Att Fredrik Reinfeldt är ifrågasatt som ordförande för fotbollsförbundet är ingen hemlighet. Många inom rörelsen vill ha bort honom. Kritiken handlar om allt från hur det blivit på förbundskansliet med hårda tag till Reinfeldts sätt att verka och styra i fotbollsrörelsen och bilden han ger av läget. Han har stött sig med många personer under knappa 20 månader i toppen.
Under fredagen kom så beskedet att Fredrik Reinfeldt ställer upp för omval på årsmötet i mars. Senast 10:00 den 15 november skulle han lämna besked till valberedningen om han skulle ställa upp igen. Man kan lugnt säga att det febrade i svensk fotboll under förmiddagen inför beskedet som trycktes ut till de röstberättigade samtidigt som det gick ut på svensk fotbolls hemsida.
Även om i princip alla man talade med trodde att Fredrik Reinfeldt skulle ställa upp för omval fanns ändå en viss spänning. Klart att både han och valberedningen har nåtts av den kritik och det missnöje som finns och möjligen kunde det få honom att vika ner korten. Allt för att inte riskera en neslig förlust om han inte blir valberedningens kandidat eller förlorar på årsmötet.
Fast Fredrik Reinfeldt är en maktspelare av rang - vem tar sig annars till toppen av ett parti och sedan till posten som statsminister för en koalition i åtta år - och i stället för att lägga ner korten i ett fiktivt pokerspel om makten i svensk fotboll så valde han att syna kritikerna. Han sätter tryck på motståndarna att ta fram en motkandidat.
En hel del hoppade till av att Reinfeldt oblygt använde sig av hemsidan för att lägga ut texten om varför han ställer upp igen. Det fanns inte heller någon reflektion över att allt inte blivit rätt vilket många granskningar i media visat. Och via förbundets officiella Whatsapp-grupp kom bara Reinfeldts egen bild av läget ut, men inte valberedningens information.
Många inom svensk fotboll har ställt sig frågande till den omsvängning valberedningens ordförande Håkan Wifvesson gjort från ordförandekonferensen i slutet av juni, och även i en intervju med Fotbollskanalen tätt efter, om att man skulle sondera kring förtroendet för Reinfeldt till att man skulle följa en tågordning. Var det styrt av Fredrik Reinfeldt?
I samband med en granskning av SvFF i juni skrev jag om att jag aldrig känt av ett lika starkt missnöje i fotbollsrörelsen som med Reinfeldt. Då har jag ändå bevakat Håkan Sjöstrands tid som generalsekreterare. Min bild från i juni har inte ändrats, missnöjet är grundmurat och då talar jag inte om supportrarna som från läktarplats eller i sociala medier visar vad de tycker om den förre statsministern.
Fortfarande är det lättare att tala med en kritiker än någon som backar Reinfeldt. Ja, mycket är anonymt även om Robert Lindström, som är ordförande i Norrbotten, och gamla veteraner och hedersledamöter likt Lars-Christer Olsson och Jörgen Eriksson varit öppet kritiska. Plus att Upplands FF efterlyst en oberoende utredning av arbetsmiljön på SvFF-kansliet vilket klassas som oppositionellt.
Nu är spelplanen klar för att utröna vem som ska leda svensk fotboll från mars 2025 och framåt. Fram till 15 januari kan det nomineras kandidater till valberedningen och 15 februari ska den presentera sitt förslag på en ny styrelse. Sedan går det förvisso att utmana valberedningens kandidat på årsmötet, likt Lars-Christer Olsson gjorde 2023 när han fick stryk av Reinfeldt.
Klart att inte alla är emot Fredrik Reinfeldt, men en majoritet i svensk fotboll är det. Om den majoriteten kan samla sig är en helt annan sak, men det är många involverade i att dra i trådar. För just nu pågår ett positionerande och det kan finnas vinster med att gå med Reinfeldt om han vinner omvalet. Om fotboll är en vacker sport? Den kan vara det, men den här typen av maktspel är allt annat än vacker.
Bland elitklubbarna på herrsidan finns ett stort missnöje med Reinfeldt då de styrs av sina medlemmar och där är kritiken hårdast. På damsidan är dubbelklubbarna med på det tåget, men enkelklubbarna är mer svajande. Sedan är verkligheten sådan att elitklubbarna på dam- och herrsidan har 90 röster på årsmötet och distrikten har 172.
Bland distrikten är det stor spridning i röstfördelning. Från Stockholms 20 och Skånes 16 ner till ett gäng mindre distrikt likt Dalsland, Gotland och Ångermanland med 4 röster var. Totalt ska den som vill bli vald jobba gentemot 24 distrikt och 60 klubbar. Klart att man kan bearbeta de tre landsdelarna och intresseorganisationerna Sef och EFD för att sätta tryck på valberedningen.
Tidigare var jag övertygad om att Fredrik Reinfeldt skulle bli ersatt i mars, men att man inte tagit fram en motkandidat gör att SvFF-basen skaffat sig ett litet överläge. Om det räcker? Det är svårnavigerat att slå fast något, men Reinfeldt har stött sig med många och det gör att han knappast sitter säkert. Allt hänger på om man kan ta fram en kandidat som har ett brett stöd nog för att valberedningen ska gå på den personen snarare än Reinfeldt.
Vilka kan vara aktuella? Politikern och ex-kommissionären Ylva Johansson och ex-domaren Jonas Eriksson har bägge signalerat att det inte är aktuellt av olika skäl. Förre AIK-basen Robert Falck har svårt att ens få AIK att nominera honom. Tidigare landslagshjälten Patrik "Bjärred" Andersson som sitter i EFD:s styrelse har visat intresse, men hans sonderingar har haft svårt att få fäste bland de som letar efter en kandidat.
Just nu ligger fokus på Simon Åström som är Sef-ordförande och har två år kvar på sitt mandat samt Häcken-basen Anders Billström som leder EFD. Bägge sitter pikant nog i SvFF-styrelsen ihop med Fredrik Reinfeldt och det är klart att de bägge tvekar sett till läget. Återstår att se om någon av dem kandiderar för att utmana Fredrik Reinfeldt.
I slutet av augusti efterlyste jag att medlemmarna i svensk fotboll måste agera om de ska leva upp till kritiken mot SvFF-basen. Efter att Fredrik Reinfeldt synat kritikerna med att ställa upp i valet är det upp till dem att samla sig och få fram en motkandidat. Eller att faktiskt hålla truten och köpa att han leder svensk fotboll.
Om missnöjet som jag får ta del av inte genererar en motkandidat är det ett tecken på att många involverade är mer opportunister än visionärer. Rädslan över att hamna på fel sida av en vinnare gör att man tvekar. Tänk om man satsar på att utmana Reinfeldt och förlorar? Då kanske man mister den position som man jobbat hårt för att erövra. Vilket visar att man tänker mer på sig själv än på svensk fotbolls bästa.
Vad som är bäst för svensk fotboll? Klart att förbundet behövde förändras, men det sätt det har skett på har varit för hänsynslöst. Ett ansvar som Reinfeldt delar med sin generalsekreterare Andrea Möllerberg. Plus att det behövs en ordförande som är mer en del av svensk fotboll och mer samlande än vad Reinfeldt är. Återstår att se om svensk fotboll kan samla sig.