När Fotbollskanalen häromveckan avslöjade att Jens T Andersson skulle ställa upp som kandidat för att bli Sef-bas fick jag en reaktion på Twitter som var intressant. En supporter skrev att man borde välja den som är bäst lämpad för att driva frågan om Villkorstrappan gentemot polisen.
Även om det går att undra om alla 32 medlemsklubbar delar åsikten att frågan om villkorstrappan är svensk fotbolls viktigaste är det givet att den är högt upp för många. Och att den är viktig, för att få en fungerande dialog och relation med all polis i landet.
Samtidigt var det bara att inse att det urvalet är sedan länge passerat. Att få om ens några supportrar verkligen varit engagerade i frågan om vem som tar över efter Lars-Christer Olsson. Ett val som onekligen kan få effekt för svensk klubbfotboll, och där man inte riktigt vet vilken riktning Sef tar.
Intresset för den öppna striden om att efterträda Lars-Christer Olsson speglar intresset för när Fifa är på väg att utse Qatar till värdland för VM eller när Belarus får sitt andra hockey-VM på sex år. Det vill säga att intresset var lågt när besluten fattas, och att man kan komma att reagera när det väl är för sent.
Från det att Lars-Christer Olsson tidigt i höstas aviserade sin reträtt från posten som ordförande för Svensk Elitfotboll så har det varit passivt. Väldigt få agerade och istället fick den sömniga valberedningen under ledning av Gefles tidigare ordförande Leif Lindstrand agera utan att konsultera många klubbar och ta fram alternativ.
Om ni tycker det är elakt att skriva så om valberedningen och Lindstrand så är det trots allt fakta att man nominerade Rose-Marie Frebran till Sef-styrelsen trots att hon suttit i tolv år. Något som även gav en nominering i SvFF-styrelsen. Vilket nu lär sluta med att Degerfors Suzanne Hällström tar platsen i SvFF-styrelsen.
Gällande Lars-Christer Olssons efterträdare så överraskade Leif Lindstrand en hel del av klubbarna på ett medlemsmöte i november. Han förklarade att Sirius ordförande Ove Sjöblom var valberedningens namn att ta över efter Lars-Christer Olsson. Därmed skulle han i ett slag bli en av Fotboll-Sveriges mäktigaste personer.
Inte nog med att ordförandeposten med automatik ger en plats i Svenska Fotbollförbundets styrelse. Uppdraget är på TRE år. Det vill säga att den som väljs till Sef-bas i mars sitter på posten till 2024 och då även i förbundets styrelse under samma tid.
Varför det är notabelt? Jo, för att Karl-Erik Nilsson lämnar posten som SvFF-bas 2023. Ja, nu ska han formellt väljas på årsmötet i mars, men det ger inte ens pengarna tillbaka att han blir omvald. Men 2023 har han suttit i tolv år och får inte sitta kvar i förbundets styrelse. Vem som efterträder honom är ännu oskrivet.
Om allt går som det ska för Nilsson så väljs han om på fyra år i Uefas exekutivkommitté i april. Då kan han köra på med Uefa ytterligare två år efter att han lämnat SvFF. Därefter kan han lämna karriären som fotbollsledare bakom sig efter en rad år, men SvFF lämnar han tidigare.
Det är därför posten som Sef-bas är så tung. En hel del klubbledare var missnöjda med processen där Leif Lindstrand och valberedningen fick fram Sjöblom. Det finns många konspirationer kring vem som ligger bakom valet och varför, men det kan vi lämna därhän.
En del av allsvenskans största klubbar försökte få förre domaren Jonas Eriksson att utmana Sjöblom men det föll. Han nobbade. Då var klubbarna inställda på att det skulle bli Sjöblom. Fram till att Sirius-basen höll i en dragning om sina visioner på ett medlemsmöte.
Det slutade med att så många var missnöjda efter det att det sprakade till bland en del personer som tidigare fått lösa förfrågningar om att ställa upp som kandidater. HIF:s och ÄFF:s förre klubbdirektör Paul Myllenberg var en av dem som har fått påstötningar, men har i slutändan valt att inte kandidera.
