I samband med Bokmässan i Göteborg släpper Tobias Hysén sin självbiografi ”Jag är inte klar” som han skrivit ihop med Joel Berglund. I boken går han igenom karriären som tog honom från Lundby via Häcken till Djurgården, Sunderland, Blåvitt och Kina. Dessutom fick han representera Sverige. Hysén öppnar upp kring en del turer i karriären, inte minst från när det var maktkamper på Kamratgården och där spelarna försökte förmå styrelsen att ta bort sportchefen Mats Gren.
Tobias Hysén berättar om det hela och mycket annat i podcasten Lundh som kommer ut med ett extraavsnitt under onsdagen:
- Mats Gren gjorde väldigt mycket bra saker också. Det jag var kritisk mot var hans sätt att sköta sakerna under den period det blev storm uppe på Kamratgården. Det är skillnad på sak och person. Han gjorde väldigt mycket bra saker också, han hittade många bra spelare. Många av de spelarna som nu har slagit igenom och blivit bra har han en del i. Jag ska inte säga att jag var kritisk till allt han gjorde. Det är klart att med facit i hand har han haft en del i det också, det ska man aldrig ta ifrån honom. Det jag var kritisk emot i första hand vad skötseln av saker, inte nödvändigtvis de konkreta sakerna han gjorde utan mer hur han skötte allt under perioden när det började hetta till. Det var vi väldigt ärliga med från spelartrupp till honom. Det vet han om också, det är inget vi har gått bakom ryggen eller försökt gömma från honom. Vi var ärliga och sade det till honom, säger Tobias Hysén i podcasten Lundh.
- Sedan blev det bättre under en väldigt lång period. Det blev lite lugnare, sedan började det brinna igen. Sedan var det de sportsliga resultaten som gjorde att han till slut inte fick vara kvar. Det är inget som jag behöver förklara mer, det är sådant som har varit väldigt öppet hela tiden. Jag kan stå för att jag tycker att han gjorde många saker bra, men inte just där och då.
Du var inte ensam, du skriver i boken att spelarrådet innan ni pratade med styrelsen tog ett möte med honom, där du och bland annat Mattias Bjärsmyr representerar spelartruppen. Hur svårt är det att ta ett sådant möte med en som ändå är ens chef och styr ens framtid?
- Absolut. Det var framför allt lite därför vi ville göra det på rätt sätt. Vi hade kunnat gå direkt till styrelsen och sagt att de skulle ta bort honom. Men vi ville inte göra så. Vi tog ett samtal med hela gruppen. Det som det började med var att det kom ut en tidningsartikel där spelare i Blåvitt hade gått ut anonymt och kritiserat. Då sade vi att vi inte kunde ha det så, om det var så, så skulle vi ta upp det till ytan direkt och ta det på rätt sätt. Det var det som vi ville göra med mötet med spelartruppen, då framkom det ganska tydligt att det var ganska många som inte hade något förtroende, vilket i sin tur ledde till att vi som spelarråd behövde ta vårt ansvar gentemot spelartruppen och hela sportdelen att berätta det för honom. Vi kan inte ha en spelargrupp som går runt och är missnöjda med sin chef utan att säga något. Då tog vi det med honom. Efter att vi hade förklarat för honom vad vi tyckte sade vi även till honom att vi skulle ta det med styrelsen också. Sedan gick vi till styrelsen, pratade med dem, och de tog beslutet att Mats skulle vara kvar.
- Därifrån var det inget snack om att vi skulle fortsätta motarbeta honom, då satte jag mig ner och förlängde mitt kontrakt under sommaren och sade att så länge han var kvar så skulle jag hjälpa till. Det var inget konstigare än så. Min lojalitet låg ju inte hos Mats Gren utan hos IFK. När han är min chef är det honom jag ska hjälpa. Det blev mycket bättre, men på grund av de sportsliga resultaten blev det ohållbart till slut.
Under den tiden upplevdes det utifrån som en maktkamp mellan Mats Gren och Jörgen Lennartsson och Frank Andersson. Det fanns uppgifter i media om att ni drev på för att ni ville ha en annan sportchef. Hur upplevde du den tiden? Du nämner inte just det?
- Det förekom en jäkla massa konstiga konspirationsteorier om att vissa spelare och ledare skulle ha haft hemliga möten, det är bara bullshit. Det har aldrig blivit bemött med några argument, folk bara läste det och tog det som sant. Vi gjorde det som vi trodde var bäst för Blåvitt i och med att vi tog ett möte med spelargruppen och hela det som vi precis gick igenom. Utifrån det agerade vi som spelarråd, sedan var det inget mer med det. Vad som hände mellan Jörgen och Mats vet inte jag egentligen så mycket om.
