Säsongens lag (3-4-3)
Samir Handanovic (Udinese)
Serie A:s bästa straffräddare och var en garanti hela året. Redo för ett storlag?
Danilo (Udinese)
Blev en succé med sitt lugna och stora pondus. Bra i luften, säker längs marken och följsam i markeringen. Försvars-general.
Thiago Silva (Milan)
Var sitt vanliga stabila och eleganta jag hela säsongen innan han blev skadad. Den perfekte mittbacken.
Andrea Barzagli (Juventus)
Tog enorma kliv under säsongen och utvecklade sig till Italiens bästa försvarare. Satte knappt en fot fel på hela säsongen. Fundamental för Juves scudetto.
Christian Maggio (Napoli)
Löpte sönder de flesta försvar och orkar alltid vara med i anfallen samtidigt som han har koll bakåt. Fortfarande kanske Italiens mest underskattade spelare. Hade han hetat Maggiodinho hade han säkert varit värd det dubbla.
Claudio Marchisio (Juventus)
Eftersom hans vårsäsong bara var bra är det lätt att glömma bort hans fantastiska höst då han var lagets största segerorganisatör. Mittfältare med många egenskaper.
Andrea Pirlo (Juventus)
Vred tillbaka tiden och fick en nytändning under Conte. Spred klokhet och genialitet med sina rutinerade fötter. Blev en perfekt pusselbit för Juventus då han blev den gyllene länken mellan försvar och anfall.
Arturo Vidal (Juventus)
Hans dynamik, målskytte och energi blev ovärderligt för Juventus. Modern spelartyp som Conte ville ha och fick.
Sebastian Giovinco (Parma)
Tog sitt spel till ytterligare en nivå då han hittade en extremt hög och jämn standard i sitt spel. Gjorde massor av mål och var allmänt ostoppbar i många matcher. Utvecklades till en av Italiens bästa spelare. Magnifik säsong.
Zlatan Ibrahimovic (Milan)
Vann skytteligan klart och var hela tiden Milans offensiva referenspunkt. Bästa säsongen i karriären?
Antonio Di Natale (Udinese)
Hans sublima teknik, målskytte och anfalls-smartness var starka orsaker till att Udinese återigen tog en Champions League-plats.
***
Säsongens spelare: Andrea Pirlo (Juventus)
Säsongens genombrott: Fabio Borini (Roma).
Gick från tämligen okänd hemplockad yngling från Chelsea till värvad av Roma och sedermera landslagsman på mindre än ett år.
Säsongens domare: Mauro Bergonzi.
Ingen domare har väl klarat sig utan någon match med missar men Bergonzi klarade flera svåra matcher på ett bra sätt. Hade pondus och ofta en bra relation till spelarna.
Säsongens tränare: Antonio Conte (Juventus)/Francesco Guidolin (Udinese).
Dött lopp. Conte lyckades göra Juventus till ett vinnarlag med sin energi och sin spelidé och Guidolin utförde ett nytt mirakel med att ta Udinese till Champions League igen trots tappade stjärnor.
Säsongens mål: Stefano Mauri (Lazio-Napoli, klicka länk i läs mer-rutan för att se!)
***
Säsongens tio bästa nyförvärv:
1. Andrea Pirlo (Milan-Juventus)
Allegri och Milan valde att inte förlänga med Pirlo till Juventus stora gagn. Visade sig vara bättre än någonsin och kanske var det just han som fick scudetton att väga över till Juventus.
2. Arturo Vidal (Bayer Leverkusen- Juventus)
Var exakt vad Juventus behövde med sin sprudlande energi och mångsidiga spelstil. Värd vartenda öre.
3. Miroslav Klose (Bayern Munchen-Lazio)
Starkt av Lazio och Igli Tare att snappa upp tysken då han visade sig vara lika pålitlig som alltid. Blev frekvent målskytt och gav Lazio vinnarskalle.
4. German Denis (Udinese-Atalanta)
Passade perfekt in i Atalanta där han fick en given plats i startelvan. Svarade med att göra sexton ovärderliga mål för Atalanta.
5. Antonio Nocerino (Palermo-Milan)
Kom för en billig peng och gjorde massor av mål. Mycket smart värvning.
6. Mirko Vucinic (Roma-Juventus)
Gjorde som så ofta inte massor av mål men de han gjorde var viktiga. Bidrog dessutom med så mycket mer. Gav Juventus behövlig fantasi och oberäknelighet och skapade massor av ytor för sina kollegor.
7. Danilo (Palmeiras-Udinese)
Tog över efter Zapata och visade sig vara ännu bättre. Alltid pålitlig längst bak med sin styrka och följsamhet. Otroligt klok värvning.
8. Maxi Moralez (Velez-Atalanta)
En värvning som kryddade Atalantas kollektiv med kvickhet, finess och speed. Marino-känsla när den är som bäst.
9. Michael Bradley (Borussia M-Chievo)
Chievo bjuder alltid på en listig värvning per säsong. Den här gången var det amerikanen Bradeley som blev deras smarta drag. Hans tuffhet, positionskänsla och bollvinnande gav Chievo ett lyft.
