att spela en fin och framgångsrik fotboll) men visst hjälper det till att han slår till med viktiga och fina mål som igår.

***
Lazio-Genoa spelas ikväll och den uppskjutna matchen mellan Parma och Chievo spelas på onsdag. Därför flyttar jag omgånens lag-bloggen till torsdag istället.

Paul Pogba snodde bollen från en sävlig och trög Sulley Muntari och slog sedan en tunnel på den stele Michael Esssien.

Inzaghi hade tänkt att de två ghananerna skulle agera defensiva mittfälts-ankare mot Juventus. Men både Muntari och Essien höll inte måttet. De bidrog med noll kreativitet, de tappade boll och vann inga dueller. Inzaghi hade lika gärna kunnat ställa ut två koner istället.

Milan hade ett avgrundsdjupt hål centralt. Ett mittfält fullt av förödelse.

Mot bättre lag spelar det liksom ingen roll hur många bra offensiva spelare Milan slänger ut på plan så länge som kvalitén på mittfältet och i försvaret inte är tillräckligt bra.

Milan hade embryon till anfall och chanser, oftast anförda av Cerci, men det är svårt att hitta röda trådar i Inzaghis spelidé. Det är som att han chansar lite, slänger ut de spelare han tror är bäst för dagen och så blir det lite som det blir.

Det känns som det inte leder någonstans.

Det ska dock sägas att de mötte en övermäktig motståndare också. Juventus var bra. Alvaro Morata cementerade återigen Llorente till evig avbytare med en ruggigt bra insats. Ett mål, en assist och en sjuttio-meters hemåtlöpning som fick Juventus Stadium att explodera.

Mitt i alla spekulationer om nya anfallare till sommaren skulle jag nog säga att Juventus redan har den guldklimp man behöver i Morata.

Carlos Tevez var i stort sett lika bra, men det är vi vana vid nuförtiden och jag tyckte också att Claudio Marchisio var fenomenalt bra på mitten.

Det är lätt att glömma bort den blåögde mittfältarens fina säsong när Pogba och de andra ofta stjäl rubrikerna.

Om drygt två veckor ska Juventus upp i Champions League-ringen för att ta sig an Borussia Dortmund.

Med tanke på det vi fick se igår kan de se fram emot den matchen med stor tillförsikt.

Tyckte också de gjorde rätt i att inte rea ut Baselli till Milan för den goda kontakten skull, utan istället vänta till sommaren.

Cagliari 5,5
Sålde Ibarbo och tog in Mpoku. Helt enligt de mindre klubbarnas regelbok. I övrigt förstärkte man bland annat med mediokra försvarare som Diakité och Veronas Gonzalez.

Blev inte mycket bättre efter januaris transferfönster, men inte mycket sämre heller.

Cesena 5
Att för en klubb som ligger näst sist i tabellen, inte värva någon spelare är lite anmärkningsvärt. De hade nog tyvärr behövt göra det.

Chievo 6
Chievo tryckte aldrig på desperado-värvningsknappen som brukligt. Men Fetfazidis var ofta bra när han väl fick chansen i Genoa och bör ge Verona-klubben lite speed.

Albanen Vajushi är en rätt talangfull spelare. Kan kanske bli något där.

Empoli 6
Värvade “hem” Saponara vilket var ett smart drag. Han lär göra Empoli lite bättre.

Fiorentina 6,5
Jag var inte helt överförtjust i Violas beslut att kalla hem kineserna Gilardino och Diamanti även om “Alino” kan bidra med en del briljans.

Att släppa Cuadrado då Chelsea betalade den summa de ville, var tvunget. Nu kan Fiorentina kanske bygga ett starkare lag till sommaren om man värvar rätt. Återstår att se om Salah kan ersätta honom till viss del. Blir egyptiern en succé har Fiorentina gjort ett klipp.

Genoa 6
Matri stack till sin största beundrare,Allegri, samtidigt som Borriello återvände till Genoa för vad som kändes för femtioelfte gången. Det går väl ungefär på ett ut. Annars var det väl inget märkvärdigt som Genua-klubben förstärkte med.

