Rosa Kafaji har en späckad vår. Supertalangen vars mål tog Häcken till kvartsfinal i Champions League ansluter till landslaget med hopp om speltid när Bosnien väntar i kvalspel om en plats i Nations Leagues A-divsion.
Och snart drar den svenska säsongen i gång igen.
- Det är faktiskt riktigt, riktigt bra just nu. Vi har haft väldigt bra och tuffa matcher men jag tycker att vi har hanterat det bra och sen har vi ett landslagsuppehåll framför oss som ska bli väldigt kul, säger Rosa Kafaji i podcasten Lundh.
Hur är det att ha många sådana grejer att se fram emot?
- Det är riktigt kul. Jag försöker stanna kvar i nuet, lite svårt – man drömmer sig iväg ibland, men det handlar om att stanna i nuet.
Om vi börjar med landslaget, lite tufft läge att Sverige som VM-trea ska kvala sig kvar i Nations League mot Bosnien. Hur ser du på möjligheterna att ordna det?
- Jag tvivlar inte på oss. Vi har ett bra lag och bra spelare, så jag tror att det finns möjlighet att vinna de matcherna.
Du var med på samlingarna och fick göra ett par inhopp under hösten där det var en liten svacka efter VM. Hur var det att vara med när det plötsligt gick lite tungt för landslaget, det var förluster och man missade OS för första gången?
- Det är såklart inte kul att förlora matcher. Jag var inte med innan så jag visste inte riktigt hur känslan var i laget tidigare, men jag tycker ändå att det är en stark grupp. Jag känner att sammanhållningen är väldigt bra, så jag tror att vi kommer att ta oss igenom det här.
Vad betydde inhoppet?
- Det var väldigt kul. Jag fick sex minuter, men det var kul att få spela lite och visa upp mig lite för Sverige, sen får jag förhoppningsvis lite mer i framtiden.
Det är rätt otroligt, du var med i landslaget redan för tre år sedan när Peter Gerhardsson tog ut dig. Du hade inte spelat en allsvensk match, tillhörde AIK. Hur var det att komma med då som väldigt oprövad?
- Det var väldigt spännande. Jag spelade inte i allsvenskan, så jag visste inte om det var samma nivå i allsvenskan som i landslaget. Det var en ganska stor skillnad från Elitettan, men det var lärorikt och spännande.
Hur tog gruppen emot dig? Det var många som var där som var väldigt mycket äldre och mer erfarna, sen dök du upp, som inte hade spelat i allsvenskan.
- De såg mig säkert som en liten snorunge som bara kom. Men de tog emot mig bra, vissa av dem gav mig lite tips.
Man har förstått att Caroline Seger som har varit kapten är viktig, vad fick du för råd av henne och andra etablerade spelare?
- Jag fick ett råd från Seger där hon sa ”Spela som att någon speciell kollar på dig – så spela så bra som möjligt varje gång”, så det var ett bra tips.
Hur var det att vara med i den miljön? Kände du att du hängde med?
- Ja, men det var såklart tufft, men det var mer av en prövogrej för mig. Första gången jag kommer dit, jag skulle bara lära mig – men nu är jag mer etablerad och kanske ska ta för mig mer.
Jag gissar att om man kommer med i landslaget 2021, även om man vet att det är givet att man inte får speltid, trodde du att det skulle dröja nästan tre år innan du fick debutera för landslaget?
- Jag hade ingen aning faktiskt, jag hade inga förväntningar och ingen aning. Jag fick en skada ett år också, så det kanske hade varit två år, vem vet? Men jag fick en skada där.
Du fick en skada direkt när du flyttade till Häcken och missade hela 2022, men du kom tillbaka starkt 2023. Hur var det när du inte kom med till VM efter att ha varit på gränsen?
- Man blir besviken såklart. Det är en dröm att spela ett VM för alla fotbollsspelare. Sen hade jag en bra vårsäsong där vi låg etta med laget och jag toppade den interna skytteligan, så jag kände att jag hade gjort det jag skulle göra. Det är klart att det var lite segt att inte komma med, men det var inte mitt beslut i slutändan.
Hur snackar man ut med sin tränare om en sådan sak? Jag gissar att när man sedan väl dyker upp på samlingen på hösten måste man ändå reda ut det där?
- Det är inte så mycket att reda ut egentligen. Han tog inte med mig. Det är som det är liksom.
Ni har aldrig pratat om det?
- Man har väl snackat lite smått, men det är inte så att han har sagt "Förlåt" eller så.
Om du ser nu, med tanke på vad du levererar i Europa, det är lite skador och en generationsväxling, borde inte du knacka lite hårdare på porten till startelvan?
- Förhoppningsvis kommer det kanske i framtiden. Jag har ingen aning om hur han tänker, vi har väldigt många erfarna spelare som man kan lära sig av, sedan får vi se hur han tar in det skiftet.
Vad tillför du till landslaget om du spelar?
- Jag skulle säga att jag framför allt tillför i anfallsspelet. Jag gör poäng, det kan vara mål och assist, och att passa fram passningar.
När du har följt landslaget när du själv inte har varit med, som i VM, känner du att det är en modell som fungerar och där du kan passa in?
- Jag känner att jag passar in. De har en ”tia-position” där jag känner att jag är bekväm med eftersom jag spelar som ”tia” i Häcken, så jag tycker att det passar in.
Känner du här mot Bosnien att du behöver få mer än sex minuter?
- Jag hoppas det i alla fall.
Vi får hoppas det. Ni spelar en match i Bosnien med tidig avspark, sen är det Tele2 Arena. Är det något speciellt att komma till Stockholm och spela match med landslaget?
- Det är kul att spela i Stockholm, dock är det på Tele2 Arena…
Det är inte AIK-land.
- Nej, men det är ändå Stockholm.
Lyssna på hela avsnittet av podcasten Lundh med Rosa Kafaji i spelaren.