Christoffer ”Totte” Nyman förlängde nyligen kontraktet med IFK Norrköping med fyra år. Lagkaptenen och en av guldhjältarna från 2015 ser ut att avsluta karriären i klubben han kom till som 5-åring.
Det är där jag har hjärtat. Jag vill vara med och förhoppningsvis vinna fler SM-guld med IFK Norrköping. Nu har vi en väg dit först att ta oss, den resan vill jag vara med på. Jag vill vara med och uppleva så mycket jag kan med IFK, säger Christoffer Nyman i podcasten Lundh.
Hur mycket lockar det, att bli en av de som har gjort flest matcher i IFK Norrköping.
- Det vore jättestort för mig. Men det primära är att få resultat och fira saker med IFK Norrköping som klubb. Det andra kommer sekundärt. Men det vore otroligt häftigt att skriva in sig där.
Därmed blev åren i tyska Eintracht Braunschweig det utlandsäventyr som anfallaren fick vara med om. Där han fick en strålande start med en hel del mål för klubben i Bundesliga 2 och där han trivdes.
- Den tyska fotbollskulturen är helt magisk. Hamburger Strasse kring våra hemmamatcher är en raksträcka på 200 meter som vi åkte buss längs inför varje hemmamatch, då var det fullt längs sidorna från start till slut till arenan, iklädda gult och blått. Varje match var det fullsatt på stadion. Det var otroligt häftigt.
Första året gick det okej, andra året trillade ni ur. Vad var det som gick snett då?
- Vi fick otroligt många skador. Jag blev skadad, Baffo blev skadad, sedan var det ett antal spelare till. Det var lite som förra säsongen med Norrköping, vi kom inte ur den negativa spiralen och trenden tillräckligt snabbt. Det var för mycket dåliga resultat på både kort och lång tid. Men skador och resultat stökade till det rätt rejält, sedan blev det lite turbulent i klubben också på vissa sätt.
Supportrar som uppvaktade er, eller?
- Nej, egentligen inom klubben. Tränaren fick lämna, som hade varit där i nästan tio år, hela ledarstaben. Presidenten lämnade, det blev lite kalabalik. Som sagt, tyska fotbollskulturen är lite annorlunda, så supportrarna reagerade lite annorlunda där också.
Hur reagerade de?
- Sista matchen där vi åkte ur hade vi bortamatch mot Kiel. Vi skadade spelare åkte med och kollade, och fick möta fansen efter matchen. Då stod de maskerade och krävde att vi skulle ta av oss tröjorna och ge dem till dem. De skulle komma in på planen och göra vad de ville.
Hur kände du då?
- Det var obehagligt, absolut. Men det var otroligt mycket säkerhetsvakter också, de plockade bort det mesta. Men absolut var det obehagligt när det stod maskerade män och ville springa in.
Räckte ni över tröjorna?
- Ja, de som spelade gjorde det.
Hur ser du på det, att man ska göra det, precis som att man inte har gjort sitt bästa?
- Det där är en svår fråga. På ett sätt kan jag förstå supportrarnas frustration. Du har åkt ur och haft en dålig säsong, det är klart att de är frustrerade. Men till vilken gräns de ska gå, det är svårt att säga.
Du är verkligen supportrarnas spelare, gammal supporter till IFK Norrköping och nuvarande också. Gör det att du har lite extra förståelse för frustrationen som kan bubbla upp i en sådan situation?
- Ja, det får man väl säga att man har. Det tror jag att de flesta förstår på ett eller annat sätt. Som spelare vet du att du alltid har gjort ditt max, slitit ut ditt hjärta egentligen, men sedan kanske inte allt stämmer just den dagen tekniskt eller så. Den förståelsen kanske man inte alltid har som supporter. Det byggs upp frustration över ett resultat eller en prestation. Det är att man förstår att det finns frustration, men det är mycket annat också.
Du lämnade Eintracht och ni trillade ner, påverkade det att det blev hotfull stämning att du valde att gå hem till IFK Norrköping?
- Nej, kanske inte den hotfulla stämningen. Man ska också säga att det var en väldigt liten skara som var maskerade och hotfulla. Men nej, inte den biten. För min del var det att skadan inte riktigt läkte som den skulle, jag fick kanske inte den optimala hjälpen…
Av klubben?
- Vi hittade inte riktigt rätt där nere, det var väl mer det. Jag fick all hjälp jag kunde få, det fick jag absolut, men jag hittade inte riktigt rätt. Plus att det var otroligt många spelare som lämnade som både jag och min dåvarande flickvän hade kommit nära, plus att det var turbulent i klubben och man inte riktigt visste vad som skulle hända. Både jag och klubben var rätt inställda under sista halvåret att jag skulle lämna.