Jag tror dock att Niang kan få ett lyft i ny miljö och med mer speltid.

Hellas Verona 5
Säsong två efter en uppflyttning är alltid knepig. Hellas har kört fast lite och hade behövt lite nytt blod. Sportdirektör Sogliano har inte alls levt upp till de stora förväntningar som han skapade av sin fantastiska fjolårssäsong.

Synd att de inte lyckades värva Gaspar Iniguez då han är en spännande spelare.

Inter 7
Inter verkar har kvar sina problem oavsett vad de värvar. Podolski-värvningen tror jag kommer visa sig vara ett vakuum i rymden och visst hade man behövt förbättra backlinjen, men det går inte att bortse från att Shaqiri och Brozovic är mycket bra spelare som på sikt bör betyda en hel del för Inter.

Tror även att Santon kan bli ett litet lyft på högerkanten och värvningen av Murillo till sommaren gillade jag. Varför man inte sålde Kuzmanovic är en gåta för mig.

Juventus 6
Stod stilla under januari.  Gav med rätta upp Sneijder och behöll alla sina bästa spelare. Jag tycker Juve gjorde rätt i att behålla det lag man har och se hur långt det räcker. Men värvningen av Matri kändes onödig.

Och titta vem som är tillbaka……De Ceglie!

Lazio 6
Tog in brassen Mauricio som troligen är som bäst en Andre Dias á la första säsongen och som sämst en Andre Dias á la sista säsongen. Värvade Wesley Hoedt och Ravel Morrison till sommaren.

Milan 7
Det hände en del i Casa Milan. Mattia Destro fyller en funktion som central anfallare och Cerci bör betyda en del med sin speed (inte minst nu när El Shaarawy är skadad).

Antonelli är ett litet lyft till vänsterkanten medan Bocchetti inte känns som någon större lösning till mittförsvaret. Det kanske Paletta är, men samtidigt är han ju i så fall det inte länge till då han inte har så många bra säsonger kvar (frågan är om han har någon) i kroppen.

Milan fick två riktigt bra offensiva spelare, men hade behövt fylla hålen på mittfältet och i försvaret. I ett annat Milan-liv vad det verkar.

Napoli 6,5
De Laurentiis öppnade upp plånboken för att värva Manolo Gabbiadini, vilket känns friskt vågat. Strinic verkar dessutom vara en hygglig ytterback.

Men visst hade Napoli behövt förstärka högerkanten och det centrala mittfältet. Till sommaren kanske.

Palermo 5,5
Gjorde inte mycket och behövde det inte heller. Dybala-hetsen kommer i sommar. Förutom alla Jajalo-fantaster har troligen knappt någon på den rosasvarta delen av Sicilien märkt att det har pågått ett transferfönster.

Parma 5
Cassano och Felipe rev sina kontrakt och ett tjugotal Parma-spelare bytte klubb någonstans i periferin. In kom Varela, Nocerino och Cristian Rodriguez. Men inget av detta spelar egentligen någon roll.

För det man undrar är om Parma kommer överleva eller inte. Det man undrar är vad Ghirardi hade för skelett i garderoben och varför Rezart Taci köpte klubben om han inte ens tänker försöka rädda den.

Hela Parma-historien stinker och deras supportrar måste med all rätta känna att de har blivit rejält lurade.

Roma 6,5
Ibarbo är redan skadad. Doumbia befinner sig i Ekvatorialguinea och jag är dessutom osäker på vilken typ av förstärkning han kommer bli när han anländer till huvudstaden (kan bli en jättehit, jag är bara osäker på det).

Spolli är väl en okej back-up på sin höjd. Jag gillade dock framtids-värvningarna av Kevin Mendez och Ezequiel Ponce (kan bli ruggigt bra) väldigt mycket.

Och Jose Machin Dicombo aka Pepin ska vara den nya Yaya Toure enligt vissa.

