Under hösten blev Simon Thern sjukskriven och missade en rad matcher med IFK Norrköping. I början av oktober berättade mittfältaren för Norrköpings Tidningar att han hade ångest och mådde psykiskt dåligt och att det var skälet till sjukskrivningen.
Även om han gjorde comeback senare under hösten så har det varit en tung tid och är periodvis så fortfarande. Thern vill nu berätta exakt om hur det varit och hur det är för honom, för att lyfta frågan om psykisk ohälsa.
- Jag kände att det var viktigt för mig att när jag var mitt i skiten att säga hur det låg till. Det är klart att det är en process att bli frisk eller bättre i det här, den processen är jäkligt lång och kommer kanske pågå i flera år för mig. Jag känner mig stabil i dag, men det kan också komma när jag känner vissa dagar på dygnet när jag är på väg att gå tillbaka, säger Simon Thern till podcasten Lundh.
- Jag pratar om saker som jag själv tycker är jäkligt jobbiga, som jag har varit igenom och som jag fortfarande processar. Min förhoppning är att det kan hjälpa människor, både fotbollsspelare men också vanliga människor, det kan vara kvinnor som män, att man vågar sträcka ut handen och säga att man behöver hjälp.
- Att man inte går och bär det inom sig under en längre period. Då tar det ännu längre tid att ta sig tillbaka. Känner man sig lite som jag gjorde, det kan ju yttra sig på många olika sätt, ska man inte vara rädd för att ta hjälp och prata med dina nära och kära.
I podcastintervjun berättar Simon Thern att han redan i slutet av sommaren kände att kroppen inte var som vanligt. Huvudvärk. Yrsel. Allmänt nedsatt. Man gjorde en rad tester och prover men alla värden var normala. På planen kände han sig okej, men inte utanför.
- Sedan var det en natt där jag vaknade mitt i natten och gick runt i lägenheten och kände att jag mådde så jäkla dåligt, det var nästan så att jag fick lite panik. I mitt huvud kände jag att det var något som inte stämde. Jag började gå och spy på toan utan att spy, jag kände mig som man känner sig när man är magsjuk, att man vill spy, jag hulkade och det kom inget. Till slut tryckte jag ner fingrarna i halsen, men det kom inget ändå. Sedan ringde jag till Dale (Reese, idrottsskadeterapeut) och berättade hur jag hade haft det. Då gjorde vi ytterligare något blodprov, men det var fortfarande inget, säger Thern.
- Vi skulle möta Malmö, tanken var att jag skulle med. Natten inför att de skulle åka iväg blev det ännu värre, då mådde jag riktigt dåligt. Då hade jag panik. Jag kunde inte förstå hur man kunde må så och inte ha något i kroppen de kunde se.
IFK Norrköpings Dale Reese förstod ganska snabbt att Thern behövde hjälp av en psykolog och att han inte var fysiskt sjuk och att han fick hjälp av en terapeut, men mittfältaren var själv övertygad om att han skulle dö.
- Även om folk sade till mig att det inte var något fel på mig var jag övertygad under hela september som var allvarligt fel i min kropp, att jag hade någon hjärntumör eller cancer, ALS… Det måste vara något som inte stämmer. Det gjorde jag även under tiden, det är en av bearbetningarna man får göra när man går in i en sådan tid som jag gjorde med hur jag mådde. Det är något man måste jobba med. Hjärnan slutar sortera.
- Har du ont i huvudet tänker du att du tar en ipren och sedan blir det lite bättre, då tänker du inte så mycket mer på det. För mig var det påtagligt hela tiden, all min fokus riktades till vad som kunde vara fel i min kropp. Det byggde upp en rädsla. Självklart är jag rädd själv, men för min familj, min sambo.
Hur var dagarna?
- De var så jävliga och hemska. Jag tror att om man inte har varit där själv så kommer man aldrig att förstå. Även om man försöker att berätta så har du inte varit där nere och vänt så är det svårt att föreställa sig. Jag önskar ingen människa i hela världen att må som jag gjorde. Du har en känsla av att det kommer att vara så resten av ditt liv. Så vill inte jag leva.
Vad kunde du göra?
- Det som är viktigt när man kommer in i sådana perioder, eftersom jag har sett att jag har blivit bättre, är att exponera sig för saker som man tycker är jobbiga, och att göra det så tidigt som möjligt i processen. Det jobbade de med mig tidigt för att försöka schemalägga dagar, man ska alltid försöka göra något, inte gömma dig inne och titta på tv.
Vad kunde vara jobbigt?
- För mig kunde det vara jobbigt att sätta mig ute vid matbordet och käka med familjen, i princip. Det blev bara så påtagligt. Jag tyckte att det var jättejobbigt att vara nära min dotter, för jag kopplade det till att jag inte skulle få se henne växa upp.
Till slut fick Simon Thern rätt hjälp och kunde sakta men säkert börja ta sig tillbaka.
- Den diagnosen som ställdes var att jag var på väg in i väggen. Av det utvecklade jag en typ av panikångest av att vara på väg in i väggen.
Utbränd, med för mycket grejer?
- Ja, för mycket grejer i mitt liv. För dålig sömn, för mycket saker utanför fotbollen. Jag är väldigt driftig och gillar att göra grejer. Det kanske man behöver sätta stopp för ibland. Jag tycker att det är roligt, därav blir det kanske ännu svårare. Har man något man tycker är skitkul även utanför fotbollen så vill man göra det så mycket som möjligt.
Du spelar i IFK Norrköping, är nybliven pappa och har två företag vid sidan om, varav ett är en padel-hall och det andra är fastigheter. Det är rätt mycket på din tallrik under 2019?
- Ja, det var nog det som till slut gjorde att kroppen sade ifrån, att jag var tvungen att lugna ner mig. Jag kunde inte fortsätta i det tempot. I efterhand har jag förstått att spela två matcher i veckan är gott och väl tillräckligt mycket belastning för kroppen och skallen. I princip varje ledig dag hade jag saker inplanerade som jag var tvungen att göra.