Under måndagen är det traditionell annandagsfotboll i England. Då väntar Manchester United och Zlatan Ibrahimovic borta för Sebastian Larsson och Sunderland. En match som Sunderlands mittfältare ser fram emot:
- Det är helt enkelt tradition här i England. Annandagen går man och kollar på fotboll, man tar med sig sina nära och kära och barn och tittar på fotboll. Även om ens lag inte har hemmamatch ser man till att ta sig till någon lägre division. Det är en sådan stark tradition. Man pratar ju om att ha vinteruppehåll i England, men jag tror aldrig att man kan ta bort annandagsfotbollen, den är för viktig för folk här, säger Sebastian Larsson i podcasten Lundh.
Hur är det för er spelare, vad betyder det för er?
- Jag har varit här så himla länge, så för mig spelar man fotboll på annandagen. Det är inga konstigheter. Man reser ofta iväg på juldagen och bor på hotell, och så lirar man fotboll på annandagen. Men det är klart att man märker på de som kommer hit första gången, och tycker att det är konstigt att vi ska bo på hotell när man ska fira jul. Det tar nog något år för folk att fatta att det verkligen är så. Men för en annan som har varit här så länge är det vanligt, det är så min jul är.
Under hösten Har Sebastian Larsson kört rehab efter en operation och har nyligen kommit tillbaka i spel, men han har inte missat att det gått bra för landsmannen och tidigare landslagskollegan Zlatan Ibrahimovic som kom till Manchester United i somras.
- Jag kan inte påstå att jag är förvånad. Jag vet att många pratar om hans ålder, att han börjar bli äldre och folk undrade om det var för sent att komma till Premier League. Men har man spelat så många matcher som man gjort och tränat med Zlatan så vet man att han är ett fysiskt fenomen. Jag kände att det inte skulle bli några problem. Han är så vältränad och tar hand om sig på det sättet man behöver för att klara sig här. Sedan har han blivit den figuren som han har blivit i alla lag, han har blivit nummer ett i United, säger Sebastian Larsson i podcasten Lundh.
Du som ändå kan United, hur stort det är och så – är du förvånad över det, att han på något sätt knuffar ner Wayne Rooney ett pinnhål?
- Nej. När han fick den starten och petade in några bollar direkt… Det var ganska tydligt att han för Mourinho var nummer ett, det var han som skulle spela och göra målen. När du då också petar dit bollarna och är ditt lags överlägset bästa målskytt, då blir det så. Speciellt med den person han är och den statusen han har, då blir han nummer ett. Men det har han varit på de andra ställena också, så nej, jag kan inte påstå att jag är speciellt förvånad.
Dina lagkamrater i Sunderland, är de nyfikna på Zlatan?
- Ja, men inte så att de går att frågar mig så mycket. Men lite i början när det blev klart att han skulle komma, ”hur ska han klara sig?”, ”hur är han?”. Det var mycket tvivel för att han började bli några år äldre. Men intresset för honom generellt är stort.
Det har ju alltid funnits en väldig skepsis kring honom i England. Det känns som att han kanske har dödat det sista av det?
- Det tror jag. Han gjorde ju en väldigt bra inledning på säsongen, och sedan gick han några matcher utan att han gjorde några mål och United hade lite sisådär resultat. Då var det några som försökte bränna på lite, att ”han kanske inte är vad vi trodde” och hit och dit, men han dödade ju den diskussionen ganska snabbt med sin senaste målform också.
Efter EM i Frankrike slutade Zlatan Ibrahimovic i landslaget och under sommaren körde Kim Källström ett sommarprat där han slog fast att lagkaptenen Ibrahimovic bestämde: "Ju bättre du är på att spela, desto mer har du att säga till om. I landslaget hade vi Zlatan. Den kanske bästa svenska fotbollsspelaren genom alla tider. Han bestämde över sig själv, laget, ledarna och förbundet”, sa Källström.
- Jag har läst delar om det, säger Sebastian Larsson.
Det handlade ju om att Zlatan på något sätt bestämde över förbund och ledare. Som Kim menar är det så. Vad känner du, blev det för mycket Zlatan?
- Nej, det tycker jag inte. Man måste också förstå vad Zlatan betydde för fotbollförbundet när han var i landslaget. Den dragningskraften och det intresset. Vad han betydde för svenska folket också. Det är så naturligt, jag vet inte vilken annan nivå man skulle kunnat ta ner det på. För folk kräver ju det också, när Zlatan spelar i landslaget var det han som folk ville se. Så hur ska man få ner det? Det är svårt, tror jag. Jag kan inte påstå att jag vet riktigt hur det går till mellan Zlatan och förbundet. Jag har inte varit så intresserad av att lägga någon större vikt vid det…
Hur var det i omklädningsrummet?
- När Zlatan pratar så lyssnar ju folk, så är det ju. Det är klart att man har fått sig en och annan… Jag vet inte vad man ska kalla det. Hårtork? Men det är ju (Sir Alex) Ferguson. Men det är klart att man har blivit tillsagd.
Vad har han sagt till dig om då?
- Jag klarar mig undan ganska ofta måste jag säga. Men det har varit ”kom igen, det är för dåligt!”. Zlatan är ju, som vi alla där inne, en extrem vinnare. Han var ju så mycket högre upp än vi andra. Du kan inte behandla alla lika, och det tycker jag inte att man heller ska. I en sådan situation så blir det omöjligt att behandla alla lika.
Hur blir man bättre som spelare av att man får en utskällning?
- Det beror på hur du kan hantera den. Det är klart att det finns bra och dåliga utskällningar, och det handlar inte bara om Zlatan, det handlar om oss andra också. Det är inte så att det bara är han som pratar. Det tjafsas i ett omklädningsrum, det är högljutt och ibland är det väldigt tyst. Så är det, och det är likadant här som det är med landslaget. Men det är klart att det finns bra och dåliga utskällningar. Och sedan är det klart att det handlar om hur du tar emot den, hur stark du är som grupp. Kan du acceptera saker du inte riktigt håller med om för att det ska bli bättre för gruppen? Då blir det en positiv grej. Ibland kan man så klart känna att det var onödigt, oavsett om det var från Zlatan eller någon annan.
Hur var det när det var frisparkar, tog han dem eller du?
- Jag tror att ni alla vet vem som tog dem (skratt). Men så var det ju, jag anmälde mitt intresse i alla fall under de första sex-sju åren. Sedan visste han att man fanns där. Men det är klart att ville han ta den, då tog han den. Så var det.