Sampdoria 7,5
Den mest aktiva klubben under hela fönstret. Och gjort det dessutom mycket bra. Tappade visserligen Gabbiadini, men jag älskar Joaquin Correa-värvningen och Etoo, är trots att han redan hamnat på kant med Sinisa (det kan väl bara sluta med att en av dem lämnar eller?), en spektakulär värvning. Jag köper dessutom fortfarande Muriel-aktier i mängder.

Dessutom värvade man två Inter-talanger. Bonazzoli-värvningen är väl mer som en gammalt delägarskap då Inter kan köpa tillbaka honom, medan Duncan från och med sommaren är en permanent Sampdoria-spelare vilket kan visa sig vara ett lysande drag.

Sassuolo 6
Gjorde inte mycket förutom att värva Dejan Lazarevic. Den före detta Chievo-spelaren är en snabb och rätt bra spelare som jag aldrig förstått varför han inte har fått mer speltid. Behöll hela sin supertrio Sanasone-Zaza-Berardi.

Torino 5,5
Maxi Lopez har visat sig vara bättre än väntat och Alvaro Gonzalez lär inte ge mittfältet mer kreativitet men däremot kvantitet. Kanske kan unge Boca-italienaren Francesco Serafino bli en stjärna i framtiden, men det är ju inget vi kan räkna med.

Udinese 5,5
Värvade inget spännande och sålde Muriel för en bra slant. Hade varit lite kul om Udinese åtminstone hade hittat någon pärla i Sydamerika som man brukar. Ligger inte riktigt ett steg före när det gäller värvningar som man gjort tidigare.

Men Mancinis verk är långt ifrån klart. Än så länge ser man bara embryon av vad han vill att de ska göra. Än så länge är de för veka vid avgörande situationer.

“Vi agerade som kycklingar “, sa Mancini efter matchen. En ganska bra beskrivning. Den här gången (och många gånger dessförinnan) var det Andrea Ranocchia som klantigt, ivrigt eller vad du vill störtade fram för att hinna före Higuain, men istället hamnade platt på mage.

Mittbacken kunde bara se på när den argentinske “bombern” kunde avgöra på övertid.

Det var visserligen där matchen avgjordes och det är sådana typer av situationer som Inter inte lärt sig att behärska bättre, men Napoli hade varit det bättre laget och hade vaskat fram betydligt fler chanser.

För om Inter såg halv-spännande ut i ungefär tjugo minuter och även senare i små spasmiska moment, så var det Napoli som större delen av matchen dikterade villkoren och skapade flest målchanser.

Napoli har hittat en ny puls. De har börjat vinna regelbundet, Higuain ser väldigt vass ut och spelarna löper mer än i höstas.

Benitez har en ocean av valmöjligheter i offensiven och medan Koulibaly bossar fint i backlinjen har Strinic visat sig vara ett rätt hyggligt nyförvärv.

Det är svårt att säga hur långt Napolis förbättrade form kommer räcka. Man har blivit lutad av deras formtoppar tidigare. Man tror att de är på väg mot stora saker och sedan kommer plötsligt en svacka. Som om Benitez vore en illusionist.

Men kanske är det på riktigt den här gången. Kanske är Napolis nya puls här för att stanna resten av våren.

Det lär ju inte räcka hela vägen mot en scudetto, men Roma börjar nog bli oroliga över den där viktiga andraplatsen som gör att man slipper kvala till Champions League (fråga bara Napoli).

För mig är de det italienska lag som jag tror har bäst chans att vinna Europa League. Man har spelarna som kan göra skillnad, man har gryende form och en tränare som kan det här med cup-spel.

Övriga lag ska nog akta sig för Napoli under den närmsta tiden.

***

Övrigt tankar från matchen igår:

Walter Gargano har gjort en överraskande bra säsong. Få orkar löpa så mycket som han. Igår vann han den sydamerikanska pitbull-kampen mot Gary Medel.

Tyckte Davide Santon var bättre än väntat. Det finns hopp där.

