En flirt med galenskapen

En hands på Torosidis. En Digne som förlorar boll när man inte ska förlora boll. En Rudiger som upphäver en offside.

Det är inte bra. Det är 20 minuter av katastrof. Roma hade återigen skaffat sig en uppförsbacke i Champions League stor nog att börja packa upp bergsklättrings-utrustningen.

Men Roma trummar på, klättrar upp, hittar en väg in och det är kapten De Rossi som guidar Roma upp för backen och ner igen. Inte bara en gång. Utan två. Först via ett skott som knappt letar sig in i mål och sedan stöter han in Pjanics frispark. 

Men det skulle komma mer. Roma går från självmord till briljans, från harakiri till fulgore.

Roma får frispark. Pjanic kliver fram. För de flesta verkar det som om det är frispark. Inte för Miralem. Det är som en straff för honom, Som om murar inte fanns, som om han bara vet att han ska göra mål i dessa lägen. Frisparksmål nummer fyra för säsongen är ett faktum.

Miralem Pjanic har äntligen hittat zenit i sin karriär, han har äntligen blivit den där världspelaren han alltid kunnat bli, självförtroendet lyser, Barcelonas intresse knuffar honom framåt och han levererar match efter match.

Det är också han som drar upp anfallet som skulle ge Roma ett fjärde mål, ett mål som borde ha inneburit spiken i Leverkusens kista. En precis och genial passning till Gervinho som sedan dansar igenom och friställer Iago Falque. som avslutar med kyla.

Roma blev nog för självsäkra på att de avgjort matchen och i Serie A hade det nog räckt till seger. Men Leverkusen bor i ett annat universum och vet hur man trycker ner gaspedalen i botten.

En Kevin Kampl som prickar väldigt rätt. En Szczesny som inte riktigt sträcker ut ordentligt. En Torosidis som får bollen mellan benen. En boll som rinner igenom ett helt försvar fram till en mål-prickande Mehmeti.

Från briljans till självmord igen. Fulgore hade förvandlats till ett nytt harakiri. Tre poäng som gått upp i rök på två minuter och blivit till endast en.

Det finns så väldigt mycket kvalité i detta Roma, men också så mycket späkning. Man har släppt in mest mål av alla tillsammans med Maccabi Haifa och Bate Borisov i Champions League. Man vet hur man reagerar, men för sällan hur man ska äga matcher och knyta ihop säckarna.

Man gör livet onödigt svårt för sig själva. Deras harakiri är likvärdig med deras fulgore och då blir det svårt att ta sig vidare från ett gruppspel. Nu är Roma tvunget att vinna över Leverkusen i nästa omgång och det är inte ens säkert att det räcker för att nå en åttondelsfinal. Det hade kunnat vara så annorlunda, men man är vad man är.

Ett fotbollslag som alltför ofta flirtar med galenskapen.