När Sirius drog i gång allsvenskan 2022 fortsatte anfallaren Christian Kouakou precis som under 2021. Han gjorde ännu ett mål och såg till att ordna en seger i premiären mot Gif Sundsvall.
- Otroligt skönt att komma igång på det här sättet. Först och främst att vi tog tre poäng men också att man fick göra mål och komma igång med det, säger Christian Kouakou i podcasten Lundh.
Anfallaren kom till Sirius inför säsongen 2021 och skickade in tolv mål i allsvenskan under året samt ytterligare mål i cupspelet. Även årets allsvenska säsong gjorde Kouakou tre mål i cupen och har skickat in mål i träningsmatcherna ovanpå målet i premiären.
Ändå är det bara några år sedan den forna supertalangen, som var AIK:s yngsta spelare när han debuterade i allsvenskan som 16-åring 2011, befann sig långt ner i seriesystemet.
Efter att ha lämnat AIK för BP som rasade ur serier två år i rad blev det en flytt till Nyköping i division 1 och det såg allt annat än ljust ut kring drömmen att leva på fotbollen.
- Då fick man ta sig en riktig funderare. Jag hamnade i division-ett och spelade inte så mycket där och då heller. Under min första tid i Nyköping så låg vi näst sist efter halva säsongen. Och jag minns att jag satt kvar länge i omklädningsrummet efter en match tillsammans med Samuel Kroon som nu är i Halmstad och vi sa att "fan, vi kan spela i division-två om ett halvår". Då kände jag verkligen att jag var långt, långt nere. Det var väldigt tufft, säger Christian Kouakou.
Vilka funderingar hade du på att lägga av?
- Jag hade inga funderingar på att lägga av, jag älskar fotboll och ville verkligen visa mig för svenska folket. Det kändes som att jag var borta och när man pratar med vissa idag så är det folk som säger att de trodde att jag hade slutat med fotboll. De hade ingen aning om var jag var. Där kände jag att jag verkligen måste ta tag i det här och göra det bättre för laget. Först och främst genom att inte åka ur och sen bara försöka prestera och ta mig uppåt i seriesystemet.
Hur kan man ha ena foten i division 2 och tänka att: "Jag måste visa upp mig för svenska folket"?
- Det har väl med hunger och först och främst att mina föräldrar, nära och kära har trott på mig. De har bara väntat och sagt att "går det bra, du gör dina mål, kanske någon annan klubb ser dig och sen så kommer det bara flyga". Det var väl den motivationen som hjälpte mig, försöka tro på att min tid kommer komma.
Vad betydde det att komma ifrån Stockholm?
- Det betydde väldigt mycket. Det var nog det bästa beslutet jag kunde ta.
Varför?
- Jag växte som person. Jag fick bo ensam, tvätta själv och den här bekvämligheten att alltid ha morsan där som lagar mat, farsan som alltid skjutsat mig och vänner som alltid var där försvann. Nu fick jag verkligen fokusera på mig själv. Jag växte som människa, bodde ensam när det var tufft och fick verkligen veta vilka som var där. För det var inte lika mycket samtal som när man spelade i AIK och alla ville ha biljetter och gå på matcher.
Det var ingen som ville komma och se Nyköping?
- Nej, det var det verkligen inte och då fick jag verkligen se vilka som var där för mig.
Jag läste ett citat från dig där du sa själv att "om man kommer fram som hajpad talang i de här stora klubbarna och inte lyckas slå sig in i laget som man tillhör så ses man som en misslyckad talang". Kände du dig så?
- Ja, det gjorde jag lite grann. Det är klart att om man har varit med i landslaget och får vara med så tidigt i ett A-lag så ser många en som en misslyckad talang. Det är väl det som jag säger i den intervjun att känslan var att många tänker: "Han har misslyckats". Men det många inte vet är att det finns andra vägar att ta sig fram också. Och det är väl det som också gav mig en boost, att många hade glömt bort mig. Det var någonting som jag alltid tänkte att: "Jag vill verkligen visa vem jag är", för jag har talang och jag ville bara få ut det maximalt.
Vid vilket tillfälle känner du att det vänder?
- Jag känner att det vänder under sommaren när vårsäsongen är slut. Vi fick med oss lite mer poäng, jag gjorde lite mer mål och jag landade på 16 mål. Då kände jag verkligen att allt går in, det är kul igen och jag får återigen ha en ledande roll i ett lag. Det är kul att spela fotboll, jag får avgöra matcher, mina lagkamrater pushar verkligen mig och jag kände att "det var det här jag behövde". Att komma till en ny stad med nytt folk som inte ser mig som en stjärna men som en bra spelare i Nyköping och fick en annan publik en Stockholmsfolket som har sett mig som den där unga talangen. Så jag fick en helt annan uppmärksamhet i Nyköping.