Henrik Rydström ryktas vara aktuell för att ta över Kalmar FF efter Nanne Bergstrand, som tidigare meddelade att han lämnar klubben och förklarade att det är dags för någon annan att ta över.
Tidigare i år berättade Rydström att duon i dag inte har någon god relation och att de aldrig har haft.
- Den har varit speciell genom alla år. Jag hade honom som tränare för första gången 1998. Han har varit helt avgörande för mig som spelare i att han inte var fotbollsnördig, han pratade om lite andra grejer. Jag var i ett skede då i min karriär, jag var 21-22, där om det hade kommit in en tränare som hade pratat om olika spelytor och varit väldigt nördig så hade jag nog tyckt att det varit väldigt trist. Han hade ett annat perspektiv. Han har varit viktig för mig. Det var snarare en tyst relation. Jag startade alla matcher, jag spelade hela tiden. Det var någon period där det svajade, då kunde han komma till mig och säga att jag skulle ha ett snack med spelargruppen. Då visste han att jag skulle få gruppen att shapea till sig. Jag behövde egentligen inte säga något mer till honom. Sedan jobbade vi vidare. Sedan jobbade vi ihop som tränare. Vi krockade i att han har sitt sätt. Jag var dålig på att respektera det. Jag tyckte att vi kunde jobba längre om dagarna, titta mer på motståndarna och prata mer om hur vi skulle göra. Det var inget som Nanne var van vid, det störde hans tankearbete och påskyndade säkert att han inte kände någon harmoni då. Det var 17-18, säger Henrik Rydström i Lundhs podcast.
När han blev sjukskriven och gick in i väggen.
- Ja. Även om det var av personliga anledningar. Axén har väl påpekat några gånger att det berodde på mig, och jag har sagt till honom att jag inte är så jävla jobbig. Men jag fattar att jag säkert var en del i det, att jag var där hela tiden och ifrågasatte saker. Men efter det hade vi ingen kontakt alls. Jag pratade med honom när vi mötte Kalmar i Uppsala i slutet av serien. Det var första gången vi pratade sedan vi slutade jobba ihop.
Sedan han gick på sjukskrivning, alltså. Flera år.
- Ja.
Du var rätt tuff i någon Fotbolldirekt-intervju inför säsongen, att om inte han är beredd och jobba lite mer och lägga ner lite mer kraft så skulle det bli tufft för honom med Kalmar.
- Ja. Det ångrar jag kanske att jag sade. Var och en blir salig på sin tro. En dålig sida jag har är att jag har ett stort självhävdelsebehov. Det är som Tobbe Karlsson, min gamla mittbackskollega, vi är i princip grannar. När jag sade något dräpande till honom brukade han säga att min stjärna inte lyser starkare bara för att jag släcker hans. Men det gör den ju ändå. Den tendensen har jag tyvärr haft och jag jobbar med den sidan. Jag behöver inte säga något om hur han jobbar. Men det var en del i varför jag var frustrerad när jag jobbade med honom. Jag tycker att tränaryrket är viktigt, det finns så mycket som vi kan göra. Ska jag bara svara på frågan så älskar jag svensk fotboll och allsvenskan, jag vill att den ska bli bättre. Vi ställer krav på spelarna hela tiden, men vi tränare då? Jag tror att klubbarna måste jobba mer med att plocka ihop ett team som fungerar ihop. Jag fattar att det är en fråga om ekonomi, men ofta kan man som klubb lägga X antal hundra tusen i sign-on på en spelare man inte är säker på, som dessutom får en månadslön som är rätt saftig. Ta bort några av spelarna i en trupp och satsa dem på teamen, på att få en ännu bättre träningsmiljö. Det kommer att göra svensk fotboll mycket bättre på lång sikt, tror jag. Det var ett uttryck av den frustrationen, att vi måste jobba. Sedan kan man jobba för mycket. Det är inte en sund miljö, det kanske man måste reglera. Vi är några färska tränare som aldrig slutar jobba, det är inte heller hållbart.
Lyssna på hela intervjun i spelaren ovan!