Gillade även Marcelo Brozovics första match för de blåsvarta. Ser ut som om han kan bli en bra förstärkning. Som jag sagt tidigare, han är lite av en mer defensiv Miralem Pjanic.

Gonzalo Higuain är en killer i straffområdet just nu. Däri ligger mycket av Napolis senaste framgångar.

Med det fina fjolåret i bagaget klev såklart Roma in i den här säsongen med drömmen om en scudetto som största ledsagare.

Och Roma började bättre än någonsin hösten 2014. Man såg ut att kunna hota Juventus på allvar. Spelet flöt, man hade självförtroende och allt såg bra ut.

Men så kom förlusterna. Den 5 oktober gjorde man en mycket bra match mot Juventus på bortaplan, men fick ett sent baklängesmål något oförtjänt emot sig.

Trots att man gjorde en bra match var nog förlusten mentalt lite jobbig.

Den 21 oktober skulle det bli betydlig värre. Förnedrade av Bayern Munchen med 1-7 inför sina egna hemmafans. Mina tankar gick tillbaka till Brasiliens förlust mot Tyskland i VM. Roma-supportrarnas tankar kanske återvände till förlusten med Manchester United 2007.

Där fick sig Roma en ordentlig törn. Själen gick i bitar och har nog ännu inte riktigt lagats till fullo.

Sedan dess har Roma ändå lyckats repa sig tillräckligt för att hänga med i toppen och stundtals imponera. Men de har inte riktigt varit sig själva sedan dess. Matcherna mot Napoli borta och Milan hemma innan jul var bra bevis på det.

Efter jul har problemen blivit ännu större. Efter segern mot Udinese har man bara lyckats sätta ihop fyra kryss i ligaspelet. Två segrar på två månader. Avståndet till Juventus har växt.

Man har saknat Gervinho något oerhört och skadorna på Strootman och Iturbe är stora avbräck.

Men även saker som att Maicon inte varit lika bra som ifjol, att Pjanic bara är mästerlig ibland och att De Rossi dragits med skador har satt käppar i hjulet.

Man har visserligen nu värvat både Victor Ibarbo och Seydou Doumbia (spelar precis som Gervinho Afrikanska mästerskapen) och även om de kan bli fina tillskott med tiden, brukar det ta lite tid att acklimatisera in nya spelare i laget.

Igår åkte man ut ur italienska cupen efter en svag insats mot Fiorentina och supportrarna visade för första gången på länge sitt missnöjde.

Napoli närmar sig bakifrån och det finns nu risk att man börjar falla ihop. Att säsongen kan komma att krascha.

Mycket av nyckeln till hur Roma ska kunna hantera sin nya situation är mentalt. Kan man ställa om att inte jaga sin scudetto-dröm och försvara sin andraplats? Kan man ladda om och försöka vinna Europa League?

Man måste hitta en ny växel att sätta in och Rudi Garcia måste nu visa att han kan lyckas vända den negativa trenden.

Den största frågan är kanske inte om Roma kan komma ikapp Juventus längre utan om allt de byggt upp är på väg att går förlorat.

Omgångens lag (4-2-3-1):

Andrea Consigli (Sassuolo)
Gjorde många viktiga parader när Sassuolo vann över Inter med 3-1. Viktig insats.

Bruno Peres (Torino)
Rena expressen på sin högerkant mot Sampdoria och gjorde ett briljant mål. Ser mer och mer ut som en ung Maicon.

Ivan Piris (Roma)
Den före detta Roma-backen höll bra koll på Tevez och kompani och var allmänt följsam. Gjort en bra säsong i Udinese.

Daniele Rugani (Empoli)
Hade en och annan viktigt brytning och var grandios i luftspelet mot Roma på Olimpico. Visar stor pondus trots sin unga ålder.

Ivan Strinic (Napoli)
Gav kvalité och kontinuitet till Napolis vänsterkant och spelade fram till det andra målet. Kan bli svårt för Ghoulam att ta tillbaka sin plats.

