Kampen, krigen och striderna om makten i Sydafrika har genom åren ofta handlat om guld- och diamantfyndigheter. Hela Johannesburg kom till efter att man funnit guld i slutet av 1800-talet och på tio år gick landet från noll till en fjärdedel av världens guldproduktion.
Under de tio åren växte också ”Joburg” om den flera hundra år äldre staden Kapstaden och ryckte till sig den ekonomiska makten.
Erik Hamrén har tagit ett svensk landslag till Kapstaden för att vaska fram fynd, och han har många gånger sagt att det är ett landslag på sikt. Det är en lyx att kunna satsa på spelare på sikt, och givetvis rätt att ha fler perspektiv, men i förbundskaptenens fall är det osäkert om hur länge han har det jobbet.
År 2011 är ett ödesår för honom, och även om Hamrén har kontrakt fram till VM 2014 går det inte att utesluta att ett misslyckat EM-kval gör det svårt för honom att jobba vidare.
Fotboll är oerhört flyktigt. Inte bara kan att stolpe ut kan betyda att man får sluta. Utan en skada kan sätta stopp för en karriär som kunde ha blivit något stort på sikt. Eller ett felaktigt klubbval kan innebär bänken och att man aldrig blir sig lik.
Därför gäller det att ta tillfället i flykten och ta vara på spelare på uppgång och använda sig av dem.
Fortsatt EM-kval väntar och även om vi inledde starkt innan fadäsen mot Holland så kan inte truppen vara given utan spelarna måste hela tiden känna att det finns alternativ till dem. Därför är det viktigt att vaska fram fynd.
Tyvärr försvann Ivo Pekalski och Joel Ekstrand, som annars hade varit tänkbara alternativ här resan i Sydafrika. Fast det finns fler och det är bara hoppas att de tar chansen när de får den mot Botswana och Sydafrika.
Vinterturnén är en strålande möjlighet för spelare att visa att de kan simma på en aning djupare vatten, att de hanterar trycket att dra på sig en landslagströja och dessutom smälter in med manskapet.
De flesta svenska landslagsspelare har vandrat den vägen och tagit sina första stapplande blågula A-steg i värmen långt bort i januari. Nej, det är inte det sexigaste motståndet. Nej, formen är inte hundra. Nej, det är inte som hemma. Men det är just då en del spelare lyfter i stället för att stå kvar på marken och undra vad som hände.
Givetvis är det inte bara spelet under matcherna som avgör ödet, utan träningarna och tiden mellan träningarna och den uppvisade inställningen och attityden till allt som händer och sker 24/7 med landslaget.
Vi som följer landslaget ser ju bara en del, även om man både kan ana och höra en hel del annat, och det är kul att se Hamad och Jönsson, två 90-talister, bara gå in och köra som om det inte är något speciellt.
Jag har aldrig förstått varför man kan släppa fram tonåringar i andra landslag än det svenska, men att man i Sverige är talang till man är 25-26 år. Om de nu visar en uppåtgående kurva, varför inte rida på den?
Nej, jag säger inte att de är klara för EM-kvaltruppen – men om de går starkt här och gör det bra i klubblaget; varför inte ta med dem med A-landslaget. Ungefär som när Albin Ekdal kom ner och körde med landslaget för att komma in i det hela och man kan se hur bra en spelare är omgiven av konkurrenterna.
Mest spänd är jag på Alexander Gerndt som på träningarna gett ett oerhört fokuserat och skarpt intryck och han har varit klinisk och distinkt. Inte nog med att stimmet från 2010 verkar ha följt med in i 2011, han har de här egenskaperna som en målskytt har.
Om hans kurva fortsätter så är det klart att han måste in i EM-kvaltruppen, inte minst när Marcus Berg helt tappat slag, och det är ont om renodlade avslutare.
Så det låter fint att ta ett landslag på sikt med sig, men det är EM-kvalet som gäller och form är en färskvara. Om någon är i slag så ska han provas även i allvarligare sammanhang, oavsett om han egentligen var tänkt på sikt.
Om Rasmus Jönsson fortsätter att överraska Erik Hamrén – då kanske det är en signal om att han kanske kan överraska även i det riktiga landslaget.
*****
Landslaget åker på utflykt på torsdag efter matchen mot Botswana. Man åker till Godahoppsudden, som är den nästsydligaste udden i Afrika och som är en klassiker för alla sjömän. Helt okej sightseeing, men det är fel val i Sydafrika.
Naturligtvis borde Hamrén o Co ta spelarna till Robben Island. Fängelseön utanför Kapstaden är en viktig symbol för Sydafrika och det var där Nelson Mandela satt i 18 år ihop med många av de svarta som kämpade mot Apartheid. Den är en viktig del av vår historia och ger ett nödvändigt perspektiv. Var där i somras i samband med VM och det var ett omskakande besök och även för fotbollsspelare kan det vara nyttigt att få perspektiv. Förvånar att inte Tommy Söderberg drivit igenom det.
*****
De talar om 40 grader i Nelspruit. Det låter lite väl häftigt.
*****
Köttet de serverar i Sydafrika är världsklass. Dricker inte vin, men sett till minspelet vid middagarna håller det också klassen.
*****
Varför blir jag deppig av att läsa om hur Nelson Mandelas dotter Zindzi firar lyxigt och sponsrat 50-årskalas med Moet, influgna B-kändisar från Hollywood, goodie-bags, designerklänningar och hela rasket?
Hon borde ju få fira som hon vill. Kanske för att jag blivit desillusionerad? Ja, jag vet inte, men det var sorgligt att se det. Av Mandela fick hon en ny silvrig Mercedes. Han var dock inte på kalaset.
*****
Sverige möter inte alls Sydafrikas U23-landslag på lördag, utan ett utvecklingslandslag med en del äldre spelare. Dock är de flesta uttagna från andradivsionen, men ett plus är att det är 40 spelare uttagna som kämpar om en plats i truppen till African Nations Championship i Sudan med 16 deltagande länder.