I U21-EM möter Sverige värdnationen Polen måndag kväll. En spelare som kommer att vara extra mycket i fokus är Pawel Cibicki som under kvalspelet bytte till Sverige från Polen och faktiskt spelade träningsmatcher för det polska u-landslaget och hade bestämt sig för Polen.
- Ja, faktiskt. Jag var klar, jag tackade ja till Polen. Det var lite fel från min sida, jag tackade ja till båda två, säger Pawel Cibicki till podcasten Lundh och är tacksam över att det gick att byta.
- Jag hade lite tur att Polen var direktkvalificerade för EM. Hade de inte varit det så hade landskampen varit officiell, och då hade jag inte kunnat byta. Så jag hade lite tur. Vi mötte Tyskland, jag fick nummer tio och gjorde ändå en bra match. Det är klart att det var lite speciellt.
Vad var det som Håkan Ericson sade som fick dig att välja Sverige framför Polen?
- Det var inget övertalande, det var bara rakt på sak: så här ser det ut. Det var inte så att han lovade mig speltid, att han lovade att jag skulle spela varje match om jag valde Sverige. Men han var ärlig och lovade mig inget. Jag tänkte att ärligheten alltid varar längst, så jag tänkte: ”vi kör”. Det kändes bra under den perioden och jag kanske var bekväm, jag kände några grabbar där. Så det kanske var bekvämlighet framför något annat. Men jag ångrar inte mitt beslut, absolut inte.
Hur har förbundet i Polen reagerat?
- Det är klart att de har reagerat rätt starkt, för jag tackade ju ja. Det var mitt eget fel lite, men man försökte ändå ringa upp dem och så, men då fick jag inte tag på dem. Agenten ringde några gånger. Det var tråkigt att det blev som det blev, men nu blev det så.
Nu har det hetsat på rätt bra i Polen, polsk media håller inte igen, kan man säga. Det snackas om att du är en ”liten flicka” och sådant, hur upplever du det?
- Jag var inte beredd på att det skulle bli så stort, faktiskt. Det är klart att det inte är roligt att höra sådant, men jag bryr mig inte så mycket. Jag tar sådant med en nypa salt. Jag tror att jag kan få höra ett och annat när vi åker ner nu också, men det är bara att ta det.
Hur tror du att det blir när ni ställs mot Polen?
- Jag har faktiskt inte föreställt mig det ännu, men jag tror att det kommer bli speciellt. Det är inte ofta man kan båda nationalsångerna… Så det kommer bli speciellt.
Du har ju polska föräldrar men är själv född i Sverige. Hur ställer sig dina föräldrar, kommer de åka ner, kör de blågult eller rödvitt?
- Farsan åker ner med lillebror. Farsan sa att hoppas på att Polen vinner men att jag gör en bra match. Så han håller på Polen.
Var det så att han nästan slutade prata med dig när du bytte från Polen till Sverige?
- Det var någon vecka där vi inte snackade så jättemycket jag och pappa. Men han kom över det. Han var inte på matcherna mot Spanien och Kroatien heller, han bojkottade och kollade från tv:n. Min pappa har tidigare aldrig missat någon match jag har spelat.
Det är inget som hindrar för att du ska byta till Polens A-landslag, för du är inte bunden till något landslag. Hur ser du på det?
- Det är en öppen fråga. Jag är inte bunden någonstans, så vi får se hur det blir efter U21-EM. Men jag vill spela för Sverige. Om sedan Polen kommer och inte Sverige gör det, då är det självklart. Då väljer jag Polen. Men det är ett stort steg dit. Jag hoppas göra ett bra U21-EM så får vi ta det efter.
I en allt mer globaliserad värld där folk flyttar är det här ett vanligare problem, vi såg Sead Haksabanovic som valde Montenegro och det finns fler exempel. Hur ska förbund förhålla sig till det?
- Det är inte enkelt. Man måste nog träffa rätt när man frågar en spelare. Det är mycket på känsla, hur man känner just då när man får frågan. Det var inget enkelt beslut för mig och jag tror inte heller att det var det för Sead. Men beslutet måste tas. Vissa kommer gilla det och vissa inte, så kommer det alltid vara med alla beslut man tar.
Är det rätt av ett förbund att lyssna om en spelare hotar med att välja det andra landslaget om man inte blir uttagen av Sverige?
- Det är klart att man måste lyssna lite. Är det två landslag är det en intressant spelare som båda förbunden vill ha. Man ska inte ta det som ett hot, men för att få andra att öppna ögonen. Det är inte enkelt. Men blir han inte uttagen av Sverige men uttagen av Montenegro är det klart att han tar det.
Men det finns ju också en risk att man tar in honom, ger honom några minuter i en landskamp och så har man ”taggat” honom. Sedan kanske det inte blir mer?
- Det är det jag menar. Fotbollen är inte enkel alltid. Hade jag varit förbundskapten hade jag gjort så, jag hade tagit in honom, låtit honom spela och då veta att jag har honom garanterat. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, han kanske exploderar och kommer in igen. Men det är som jag sa, fotbollen är inte alltid enkel.
Det blir ju vanligare och vanligare på något sätt. Många blir arga på förbundet när de tappar Haksabanovic. Hade de kunnat göra något annorlunda?
- Det tror jag inte. Jag tror att han mest blev besviken på att han inte kom med i U21-truppen. Det är tuff konkurrens. En annan god vän till mig, Erdal (Rakip), kom inte med heller.