Allan (Udinese)
Jobbade för tre och var alltid dynamisk i sina aktioner när han överglänste Juventus mittfältet. Komplett spelartyp som kommer jagas hårt av större klubbar i sommar.

Marco Benassi (Torino)
Spelade snyggt fram till Quagliarellas 3-0-mål efter en stark rusch och imponerade med sin arbetsradie. Håller på att bli ordinarie.

Gregoire Defrel (Cesena)
Gjorde ett drömmål när Cesena vann över Lazio och tog sig förbi sina motståndare som om de vore av luft. Fransmannens briljans är Cesenas största hopp till att hänga kvar.

Jeremy Menez (Milan)
Hade stor show på San Siro när han nästan på egen hand besegrade Parma. Stod för två mål och en assist. När Menez är på rätt spelhumör är de få som kan stoppa honom.

Fabio Quagliarella (Torino)
Torinos stora matador när han blev tremålsskytt mot Sampdoria. Visade både kyla och klass på målen, Har lite i smyg haft en riktigt bra säsong i Turin-klubben.

Mauricio Pinilla (Atalanta)
Atalanta såg ut vara på väg att “bara” ta en poäng mot Cagliari hemma ända tills Pinilla klev fram på övertid och cykelsparkade in 2-1. Serie A är en sevärd liga så länge chilenaren är där.

Omgångens sämsta:

1. Inter
Trots spektakulära nyförvärv så fortsätter Inter att underprestera. Mot Sassuolo agerade mittfältet utan beslutsamhet, Podolski var en vålnad längst fram och duon Vidic & Ranocchia spred skräck hos Inter-supportrarna med sitt svaga försvarsspel.

Än så länge har Mancini inte kunnat få ordning på detta obalanserade Inter-bygge. En Champions League-plats känns som en fjärran dröm.

2. Sampdorias försvar
Under hela säsongen har Sampdoria var relativt stabila. Försvaret har sett säkert ut och man har varit vassa framåt. Men mot Torino fick man uppleva en riktig kalldusch bakåt. Med hela 5-1 i baken blottade sig backlinjen på ett sätt vi inte sett den här säsongen. Har självförtroendet fått sig en törn nu?

3. Cristian Ledesma (Lazio)
Långsam, långsammare, Ledesma. Den spelskicklige mittfältaren börjar verklugen visa tendenser på att karriären är på väg mot sitt slut. Var mer eller mindre usel och meningslös mot Cesena och det känns som om han inte längre har något att tillföra detta Lazio.

Skytteligan:

13 mål: Carlos Tevez (Juventus) 12 mål: Jeremy Menez (Milan) Gonzalo Higuain (Napoli) 11 mål: Mauro Icardi (Inter) Paulo Dybala (Palermo) 9 mål: Antonio Di Natale (Udinese) Jose Callejon (Napoli) 8 mål: Fabio Quagliarella (Torino) Manolo Gabbiadini (Napoli) Simone Zaza (Sassuolo).

Om Inter kördes ner i träsket av Mazzarri så har Roberto Mancini verkligen inte lyckats ta dem upp därifrån.

Det är som om man lider av en virvlande nedåtgående spiral som aldrig slutar snurra.

Faktum är att man under sin nya tränare håller ett poängtempo som ett nedflyttningslag. Mot Sassuolo hade man på nytt ett intetsägande bollinnehav och började inte skapa riktigt farliga chanser förrän man var riktigt illa ute.

Lukas Podolski var en vålnad längst fram och beslutet att låta honom spela längst fram istället för Mauro Icardi var ett misstag som vilar på Mancini. Mittfältet kändes obeslutsamt och försvaret var som vanligt virrigt.

Ranocchia och Vidic spelade med osäkerheten utanpå tröjan, delvis på grund av sina egna brister och delvis på minimerat skydd från mittfält och från ytterbackar.

Det är ett Inter utan självförtroende.

Efter matchen hamnade Icardi i dispyt efter att han fått sin matchtröja tillbakaslängd av supportrarna.

