AC Milan var en klubb som allt mer frekvent hämtade spelare som Mesbah och Muntari snarare än muskelspännarnamnen. För att få en sista boost gick Ibrahimovic bort från ett nedåtgående AC Milan mot ett PSG som lovade Champions League-titel senast 2016.
I PSG fick Ibrahimovic plats i Serie A-flocken med Leonardo, Ancelotti, Thiago Silva, Thiago Motta, Lavezzi, Sirigu, Pastore, och Verratti. Däremot var trupparbetet inte klart, vilket betydde att Ibrahimovic startade med anfallspartners som Gameiro och Ménez. Det räckte dock för att fixa en ligatitel och en kvartsfinal i Champions League.
Två Zlatanmål i debuten mot Lorient följdes bland annat upp av två mål i en klassisk 2-2-match i Le Classique mot Olympique de Marseille. Ancelotti gillade att förändra formationer, så ibland fick Ibrahimovic spela i en 4-4-2, och ibland i 4-3-3-liknande formationer.
Under januari kom prestigeköpet Lucas in, snodd framför Sir Alex Ferguson och hans scouter, tillsammans med Mr David Beckham. Allt för att öka glamouren och talangen, och när Nenê försvann fick dessutom Ibrahimovic ändra tröjnummer: från 18 till 10.
Efter en halvbra första halva på säsongen så hittade PSG sitt spel. Det krävdes en 2-1-förlust borta mot OGC Nice innan de fann rytmen. På de återstående 23 ligamatcherna tog PSG 18 segrar, och vann därför sin första ligatitel på 19 år.
Svenskens säsong summerades med 43 mål och 18 assist på 56 matcher, och på det personliga planet landade han titlarna som Ligue 1:s bästa spelare och Ligue 1:s bästa målskytt. Till detta blev han invald i 2013 års bästa lag hos både UEFA och FIFA, och plockade Puskás-priset för årets snyggaste mål: cykelsparken mot England.
Han gjorde Ligue 1-säsongens snabbaste mål (efter 27 sekunder) och snabbaste hattricket (mot Lille). Han blev den första i historien att göra Champions League-mål i sex olika klubbar, och han gjorde fyra assist i en match mot Dinamo Zagreb, vilket hjälpte till att ge honom titeln som Champions Leagues bästa assistläggare med sju assist.