Samuel Gustafson har haft ett svårslaget 2022. SM-guld med BK Häcken och en haussad landslagsdebut. Mittfältaren har hittat rätt genom att lämna Italien, där han under flera år kämpade för att få det att flyta, men hade svårt med ständiga skiften i klubbarna och att gå på lån.
- Det gjorde att jag ville flytta hem. Men som jag har sagt, det är inte bara för att jag vill spela en viss typ av fotboll för att jag tycker att det är kul och häftigt, utan det handlar om att jag ska få ut så mycket som möjligt av min karriär. Då har jag förstått vad jag behöver för att prestera, och det är om jag lyckas prestera - det blir en win-win för mig. Men som du ändå tänkte fråga, nästa steg, om jag är sugen på att dra ut igen, säger Samuel Gustafson i podcasten Lundh.
Det är det jag hänger upp mig på, för när jag intervjuade dig för några dagar sedan pratade du om harmoni mot den cyniska jakten, då blir jag förvånad om du ska ut igen?
- Har man lyssnat på hela avsnittet så har man fått en bild nu, att det är klart att jag hade varit sugen på att gå till en högre fotbollsnivå, tjäna mer pengar, allt sådant - men inte på bekostnad av mig själv och min egen prestation. Självklart, med rätt förutsättningar vill jag upp en nivå och utmana mig själv, men jag vill för allt i livet inte tappa mindset och perspektiv som det ger att ha förtroende, få göra det man är bra på, det man tror på, och så vidare. Jag vet att jag inte kommer prestera lika bra då.
Hur ser man till att så långt man kan kvalitetssäkra dit man flyttar i en tid där allt kan gå väldigt snabbt?
- Det är just det som är problemet. Det är klart att du kan scouta vilken tränare och sportchef det är, hur laget har spelat under året, vad klubben har för historik och vad de står för, om de har en röd tråd - det kan du scouta, och det gör man. Du kan aldrig vara helt säker på det, och framför allt räcker det att förlora två-tre matcher för att tränaren eller sportchefen ska bli utbytt. Då är det en annan miljö än den du scoutade och ville kvalitetssäkra. Däri ligger den… inte olösta ekvationen, men risken.
När du pratar med (advokat) Carl Fhager gissar jag att han vill göra business, han skiljer sig ju inte från någon annan i den branschen. Vad finns det på bordet?
- (Skratt) Jag vet inte om det finns något konkret på bordet just nu. Men vår dialog handlar om att hitta sådana miljöer som jag har varit inne på. Var de är får vi se. Det har inte dykt upp några sådana miljöer som är konkreta ändå. Just nu: ingenting.
Vad talar för att du spelar 2023 i BK Häcken och försöker ta dem till Champions League?
- Att jag trivs enormt bra. Egentligen allt jag har sagt som är negativt är inte Häcken för mig, och allt jag har sagt som är positivt är eller har varit Häcken under året. Jag är på rätt ställe. Sedan är det klart att jag inte vill hamna i en typ av tristessloop, där det blir för harmoniskt. Jag vill fortsätta utveckla mig själv, mycket för att jag känner medvind och att jag är fysiskt och fotbollsmässigt på ett ställe som jag vill vara, där jag vill utmana mig själv att bli ännu bättre.
Om du flyttade ut nu igen med den erfarenhet du har, tror du att du hade varit bättre på att bli nästan en sådan spelare som bara kör på oavsett vad som händer?
- Ja. Jag tror att jag hade hanterat det bättre, 100 procent. Men sedan tror och vet jag att jag behöver en viss typ av förutsättningar. Som jag var inne på innan: nu hade jag inte blivit köpt för min potential. Mitt andrahandsvärde nu är mer eller mindre lika med noll. Nu blir jag i sådana fall köpt för att prestera nu. Det passar mig bättre, tror jag.
Men om du skulle göra något skulle det vara för en sportslig utmaning? Du vill inte gå till Saudiarabien för att fylla på kontot eller så?
- Nej, jag känner att jag har haft för få år under min karriär där jag fått ut det jag vill. Det vill jag fortsätta få, likt det år jag hade nu i Häcken och mitt Verona-år.
Har Häckens sportchef Martin Ericson varit på dig, via Carl Fhager, för att förlänga?
- Ja.
Vad har du svarat?
- Ungefär det jag har sagt till dig, att jag trivs enormt bra i Häcken, men att det finns vissa delar av mig som vill utvecklas ännu mer och utmana mig själv, som har fått mersmak på att vara med i landslaget och bli så bra som jag kan bli.
Kanske inte det som Martin Ericson vill höra?
- (Skratt) Nej. Men vi har en dialog hela tiden.
Carl Fhager får säga "show me the money".
- Lite så.