Det summerar läget rätt bra. Detta Inter underpresterar och fansen har fått nog.

Nu sätter man sitt sista transferhopp till att föredettingen Ledesma (usel mot Cesena igår) ska kunna få ordning på spelet. Han kommer inte få stopp på kräftgången.

Sanningen är att Inter inte riktigt vet hur de ska ta sig ur sin djupa dvala.

***
Även Milan lider av ungefär samma problem. Men med “supermago” Jeremy Menez kan man uthärda det nya hårda livet lite bättre.

På ett halvtomt San Siro förde han igår nästan på egen hand Milan till seger mot Parma. Det är fransmannen som får saker att hända och det är han som fixar poängen.

Igår fick han dock lite hjälp av en pigg Cerci och en överraskande bra Zaccardo.

Men Milan har fortfarande stora problem på mittfältet och i försvaret. Och precis som Inter är Inzaghis bygge ett ofärdigt konstverk gjort på en planlös ritning.

Precis som Inter hoppas man också att en spelare vars karriär pekar nedåt ska ge en hjälpande hand. Men Gabriel Paletta löser bara saker minimalistiskt på kort sikt. Det är inte så man bygger ett starkt lag.

Milans arkitekter är omoderna. Men Milan har åtminstone en stark offensiv vilken man kan dölja sina brister med och det kan kanske räcka en bit.

Igår räckte det i alla fall rätt bra att ha en supervirtuos i Menez till sitt förfogande.

***
Nej scudetton är inte avgjord. Det kan vi kanske tacka Udinese för. Hade Juventus vunnit igår hade man legat nio poäng före Roma. Det hade varit väldigt mycket.

Medan Juve spelade under sin normala nivå så var Stramaccionis mannar disciplinerade och kloka i sitt spel.

Mittfältaren Allan Marques Loureiro framstår mer och mer som en av ligans bästa spelare och till och med före detta Roma-fiaskot Ivan Piris imponerade igår.

Ligan lever.

***
Samuel Etoo måste ha undrat vart han har hamnat när han såg sitt försvar rasa samman mot Torino igår. Det var säsongens bottennapp för Sampdoria hittills.

Det ska bli intressant att se hur Mihajlovic hanterar motgången. Det är ofta då man ser hur bra en tränare är.

***

Fabio Quagliarella har lite i hemlighet gjort en fantastiskt bra säsong för Torino. Och kanske borde Roma ha värvat Bruno Peres redan nu i januari.

De lär nog göra det i sommar.

***

Lazio föll i Cesena och tappade mark i kampen om en Champions League-plats. Jag tyckte att den annars så duktige tränaren Stefano Pioli, visade dålig fingertoppskänsla när han inte spelade med Keita från start.

***

Gregoire Defrel kommer bli het på transfermarknanden i sommar. Mycket het.

***

Manolo Gabbiadini presenterade sig ordentligt för Napoli-supportrarna igår. Hans två mål mot Chievo fick Napoli att dryga ut försprånget till lagen bakom dem och krympa det till lagen framför dem.

Vid det första målet hade han lite tur, det andra däremot var fin klass.

***

Palermo är säsongens största överraskning för mig. Tränare Iachini har gjort ett mästerligt jobb och hans lag försöker alltid spela bra fotboll.

Är det inte prins Paulo Dybala eller hans lakej Franco Vazquez som fixar poäng så är det den lille straffområdes-ficktjuven, Andrea Belotti

***

Men omgången kanske bäst kan summeras med att så länge Mauricio Pinilla finns i Serie A kan man vara lycklig.

[youtubeplay id=”HOhrmhHuteI” size=”medium”]

Fem raka hemmakryss är inget som rimmar ligatitel. Egentligen har Roma de senaste fyra, fem månaderna inte riktigt varit samma lag som vi vant oss att se från tidigare.

Det är något som inte klickar längre. Kanske är det förlusten mot Bayern som spökar. Kanske fick sig laget där en törn som de aldrig riktigt hämtat sig ifrån.

