Efter succé med IFK Värnamo 2022 lämnade Marcus Antonsson svensk fotboll för spel i saudiska Al-Adalah. En flytt han enligt egen utsago gjorde för pengarna. Men det blev bara ett halvår på den arabiska halvön. I juli 2023 gick flyttlasset vidare till Australien och Western Sydney Wanderers i A-League.
När Antonsson gästar podden ”Lundh” berättar han om en annorlunda tillvaro som proffs i Australien. Fotboll är nämligen bara den tredje största sporten i landet - efter rugby och australiensisk fotboll - och det märks tydligt enligt 33-åringen.
- Det är lite så (att fotboll hamnar i skuggan av de andra sporterna, reds.). Det känns nästan som att A-League hålls tillbaka lite. Ser man på ungdomar och sådant så är det väldigt populärt med fotboll. Föräldrarna vill att barnen ska spela fotboll i stället för rugby eller australiensisk fotboll. Men trots det så känns det ändå som att fotbollen jobbar lite i uppförsbacke på något sätt jämfört med de andra stora sporterna. Det är tråkigt, säger han i podden.
Känns det frustrerande för dig som kom från Europa, där fotbollen ofta är dominant?
- Det är väldigt annorlunda, och det finns för- och nackdelar. Det är ganska skönt också. Man vill ha intresset och allt sådant. Vi har ju turen att vi har en supporterskara som håller väldigt hög klass. De är bäst i ligan och det är bra drag på dem på matcherna. Västra Sydney är ganska mångkulturellt, mycket Balkan-influerat.
- Men utöver det så är det väldigt många tomma platser. Så är det på majoriteten av matcherna. För vår del är det derbyt som håller högsta europeiska klass, det är fantastisk stämning när vi möter Sydney FC. I övrigt så är det inte den uppslutningen som man hade önskat på läktaren - och det är verkligen tråkigt.
Den stora supportergrupperingen, som kallar sig själv "The Red and Black Bloc", fick man klara sig utan tidigare i år. Anledningen var en infekterad konflikt mellan dem och polisen.
Under derbyt mot Sydney FC i mars nekades 14 Western Sydney-supportrar inträde när de skulle in på arenan igen efter att ha burit ut ett tifo. Bilder på sociala medier visade även att polisen gick bryskt åt supportrarna genom att trycka ner dem mot marken och använda sig av nacksving.
Hela Western Sydneys klack lämnade arenan i protest, en så kallad ”walk out”, och The Red and Black Bloc meddelade efter händelserna att man skulle bojkotta alla matcher framöver.
- I jämförelse med rugby och australiensisk fotboll, hur kulturen är på läktaren där, så känns det som att de motarbetar fotbollen lite. Våra supportrar i synnerhet. De har fått en dålig stämpel och jobbar i motvind. Så det är lite tråkigt, för de ger ju oss väldigt mycket och är en stor del av vår förening.
Jag gissar att ni spelare får frågor och liknande om detta?
- Ja, det får man. Samtidigt har det varit en sådan grej. Jag tror att det går bak… Jag vet inte hur många år. Men det var någon incident för ett antal år sedan där allt började, och så fort det sker någonting nu så går poliser och vakter väldigt hårt åt våra supportrar. Det har blivit lite av en grej.
Är ligan och klubben på polisen för att lösa det?
- Jag vet bara att under den här bojkotten, när fansen vägrade komma tillbaka till arenan innan allt var löst, så anordnade de möten. Klubben var också inblandad där med polisen. Jag vet att vid något tillfälle hade de bokat ett möte - och då kom inte polisen. Det säger väl också en del. Har man bokat ett möte, att man ska ses, så dyker inte polisen upp… Det säger någonting om vilken ståndpunkt de har i det hela. Att de inte är så sugna på att lösa det.
Sedan verkar det vara en känslighet kring vissa gester som görs - som kan kopplas till fascism och nazism - som vissa supportrar gör. De blir avstängda i ett par år och liknande. All den typen av stök hjälper knappast ligan, eller hur? Det hjälper ingen.
- Så är det. Och, som sagt, vi vill ju ha mer folk till arenorna. Men när det blir folk som blir utslängda och det blir en negativ snackis om det, så är det klart att det påverkar andra människor. Det blir negativt prat om fotbollen överlag och det bidrar verkligen inte till att publiksiffrorna kommer att öka.
Hur känner man som spelare? Finns det något inslag av att man tycker att det är oroligt på läktaren, att man inte gillar det? Eller känns det helt säkert utifrån ert perspektiv?
- Det känns helt säkert utifrån vårt perspektiv. Det har inte varit något som vi har känt av överhuvudtaget, utan det har känts överdrivet från polisens sida. Jag tycker, återigen, att det har känts väldigt säkert. Här om något… Efter matcherna här så går man fram till publiken och går varvet runt för att skriva autografer. Man är väldigt nära jämfört med vad man är på många andra ställen i Europa. Så det är absolut inte osäkert.
Lyssna på hela avsnittet med Marcus Antonsson i spelaren ovan.