AIK:s sportchef Björn Wesström gjorde klart en historisk affär för klubben när han var med och sålde Alexander Isak till Borussia Dortmund för två veckor sedan.
Runt 85 miljoner kronor är köpesumman, men det finns avbränningar. Uppgifter till Fotbollskanalen gör gällande att Vlado Lemic ska ha fått någonstans mellan 20-25 procent av affärens värde. Även om Björn Wesström inte vill bekräfta några siffor är han öppen med att man tagit hjälp för att genomföra affären.
- Det är klart att det finns en procentuell avkastning på det som personen i fråga bidrar med. Jag tror att det var Jesper Jansson (HIF:s förre sportchef) som sa att en spelare i allsvenskan aldrig kommer att bli värd mer än 40 miljoner svenska kronor utifrån den miljö som vi befinner oss i, och det är ganska klokt. Om vi bestämmer oss för att det är sant är ju allt över det extraordinärt bra, och då finns ett incitament för oss att avlöna de som har hjälpt oss att göra någon som är extraordinärt, säger Björn Wesström i podcasten Lundh.
Men ibland kan man från utsidan känna ”varför ringer inte bara AIK till Borussia Dortmund och klipper bort mellanhänderna”?
- Ja, det kan man fundera över. Man kan väl konstatera att säljande klubb sällan ringer runt till köpare och erbjuder sina spelare, så fungerar det inte riktigt. Det handlar om att en köpande klubb har ett behov och söker det någonstans. De som egentligen sitter på den stora paletten av val i dag är agenterna och rådgivarna. Klubbarna har fullt upp med sin vardagliga verksamhet. Så man söker hjälp hos en agent, eller ”förmedlare” som det i dag kallas, för att hitta rätt i profilen på det man söker. Då får den personen X antal kronor för att ta affären i land.
Om man ser till att man ibland från svenska klubbar lämnar mandat till en agent, hur är risken att man blir blåst då?
- Blåst blir du aldrig, för du sitter alltid på beslutet själv i slutändan. Det som är viktigt att komma ihåg är att det alltid är tre parter som ska komma överens för att det ska bli en affär, vilket gör att relationerna spelar väldigt stor roll om man ska göra något bra tillsammans. Om man har dåliga relationer kommer det bli väldigt svårt att uppnå bra resultat i slutändan. Men jag upplever att de flesta människor som finns i vårt nätverk är knutna till Sverige, sedan har vi kanske någon, i form av Lemic, som vi har lärt känna från 2015 och fram till nu som då också har blivit en del av vårt nätverk. Men annars jobbar vi väldigt lokalt.
Formulär 1A för många sportjournalister är att många skriver att agenter är utsugare, vad är din bild?
- Min bild är att väldigt många, precis som sportcheferna, gör ett bra jobb utifrån det uppdrag de har. Sedan har vi hamnat i en situation där det finns många förmedlare som kanske inte har någon kontakt med någon spelare alls, utan bara kommer in som någon slags mäklare och letar upp affärer. Det är en ny situation, så klart. Det vill säga att man uppdrar åt någon att hitta låt säga en högerback från en speciell marknad. Då ordnar den personen fram ett underlag, och sedan fattar klubben beslut om det, och då får den personen ett arvode för det, men har egentligen ingen koppling till vare sig spelaren eller någon av klubbarna. Det är en slags ny variant av agentbranschen.
Det är inte så länge sedan ni sålde Alexander Isak. Hur mycket fick ni av Borussia Dortmund?
- Det står ju i det där sköna avtalet mellan klubbarna att det är sekretessbelagt, så det får jag inte säga av det skälet. Sedan är vi börsnoterade, vilket gör att vi kommunicerar alla våra transfers i klump.
Varför är det hemligt?
- Ja, säg det. För mig är det hemligt för att det står att det ska vara hemligt i avtalet.
Det förstår jag, men jag kan ändå undra varför man inte vill vara öppen med det. Även om ni är börsnoterade är ni en medlemsägd förening. Varför vill man inte berätta för sina medlemmar att ”vi fick det här”?
- Det är en större fråga än för mig att besluta om, men jag tror att det handlar om det totala i svensk och kanske också internationell fotboll att det är någon slags yrkeshemlighet vad varje enskild klubb gör för sina pengar. Man kan se det som en konkurrensfördel, och då väljer man att ha ett sådant system. ”Om du inte avslöjar för mig kommer jag inte avslöja för dig”, det är hela skälet till att man inte gör det.
Samtidigt känns det att den här bristen för öppenhet gör att det blir möjligt med en massa konstiga affärer som vi ser inom fotbollen. Hur ser du på det?
- Jag håller helt och hållet med. Det är en trend som jag upplever har blivit starkare. Sedan kan man använda frasen ”konstiga” affärer. För att sätta det i ett sammanhang är en mängd olika aktörer som har olika roller för att just den affären ska kunna genomföras. På insidan är det ganska naturligt när det händer med vem som gör vad och varför, men från utsidan tror jag att man kan uppfatta det som att det är väldigt många människor som försöker skära åt sig av det som de egentligen haft någon del i från början. Men det är så branschen ser ut i dag.
AIK redovisar sina transfers i klump i sina kvartalsrapporter och bokslut och första gången det går att se några siffror är i maj då klubben släpper rapporten för Q1.