Det är lite som om de gick ut för hårt och nu fått håll. En del spelare som inte har orkat hålla samma höga nivå under en hel säsong. En del spelare som blivit för osynliga när de borde kliva fram (Pjanic).

De har också saknat Gervinho väldigt mycket.

Om man dessutom får elaka skador som på Kevin Strootman och igår Juan Iturbe (det såg verkligen inte bra ut), ja då är det tufft.

Det är ju inte säkert att Juventus vinner över Udinese ikväll och jag kan inte räkna ut Garcia och hans mannar riktigt ännu. De kanske prickar en toppform under våren och Doumbia kanske blir en jättehit.

Men faktum är att snart får de börja snegla över axeln och akta sig för lagen bakom dem.

Det finns två saker som är väldigt viktiga när man ska vinna en scudetto. Den ena är att inte tappa moralen, förhoppningarna och motivationen. Roma kan vara nära att göra det.

Det andra är att slippa skador. De har de inte kunnat göra.

Roma är ett lag med brutna kroppar och brutna själar just nu.

***

Transferbetyg:

Alejandro Gonzalez
Från Verona till Cagliari
Transferbetyg: 6
“Ger inte så mycket skicklighet, men behövlig tuffhet”
Paul-Jose M’Poku
Från Al Arabi till Cagliari
Transferbetyg: 6,5
“Spännande spelare som Napoli tidigare varit intresserat av. Köpt för att ersätta Ibarbo på sikt?”

Joshua Brillante
Från Fiorentina till Empoli
Transferbetyg: 5
“Platsade inte Fiorentina och jag tror inte han kommer platsa i Empoli heller”

Mohammed Salah
Från Chelsea till Fiorentina
Transferbetyg: 6,5
“Naturlig ersättare till Cuadrado, men risken är att han inte håller samma höga klass”

Alberto Gilardino
Från Guangzhou till Fiorentina
Transferbetyg: 5,5
“Svårbegriplig värvning som mer luktar nostalgi är intelligens. Kommer förhoppningsvis inte stå i vägen för Babacar.”

Diego Laxalt
Från Inter till Genoa
Transferbetyg: 6
“Lyckades inte i Empoli, men har kvalitéer. Måste få chansen.”

Lorenzo Ariaudo
Från Sassuolo till Genoa
Transferbetyg: 6
“Har en nedåtgående kurva, men är i grunden en hygglig mittback”

Leonardo Pavoletti
Från Sassuolo till Genoa
Transferbetyg: 5,5
“Inte tillräckligt bra för att starta i Serie A, lite för bra för Serie B. Blir troligen back-up i Genoa”

Fernandinho
Från Gremio till Verona
Transferbetyg: 5,5
“Känns lite som en desperado-värvning”

Marcelo Brozovic
Från Dinamo Zagreb till Inter
Transferbetyg: 7
“Skicklig kroat som även Milan var intresserat av. Kan bli riktigt bra.”

Mattia Destro
Från Roma till Milan
Transferbetyg: 7
“Bör fylla en stor funktion då Milan saknat en central anfallare av hög klass.”

Salvatore Bocchetti
Från Spartak Moskva till Milan
Transferbetyg: 6
“Är kanske värvad ett eller två år försent. Lär inte höja försvaret nämnvärt”

Luca Antonelli
Från Genoa till Milan
Transferbetyg: 6,5
“Är både en uppgradering gentemot Armero och ställer De Sciglios framtid på sin spets. Småvass värvning”.

Mato Jajalo
Från Rijeka till Palermo
Transferbetyg: 6
“Känns som en chansning. Var ganska bra i Siena för ett par år sedan.”

Seydou Doumbia
Från CSKA Moskva till Roma

Samuel Eto’o
Från Everton till Sampdoria
Transferbetyg: 7,5
“Underbar värvning både ur ett sportsligt och PR-mässigt sammanhang. Men sedan är jag ju naivt förtjust i Eto’os spelstil också.