Patrik Carlgren var en av hjältarna när det svenska U21-landslaget vann EM 2015 i Tjeckien. Sedan dess har det bara blivit en A-landskamp för Patrik Carlgren.
Förre AIK-målvakten var med i EM-truppen 2016 men sedan dess har Carlgren allt som oftast fått stå utanför landslagstruppen.
Det är dags för EM-kval i slutet av mars. En hel del av dina gamla polare från U21-gänget är med, men inte du. Hur tänker du kring landslaget?
- Det är klart att man alltid vill vara med. Speciellt när jag tycker att jag har gjort det väldigt bra så vill man alltid vara med. Men det är tuff konkurrens, det finns många duktiga målvakter där ute. Men jag spelar i en väldigt bra liga och har hög ranking i den här ligan och har gjort det bra under en lång tid. Det är klart att man vill vara med, men det är inte jag som bestämmer det. Det är Janne och de runtomkring.
Du gjorde landslagsdebut i Abu Dhabi och höll nollan, sedan var du med i EM-truppen 2016 under Erik Hamrén. Sedan kom Janne Andersson in, och du var med i november när Sverige mötte Frankrike, eller?
- Jag tror att jag var med under hans två eller tre första samlingar.
Du var med i en träningsmatch i Ungern när Nordfeldt fick stå?
- Precis.
Vi var nog många som trodde att du skulle stå. Hur minns du själv det, att du bara försvann?
- Sedan kom kaoset med AIK, jag hade ingen klubb i januari, så jag tackade nej till januariturnén. Jag hade en dialog med de representanter jag hade där och då, vi pratade om vad som skulle vara bäst för mig. Jag hade ingen klubb, hade jag åkt på januariturné då och blivit skadad hade det blivit en tuff situation. När jag tackade nej till januariturnén sade mina representanter att jag hade en klubb som var klar…
1860 München, som inte hann registrera dig i tid?
- Det kom faktiskt senare, det här var en annan klubb, en klubb i Frankrike som var ”100 procent done deal”, sade de. Men det tror jag inte på i dag.
Du har lärt dig, helt enkelt, att löften inte är korrekta. Det är inte de representanter du jobbar med i dag eller tidigare, det här är en firma som du släppte efter januari.
- Exakt, jag släppte dem efter januari när jag gick till Nordsjälland. Jag tackade nej till januariturnén för att de då sade att jag var helt klar för en klubb. De skulle bara fixa de sista grejerna i kontraktet. Jag sade att även om de inte skulle lösa de sista grejerna så skulle de bara lösa kontraktet, för jag ville inte sitta hemma längre, jag ville bara spela fotboll. Ingenting kom. Sedan hade jag tackat nej till januariturnén, det blev inget bra utfall av det där. Januariturnén blev ett nej, sedan ville de testa ”Kribba” i stället för mig den matchen.
Var du besviken i Ungern 2016? Du var på ett sätt före ”Kribba”, så blev han inkallad och fick stå träningsmatchen?
- Det är klart att man blev besviken, jag ville spela matcher. Det var en landskamp man ville spela. Men de hade sett mig så mycket i AIK och allsvenskan, Kalle blev skadad och de tog ut ”Kribba” och de hade inte sett honom spela match på jättelänge och ville se honom spela. Det var tränarens beslut, det är bara att köpa det. Alla vill spela fotboll, det är klart att man blir besviken och så. Men jag lade ingen större vikt vid det efteråt. Men just där och då var man besviken.
Tror du att ditt nej till januariturnén 2017 har varit negativt för dig?
- Nej, det hoppas jag inte. Jag tror inte det men vet faktiskt inte. Jag har aldrig fått det sagt till mig. Är det så är det väldigt tråkigt. Det är inte mitt eget beslut heller.
Du sade i en intervju med Sportbladet att ”det måste vara personligt” när Leopold Wahlstedt blev en av ersättarna i höstas. Känner du att det är personligt?
- Nej, jag vet inte om det är något personligt, det tror jag verkligen inte. Jag har inte gjort något personligt, det enda som hänt på slutet som gör att jag själv tyckte att jag skulle vara med var att jag har presterat på en väldigt hög nivå under en lång tid. Det är nog mest det som är mitt eget argument. Om det inte är mina prestationer, som inte bara jag tycker, folk runtomkring hör av sig och frågar varför jag inte är med. Det är Janne som bestämmer, det kan inte jag eller någon annan göra något åt. Fotbollsmässigt har jag presterat väldigt, väldigt bra.
Det är Maths Elfvendal som har koll på ett tiotal målvakter, säger han. Har du hört något från Maths Elfvendal, har han varit i kontakt med dig och sagt att du behöver slipa på något eller så?
- Nej, jag har inte pratat med honom på ett tag. Jag pratade med honom för något år sedan när jag var i Randers. Men sedan har jag inte hört så mycket från dem på det sättet.
Inte Janne heller?
- Nej. Jag har inte haft någon kontakt med landslaget.
Du hoppas, men har lite gett upp. Eller?
- Jag har absolut inte gett upp, det ska man aldrig göra. Jag hoppas att mina prestationer ger eko, jag hoppas att de har gjort det hemma i Sverige också och hos landslaget. Jag tycker att jag förtjänar det. Men jag vet inte om alla andra tycker att jag är en bra målvakt, jag kör bara på. Jag gör min grej, så får de ta ut mig om de vill. Vill de inte behöver de inte göra det. Men jag kör på och gör min grej, det är deras beslut och inget jag kan ändra på.
Snackar du något med Victor Nilsson Lindelöf, Ludwig Augustinsson och de som är med i A-landslaget?
- Ja, jag har bra kontakt med alla dem. Vi har en bra kontakt med varandra.
Snackar ni om landslaget? De försöker inte lobba in dig?
- (Skratt) Ibland kommer någon kommentar. Nej, jag skojar! Det ska komma från mig till Janne, inte via någon annan. Det är mina prestationer som ska göra det.