10. Stephan Lichtsteiner (Lazio-Juventus)
Försvars-soldat. Gav Juventus kvantitet och garanti på högerbacken. Lite av en ny Angelo Di Livio.
***
Säsongens fem största fiaskon:
1. Diego Forlan (Atletico Madrid-Inter)
Gick från världsstjärna och klasslirare till mystiskt dålig i Inter. Led säkert av Inters svaga säsong men såg ofta vilsen och oinspirerad ut. Säsongens största besvikelse med tanke på förväntningarna.
2. Santiago Silva (Fiorentina
Enligt Corvino var detta en supervärvning som skulle hjälpa Fiorentina till succé. Efter ett halvår lämnade han ett Fiorentina i bakvatten och ingen kommer minnas Silva med någon större förtjusning. Total missbedömning.
3. Mauro Zarate (Lazio-Inter)
Jag trodde han skulle få en nytändning i Inter och att han skulle få huvudet på plats bland alla sina landsmän. Zarate skapade inga oroligheter men skapade inte heller några framgångar. Vaknade lite grann med Stramaccionis hjälp men inte tillräckligt för att övertyga Moratti om att han ska köpa loss honom. Fortfarande missförstådd talang eller en för evigt förlorad spelare?
4. Pablo Osvaldo (Espanyol-Roma)
Gjorde förvisso en del mål och en del bra insatser men skapade också massa oroligheter med interna bråk och onödiga utvisningar. Var aldrig värd det höga pris Roma betalade för honom. Är inte någon storspelare och om Roma vill nå högt känns inte Osvaldo som rätt lösning. Det kändes som om de flesta visste detta utom Sabatini och kompani.
5. Taye Taiwo (Marseille-Milan)
Skulle bli Milans lösning på vänsterbacksplatsen men det slutade bara med att han skeppades iväg till QPR efter en halv säsong.
***
Säsongens spökmål - Milan tog emot Juventus i en seriefinal och Milan kunde ha avgjort matchen när Sulley Muntaris nick var över linjen vilket tydligt syntes på repriserna. Domartrion dömde dock bort målet och vips hade en av årets snackisar fötts.
Säsongens tårar - Esteban Cambiasso grät när han blev utbytt och utbuad av sina egna supportrar. Giandomenico Mesto grät när Genoa-supportrarna blockerade utgången och tvingade av spelarna tröjorna efter förlusten mot Siena. Claudio Ranieri hade tårar i ögonen av lätthet när Inter vann över Chievo efter en lång tids mörker. Största gråtfesten utspelade sig dock på säsongen sista dag. Alessandro Del Piero gjorde sin sista match för Juventus till supportrarnas stora sorg och på San Siro grät de gamla senatorena Gattuso, Zambrotta och Inzaghi som barn i sina sista matcher och Ambrosini grät med dem.
Säsongens medlare - Matchen mellen Genoa och Siena urartade efter att Genoa legat under med hela 0-4. En del av supportrarna började slänga in pyroteknik och domaren blåste av matchen. Då tog sig supportrarna över till spelarutgången för att stoppa sina egna spelare och tvinga av dem tröjorna. En spelare vägrade. Giuseppe Sculli gick fram till de ledande supportrarna och började diskutera. Efter ett tag kom de överens och matchen spelades klart. Stolthet.
Säsongens hjärnblödning- Med nedflyttningshotet över sig låg Fiorentina överraskande under mot Novara med 0-2 efter en dryg halvtimme. Fiorentinas tränare bestämmer då sig för att byta ut Adem Ljajic. Serben gillade inte bytet och klappar händerna och gör tummen upp medan han säger "bra mister, verkligen bra gjort". Detta får Rossi att tappa huvudet helt och börja puckla på Ljajic. Dagen efter har Rossi fått sparken. Efter rykten hit och dit om vad Lajic verkligen ska ha sagt visar det sig sen att Rossis version om att han ska ha förolämpat hans familj inte har någon förankring alls hos spelarna som var i närheten. Våldsverkare och lögnare i ett.
Säsongens sorg- Givetvis när Piermario Morosini avled under matchen Pescara-Livorno. Jag hade bänkat mig på San Siro och såg fram emot att se Milan-Genoa när en av säkerhetsmännen började ropa att en spelare har dött. Förvirringen spred sig och snart visade det sig att det handlade om en 26-årig mittfältare i Livorno. Morosinis öde var av det olyckligare slaget, han hade tidigare mist sina föräldrar och en bror och nu själv alltså lämnat jordelivet. Vila i frid, Piermario.
Säsongens drama- På väg hem efter en match i höstas börjar det plötsligt svartna för Antonio Cassanos ögon. Han tas in till sjukhus och hans status förblir oklar under ett par dagar. Cassano blir borta i nästan sex månader men gör sedan efterlängtad comeback. Peter Pan flyger igen.
Säsongens derby-kung- Diego Milito. Avgjorde båda derbyna mot Milan och satte fyra av fem Inter-mål sammanlagt.