På tidigt 1990-tal var FC Rosengårds fotbollschef Roger Palmgren företagare. Men han var inte nöjd med sin tillvaro, han ville satsa på en karriär som fotbollstränare.
Innan han var beredd att lägga allt bakom sig för att bli fotbollstränare på heltid ville han se hur det såg ut i fotbollens finrum: Italien. Det var ett sätt för att se hur det faktiskt skulle se ut om han lyckades med tränarkarriären.
Genom Francesco "Ciccio" Graziani - som vann VM-guld med Italien 1982 och var huvudägare av den italienska klubben Arezzo - fick han kontakt med en av Grazianis tidigare tränare i Roma: Sven-Göran "Svennis" Eriksson.
- På 1990-talet var inte Svennis någon jättekändis, medialt sett. Det fanns inte så mycket media som vi har idag. Men han var väldigt känd och stor fotbollsmässigt på den tiden. Hur som haver så gick jag via Graziani, som var huvudägare i klubben Arezzo. ”Ciccio” Graziani hade haft Svennis i Roma, så han ringde upp Svennis och frågade om jag fick komma ner till honom i Italien. För jag ville… Om jag skulle lyckas med fotbollen så ville jag se hur det såg ut i finrummet - och finrummet på 1990-talet var Italien. Så jag åkte ner när jag hade sålt företaget och så stannade jag ett halvår där nere med honom, säger han i podden Lundh.
Varför tror du han släppte in dig?
- Jag vet inte, vi fann en vänskap. Det blev ett mentorskap. Vi hade förbaskat roligt ihop. Vi pratade hur mycket fotboll som helst, jag har aldrig pratat så mycket med någon annan människa i hela mitt liv. Så därav det här mentorskapet. Jag åkte och gjorde analyser på många bortamatcher. Han var intresserad av olika spelare när jag jobbade i Arezzo, så åkte jag på söndagen och på lördagen - när vi inte spelade - och kollade på matcher som han ville att jag skulle titta på.
- Bland det roligaste han har sagt, det var… Han kommer och hämtar mig i sin svenska bil som han alltid fick sponsrad när han åkte till olika jobb runtom i Europa. Första lunchen vi ska till, så hoppar jag in i bilen vid hotellet och så tittar han på mig: "Du, Palmgren?". "Ja.". "Tänkte du bli tränare?". "Ja, jag tänkte bli det.". "Men då måste du ha en jävla massa tur, för det har jag haft." Det var bland det första han sa till mig - och då hade han ändå tränat Fiorentina, Roma, Benfica och vunnit UEFA Cup-guld med IFK Göteborg, bland annat.
Vad var det som gjorde honom unik?
- Han var fotbollskunnig som få. Seriös som ingen annan. Vi hade 65 000 mot Guangzhou (på läktaren, reds. anm.), tränade av Marcello Lippi. Full fart på kvällen. Vi tar ett glas vin eller två efter matchen. Klockan nio på morgonen sitter vi och ser B-laget. Det ser du inte någonstans i Sverige - av någon annan ledare.
Palmgren blev en del av Svennis innersta krets och såg på från nära håll de gånger som Svennis blev omskriven, både vad gäller yrkesliv och privatliv. I podden berättar lärjungen hur Svennis hanterade allt vad elitidrotten och kändisskapet innebar.
- Han var alltid cool. Hela tiden, alltid cool. Han tyckte att det var jobbigt (när det skrevs mycket negativt, reds. anm.), men han brydde sig inte så mycket. Det är många citat från honom och det var ett… Han kallade mig rebell. Jag var alltid ifrågasatt i allting. Han lärde mig: "Skit i det". Utan att vara elak på något sätt, så bry dig inte så mycket om saker och ting. Han sa alltid: "Vi tar det imörra istället". Väldigt enkelt och baserat, säger Palmgren och fortsätter:
- Jag frågade: "Var fasen har du lärt dig den här diplomatin och politiska formen av kompetens som du har? För annars skulle du inte överleva i alla de här länderna och på de posterna som du besuttit, med alla de människorna och det trycket du har haft". "Det ska jag tala om för dig. Det var hemma hos farmor som ung och det stod bullfat på bordet. Tog man en bulle innan någon sa 'varsågod' så small det på fingrarna. Det är där jag har lärt mig det", sa han. Han var väldigt simpel men mycket intelligent.
Lyssna på hela avsnittet med Roger Palmgren i spelaren ovan.