AIK:s förre vd Jens T Andersson fick uppenbarligen så många förfrågningar att han valde att ställa upp i valet. Han säger att han har uppbackning och har haft dragningar och frågestunder med klubbarna i olika sammanhang. Korridorsnacket är att han leder knappt över Sjöblom, men i den här världen går det inte att lita på löften. Ingen vill backa en förlorare…
Vem som är bäst? Ja, det är nästan omöjligt att svara på sett till att insynen är i det närmaste noll. En del av de större klubbarna backar Andersson. En del av de mindre klubbarna ser Sjöblom som sin kandidat då han lett en klubb från superettan till allsvenskan. Svaret på frågan om vem som är bäst handlar om vad man vill med svensk klubbfotboll.
Klart att det är bra att Jens T Andersson struntade i svensk fotbolls tröttsamma "Så har vi alltid gjort" och vågade utmana. Det kan bara bli bättre av att både han och Sjöblom får slipa på sina visioner och även får svara på frågor. Det är här supportrarna borde ha kommit in och legat på sina klubbar, om vem som är bäst.
Man kan utan tvekan säga att det svajar i svensk fotboll. Lars-Christer Olsson har varit en stark ledare som på många sätt rustat svensk klubbfotboll för framtiden. Bara sättet hur han agerade kring just supporterfrågan där hans samtal med Tony Ernst bäddade för ett bättre klimat.
Tyvärr blir det ett tomrum efter Olsson och uppenbarligen har han och Sef-styrelsen inte kultiverat fram en given ersättare och fått med sig många på den resan. Varför? Ja, det kan man undra, för i de flesta organisationer bör man jobba med en successionsordning. Allt för att undvika rörigheterna som nu gäller.
Likadant verkar det bli i Svenska Fotbollförbundet. När man talar med folk på olika ställen i svensk fotboll figurerar få namn som tänkbara ersättare. Det är inte som när Lars-Åke Lagrell klev av och det var hård kamp mellan Karl-Erik Nilsson och Lars-Christer Olsson. Där det fanns några alternativ.
Nu är det namn som Jonas Eriksson (igen) och tidigare Elfsborgs-basen Bosse Johansson som cirkulerar, men det är utan övertygelse. De som kan den här världen menade att redan i år borde en tänkbar ersättare ha funnits med i SvFF-styrelsen men jag ser ingen. Så här är förslaget:
Ordförande: Karl Erik Nilsson. Omval 2 år
Ledamöter:
Rose-Marie Frebran, 2 år omval. Representerande SEF
Ove Sjöblom, 2 år nyval. Representerande SEF
Annika Grälls, 2 år omval. Representerande EFD
Bert Andersson, 2 år omval. Representerande Götalandsdistrikten
Nina Lindström, 2 år nyval. Representerande Svealandsdistrikten
Lena Wallgren, 2 år nyval. Representerande Norrlandsdistrikten
Därtill är även Lars Ekholmer nominerad av Svealandsdistrikten
Som ni vet kommer Frebran troligen ersättas av Hällström. Sedan återstår att se om Lars Ekholmer får en plats eller inte? Ordförande för Stockholms FF har tidigare varit kritisk till sättet man väljer via distrikt och organisationer. Vilket kan ge en skevhet.
Sedan får man konstatera att SvFF:s paroll "Alla är olika – olika är bra" inte verkar gälla förbundets styrelse. SvFF-basen Karl-Erik Nilsson var tydlig när jag intervjuade honom i september, för svensk fotboll är jämställdhet i styrelser prioriterat före mångfald:
"Det är viktigare. Där finns det nämligen starka krav från riksidrottsmötet, där kan vi inte förhålla oss på ett annat sätt än att vi måste leva upp till det. När det gäller mångfalden så vill vi inget hellre än att ha en större mångfald, men för att vi ska lyckas med det så tror jag att vi måste öppna upp famnarna både på klubb- och distriktsnivå för att få med fler ledare."