- Jörgen har varit noga med att han inte vill prata om det. Vad som hände mellan spelarna och Mats på individuell nivå vet jag inte heller. Jag vet att när allt var klart, när styrelsen valde att låta honom kliva bort från klubbdirektörsrollen och fokusera på att vara sportchef, så kom han till mig och ville förlänga mitt kontrakt. Då sade jag att det absolut inte var några problem, jag ville ta optionsåret och från och med det hjälptes vi åt så att Blåvitt skulle må bra. Men allt det andra är väldigt konstigt för mig, för det har aldrig funnits några bevis om att det skulle ha varit några möten och det var aldrig någon som bemötte de grejerna heller. Det kan jag tycka var lite konstigt.
I Offside menades det att Mats Gren hade haft samröre med hårdföra supportrar med våldskapital. Var det något du kände till?
- Ingen aning. Jag fick aldrig några indikationer på att det skulle vara så. Men jag kan inte heller sitta här och säga att det inte var så. Vad Mats gjorde och vilka han hade kontakt med har jag ingen aning om. Det blir bara spekulationer egentligen.
I boken är du tydlig med att du gillar Max Markusson, den nye klubbdirektören. Vad är det han har infört? För man kan säga att det har varit stor turbulens de senaste åren på posterna i IFK Göteborg. Vad är det Max Markusson har stått för?
- Det som jag framför allt gillar är att han kommer in med pondus. Han har en aura kring sig som gör att man får förtroende för honom. Sedan är det klart att han kom in under en tid som det var väldigt turbulent. Sedan har det mycket med att göra hur det går rent sportsligt. En förening fungerar aldrig så bra som när det går bra sportsligt. Då blir det ett annat lugn, kniven på strupen försvinner lite.
- Det är klart att när det blåser positiva vindar för fotbollslaget så blir det väldigt mycket lättare att tycka om allt runtomkring också. Men jag tycker att mycket av det som har hänt har hjälpt till att det är en annan harmoni runt Kamratgården. I och med att han är chef däruppe får han ta den största delen av berömmet. Sedan är det klart att det säkert finns saker som han kan göra bättre, men jag har ett förtroende för honom som man fick från början när han kom in med en självklarhet. Han har valt sin linje och går på den stenhårt. Än så länge finns det ingen anledning att tvivla på det.
Du som är så nära laget som ledare numera, om du jämför med förra året när det var mycket svarta rubriker till i år med väldigt mycket positivt – vad är det som man har gjort?
- Den stora skillnaden är att spelarna är bättre. Förra året var vi på 22 spelare kanske två godkända och resten underkända, om man ska vara ärlig.
Då undrar man vilka två som var godkända?
- Giorgi var godkände tycker jag, det var ändå nio mål under hans första år i Sverige och svensk fotboll. Honom kan man inte kräva så mycket mer av, tycker jag. Sedan tycker jag att vissa spelare ändå gjorde det helt okej när de kom in, men sätt över det stora hela var vi inte många som kom ifrån förra säsongen med godkänt över en hel säsong. Då sade vi egentligen inför i år att om alla spelare kan komma upp på godkänd nivå, plus att vi har några stycken som faktiskt gör det bra och kanske till och med riktigt bra, så stora skillnader är det då inte för att vi ska kunna ta rätt stora kliv uppåt i tabellen, om vi får en säsong där alla gör det bättre. Det är ungefär så det har blivit.
Vad har Ferran Sibila, som kom från Sundsvall, betytt?
- Han har betytt mycket, så klart. Ihop med Poya har han hittat ett samarbete som gör att den taktiska biten blir lite lättare att förstå. Han har tillsammans med Poya hittat övningar som förklarar och ger en lite mer röd tråd genom spelidén och det taktiska upplägget. Sedan har spelarna givetvis haft ett år på sig att tänka till och se vad man känner igen och att man börjar hitta rörelsemönstret.
- Sedan är en av de största faktorerna att man efter en ganska bra start har fått självförtroende och vågar spela på ett sätt som man inte gjorde förra året. Har du inte självförtroende vågar du inte trä en passning mellan två spelare och liknande. Det är mycket olika faktorer. Vi var några spelare förra året, inklusive jag själv, som, om man ska vara krass, inte löste det presspel som de ville ha. Sätter man inte det från början blir man bortspelad, då har du helt plötsligt problem. Det är också en faktor, så klart.