Vilket landslagsår - är det ens möjligt att toppa 2021?

Då var årets sista landslagssamling genomförd och avslutad. Vilket år det har varit för oss. Prestationer har varit toppade och har lett till önskade resultat både på och utanför plan. Medalj har tagits och viktiga poäng har plockats för att kunna knipa VM-biljetten framöver. Intresset kring laget har växt, vilken vi inte minst känt av i form av det fantastiska stöd som vi fått från det svenska folket. Ett toppenår helt enkelt. Vad kan vi förvänta oss av det kommande året? Kan vi slå 2021?

Landslagsåret 2021. 18 spelade matcher. Resultat: 15 vinster, tre oavgjorda och en målskillnad på 42-9. Helt klart godkänt. Det har varit ett otroligt år för oss med stora framgångar som skapat ytterligare sug att prestera ännu bättre framöver och som har byggt en ännu starkare tro på oss själva som lag kring att ingenting är omöjligt. Vi åkte till OS i Tokyo i sommar med en högt uppsatt målsättning: vi trodde stenhårt på guld. En målsättning som för oss kändes fullt möjlig att nå och vi visste att det arbete vi lagt ner fram till mästerskapet gett oss dem förutsättningar vi behövde för att kunna prestera på topp. Jag vill inte påstå att alla var lika övertygade om att vi skulle gå hela vägen till final. Istället pratades det fortsatt mycket om bland annat stornationen USA. Men vi själva visste, vi skulle gå hela vägen. Det hårda arbetet och tron på oss själva ledde oss till ett OS-silver. Absolut inte fy skam, men vi vill ha mer.

Vi spelare älskar våra supportrar och det bästa som finns när vi spelar är att känna ert stöd. Jag känner verkligen att stödet från just det svenska folket har växt mycket under årets gång. Att våra prestationer under OS gett ringar på vattnet säger sig självt. Att följa ett vinnargäng är skoj och vinster det här året har minst sagt levererats. Men det känns som om att det har skapats ett speciellt intresse, ett intresse som tyder på ett folkkärt landslag. Det har skapats profiler i svensk fotboll som syns tydligare än förr. En särskild händelse som jag tror skapade en stark relation till laget var straffläggningen under OS-finalen som smärtsamt förlorades mot Kanada. Ett avgörande som slutade i motståndarnas favör och som gjorde att det knöts i magen på en just där och då. Hjärtskärande. Men jag är övertygad om att det gav med sig något positivt. Jag är övertygad om att det är händelse som inte gav oss det resultatet som vi önskade men som har fört oss närmre våra supportrar i Sverige. Som gjort att vi känner ert stöd hela vägen och som kommer att göra att vi fortsätter att växa tillsammans.

Nästa landslagsår kommer bli ett spännande år, inte minst med ett EM i England under sommaren. Efter ett lyckat år det här året, så ser jag fram emot nästa år. I skrivande stund ligger vi tvåa i FIFA-rankingen över världens bästa landslag, men med bra prestationer här på slutet samtidigt som världsettan USA tappar en aning, så har vi stor möjlighet att kliva förbi de tidigare jättarna på damsidan. Vi får allt fler svenska spelare utspridda i toppklubbar runt om i Europa, där förutsättningarna för utveckling bara blir större och bättre. Det är något som jag anser vara en viktig nyckel för att kunna fortsätta ligga i topp och kunna fortsätta leverera topprestationer även på sikt. Viktiga, avslutande matcher i VM-kvalet återstår för att få biljetten till Australien/Nya Zeeland där nästa världsmästerskap kommer att spelas. Även här har jag höga förhoppningar och tror på bra resultat. Intresset hoppas jag kunna fortsätta att växa. Tänk ifall vi får med oss en ordentlig Gul vägg till England som målar läktaren gul, häftig och absolut inte omöjligt. Det finns en hel del att se fram emot, minst sagt och absolut kan vi toppa det här året med fortsatt hårt arbete. Nya drömmar, nya möjligheter och nya landslagsresor. Som man bäddar får man ligga och hittills har vi bäddat på rätt bra kan vi väl ändå konstatera.