I helgen börjar allsvenskan och IFK Värnamo debuterar i Sveriges högsta serie. En som är delaktig i framgången är Jonas Thern som varit huvudtränare i olika omgångar, men nu är assisterande då han saknar rätt utbildning.
Otroligt nog placerar Jonas Thern, som tagit VM-brons med Sverige, spelat Champions League-finaler och vunnit en rad titlar under en lång utlandskarriär, IFK Värnamos avancemang på toppen.
- Ja, tittar man över det stora hela och inte bara det som har hänt på slutet så tror jag väl detta är det största för mig bland allt det som jag har varit med om. För det var väl en dröm för mig när jag var lite och växte upp, att man skulle få spela i allsvenskan, säger Thern i podcasten Lundh.
- Man får nypa sig i armen om vad det är som har hänt egentligen. För när man diskuterar något kring fotbollen så glömmer man ibland att "fan, vi är inte ett division ett-lag längre, vi är ju faktiskt i allsvenskan nu".
Efter ett par år i Halmstads BK har Jonas Thern fått en del anbud, men det har inte lett till något.
- Jag har ju fått förfrågningar. Jag kan inte räkna exakt men förr var det mycket: "Vad ska du göra? Och är du inte intresserad?".
Vilka klubbar är det som har varit på dig?
- Ja, med Malmö FF var det ju diskussioner och där var jag ju självklart intresserad. Jag har alltid haft nära till Malmö, min syster bor där nu och då bodde ju Simon (Thern) där när Rikard (Norling) var där.
Vad är det som hindrar att du tar över där? Jag menar, de byter ju tränare hela tiden så det borde ju finnas luckor.
- Som jag känner nu och det som fick mig att tvivla var väl om jag verkligen bara vill hålla på med detta att vara tränare. Jag fick testa på det i Halmstad med blandad framgång.
- Men sen kände jag att jag ville hem och jobba med min son Simons gäng som är födda 1992 när de kom igång och började spela fotboll i IFK. Då hade jag börjat få lite funderingar på, är det denna fotboll som man vill stå för? Med facit i hand om man jämför med hur jag jobbade när jag var i Halmstad jämfört med i dag hur jag känner som person och min trygghet som fotbollstränare. Jag var inte så vass när jag var i Halmstad och i dag känner jag att jag är mycket bättre som ledare och tränare.
Thern fortsätter:
- Jag har vågat genomföra en förändring i min egen hjärna med fotbollen och när jag såg det jag gillade med Frank Rijkaard i Barcelona och tänkte att "det här måste ju vara framtiden". Då blev jag helt såld till det och det var inspirationskällan och då fick jag experimentera med alla ungdomarna som jag hade. Och de älskade ju det, att få spela fotboll på varje träning och inte bra stå och lyssna och passa bollar mellan koner. Det var ju kreativitet så det bara rök om det. När man såg att det funkade på 12-, 13- och 14-åringar så kommer det även funka på äldre.
- Där blev man ju hungrig på att göra ännu mer saker och utveckla det ännu mer. Men sen kände jag, ska jag verkligen flänga runt ännu mer som jag har gjort hela livet? Elitfotboll tar ju på något sätt mer tid eftersom det blir ett annat levnadssätt. Tränar man division ett eller två så finns det lite mer tid att göra annat på fritiden. Så jag valde att flytta hem och att jobba med ungdomarna i IFK Värnamo. Jag ville vara med när mina barn växte upp och min dotter var ju med i fotbollen ett litet tag men hon tyckte bara det vara massa kö för att få slå en bredsida och sen ställa sig sist i kön. Så det blev ju hästar för henne. Simon gillade ju fotboll och då kände jag att det blev naturligt att vara med och hjälpa till i det laget.
När Malmö byter tränare så får man alltid höra att "passar det inte perfekt med Jonas Thern nu?", men det låter på dig som att du stänger den dörren?
- Ja, så som det är nu. Det är många kompisar som säger "ska du inte satsa och prova lite utomlands?", men för det första måste jag ha någonstans att gå. Det måste ju vara någon som är intresserad också. Malmö har ju varit intresserad någon gång och där satt vi oss ner och hade ändå lite diskussion. Men då hade jag ju ingen utbildning då heller och då sa jag ju att om vi ska genomföra detta så går jag ju givetvis utbildningen om det är det som krävs. Men sen blev det inte av och jag har aldrig reflekterat över det efteråt att jag skulle ha gjort det eller det. Jag är jättenöjd med situationen som den är här i dag och tycker att fotbollslivet är bättre än någonsin.
Du är en av få som jag vet har tackat nej till att bli förbundskapten när den numera bortgångne Lars-Åke Lagrell frågade dig. Finns det någon dröm om att du skulle vilja jobba med landslaget i framtiden?
- Nej, det är ingenting som jag tänker på. Det är många som har frågat just när jag fick förfrågan från landslaget. Och jag tänkte ju på det någon vecka för Lars-Åke var ju hemma hos mig i Herrestad och vi satt ner och pratade. Då sa jag att "jag har ju bara tränat ett allsvenskt lag i två år. Jag är inte mogen för det". Jag kände att det var ett rätt så stort ansvar och en stor grej och den tryggheten som jag hade fått av att jobba med Lasse (Lagerbäck) hade säker övervägt det men så tänkte jag inte då.
- För då kände jag att jag måste träna ett fotbollslag lite längre innan man ska komma på den kanske tuffaste posten som vi har i Sverige i dag. Sen hade det ju varit roligt nu med facit i hand. Jag fick ju vara nära alla scouter under tiden med Janne och då var Lasse (Lagerbäck) med även där. Och skulle jag titta på alla svenska tränare, även om han inte varit klubbtränare så mycket, så är ju Lasse Lagerbäck på en given andraplats efter Svennis på de som har haft mest framgångar och meriter med det som de har åtagit sig i den internationella fotbollen.
Thern avslutar:
- Sen är ju Barcelona inte hans favoriter men det är ju det som är charmen och det härliga med fotboll. Den respekten har jag väl alltid haft och har för Lasse, inte minst när jag fick jobba med honom under Janne då. Hans tydlighet i sitt sätt att jobba mot sina spelartrupper, den har man mycket respekt för när man har varit fotbollsspelare själv. Sen har han ju inte bara gjort bra saker för Sverige, det han gjorde för Island är ju bara att lyfta på hatten för. Sen skulle vi nog ha lite olika åsikter kring hur man bygger spel och så om vi hade fått jobba ihop i dag.