In the name of the Scudetto

Lördagskryss
(Bologna-Fiorentina 1-1, Genoa-Lazio 0-0)

Bologna har något fint på gång. De har en skicklig tränare i Donadoni, en duktig sportdirektör i Corvino och ägare som vill skapa ett lag som kan utmana om Europa-platser i framtiden.

Medan Giaccherini bidrar med rutin och flinka fötter, Gastaldello med rutin och Destro med hyfsad anfallsskicklighet är det främst två andra spelare som sticker ut. Nämligen de unga mittfältarna, Godfred Donsah och Amadou Diawara.

Mot Fiorentina glänste båda med dynamik, mogenhet och briljans. Det var ingen slump att båda var inblandade i lagets mål. Bologna kan passa på att njuta medan de har dem för att sedan sälja dem dyrt när det är dags. Det är ett bra sätt att bygga ett lag. Värva smart, förädla, sälja dyrt.

Fiorentina har hamnat i en liten dipp. Det krävdes ett mirakel från Zarate för att vinna över Carpi och spelet mot Bologna var sisådär. Laget befinner sig i en något märklig situation. Medan laget har presterat över förväntan och nu när drömmarna börjar bli suddiga blir det lätt en suck av besvikelse. Fiorentinas vintermercato var en rörig historia och gladde knappast Sousa.

Dessutom befinner sig stora delar av supportrarna i krig med ägarna Della Valle. De menar att bröderna mest är ute efter sitt eget bästa än klubbens. Det ligger något i det. När Fiorentina varit och nosat på en tredjeplats eller högre har det aldrig satsats friskt. Man måste också undra varför både Prandelli och Montella till slut hamnat på kant med Della Valle-bröderna. Denna dispyt gör att stämningen kring Fiorentina just nu är något besynnerlig.

Genoa borde ha ett för bra lag för att åka ur. Men de ska akta sig för att inte ta det på allvar. Man vinner för sällan och än så länge har de nya spelarna inte fallit speciellt väl ut. Det är väl också det som är den del av problemet. Gasperini tvingas varje halvår börja om med många nya spelare, vilket naturligtvis  måste vara frustrerande.

Lazio är mer eller mindre borta från kampen om tredjeplatsen och man måste nu ställa sig frågan vart detta projekt (det har väl i och för sig aldrig varit ett projekt) ska ta vägen. Kommer man att bryta ner och bygga om? Det är ju verkligen inte osannolikt att spelare som Candreva, Keita, Klose, Biglia och Felipe Anderson kommer lämna till sommaren.

Den ljusblå himlen är väldigt disig just nu.

Nickfest på Bentegodi
(Hellas Verona-Inter 3-3)

Matchen mellan Hellas och Inter inleddes i bästa tänkbara nickfest. Först Murillo, sedan Helander (!), sen Pisano och till sist Ionita. Verona kopplade greppet bara för att tappa det då Icardi och Perisic fixat en pinne åt Inter.

Det som talar för att Verona mirakulöst skulle kunna hänga kvar är att man under Delneri spelar ett brittisk, frejdig spel med ett tydligt kantspel och med två starka huvudspelare i Pazzini och Toni längst fram. Detta borde kunna ordna en del trepoängare framöver.

Det som talar emot är att det är försent. Att det är för långt upp. Dessutom måste man se till att börja vinna fler matcher. Många hyfsade insatser, men för många kryss.

Det som talar för att Inter ska kunna greja en tredjeplats är att man har så pass många individuellt skickliga spelare. Är det inte Ljajic eller Jovetic är det som mot Verona, Perisic som hoppade in och spelade fram till Icardis mål och sedan gjorde 3-3 själv.

Det som talar emot är att man saknar ett genomtänkt lagspel. Det är mycket riskfyllt att lita till att Handanovic spikar igen och att någon längst fram ska ordna upp saker. Att mittfältet är fullt av träben och skriker efter en bollsäker playmaker är sannolikt en anledning till det. Att Mancini spelar roulette med startelvan varje vecka tror jag också är en nackdel. Det skapar en osäkerhet hos spelarna då få känner fullt förtroende och då ingen är trygg med de taktiska dispositionerna.


Två steg fram, ett steg tillbaka
(Milan-Udinese 1-1)

Efter en derbyseger och en vinst över Palermo kändes Milan verkligen på gång. Matchen mot Udinese var ett litet steg tillbaka. Man kastade bort en halvlek i sjön där man inte kändes tillräckligt koncentrerade och laddade. Även om man hade en hel del flyt när Udinese missade en jättechans precis innan Niang kvitterade var den andra halvleken betydligt bättre. I takt med att Colantuonos mannar sjönk djupt, slutade pressa och gav hela taktpinnen till de rödsvarta pressade Milan på för ett segermål. Man kom nära fler gånger om, men ibland räcker det inte med att spela bra i bara en halvlek.

Det känns lite som om detta Milan mår bäst med blåslampan där bak och när adrenalinet slår på, men att man har svårt att tagga igång när lag som Udinese kommer på besök.

Med flytet vid sin sida tog de vara chansen
(Roma-Sampdoria 2-1)

Utan att göra någon kanonmatch var ändå Roma bättre än Sampdoria länge och väl. Det saknades lite fart och det var för många touch på bollen hos de rödgula i den första halvleken. Men när väl Florenzi nickat in 1-0 och Perotti snyggt volley-skjutit in 2-0 kändes det fullt rättvist.

Men Roma verkar gilla att lida in i det sista. I tisdags levde man farligt när Berardi brände en straff i matchens slutskede och igår var man ytterst nära att tappa en 2-0-ledning till 2-2. Cassano hoppade in och rörde om, Szczesny fick plocka fram superhjälte-dräkten och Cassani sköt i ribban.

Så medan de andra tredjeplats-kandidaterna spelade oavgjort tog Roma chansen och vann. De har nu nosat upp den där C.L-platsen igen. Detta Spalletti-Roma har fått behövligt nytt blod i Perotti och El Shaarawy och har visat tendenser till förbättring, men är ännu inte vad Spalletti vill att det ska vara. Det behövs mer tid för det.

Dzeko? Ett värdelöst inhopp. Bosniern borrade ner huvudet, körde själv och tappade boll. Han är trög som en sovande elefant och har noll spelförståelse. Jag ger upp.

Sampdoria då? Med tanke på deras slutminuter i de två senaste matcherna går det inte att säga annat än att de har oflyt just nu.

Men med lite tålamod kan det nog vända.

Sida vid sida följs de åt
(Napoli-Carpi 1-0, Frosinone-Juventus 0-2)

Juventus och Napoli fortsätter sitt maraton mot Scudetton. Sida vid sida följs de åt. Det tog ett tag innan någon av dem kunde få hål på sina bottenlags-motståndare och när Cuadrado gjorde mål för Juve dröjde det inte länge innan Pipita sköt in nummer tjugofyra på straff. I övrigt var Dybalas skruvade 0-2-mål stort fotbollsgodis.

Naturligtvis var det viktig för Napoli att behålla sitt försprång med två poäng på Juventus eftersom det nu är mindre en vecka innan det är dags. Dags för säsongens match, dags för de två bästa lagen i Italien att mäta sina muskler med varandra. Dags att mötas i scudettons namn.

Det ska krävas mycket för att du ska vilja missa det.