Under det senaste åren har AIK i jakten på guld satsat över 40 miljoner bara i spelarköp, exkluderat eventuella löner och ersättningar till spelarna.
Den summan är dubbelt så hög som hela Trelleborg omsätter på ett år.
Allsvenskan är givetvis som världen i övrigt, att det är stora ekonomiska skillnader och det är lika mycket en klasskamp som en sportslig kamp.
Fast stora pengar är ingen garanti för framgångar, även om det på sikt kan ge utslag.
Den förre sosseministern Leif Pagrotsky tog för några år sedan fram en alternativ allsvensk tabell. Där han delade klubbarnas omsättning med antalet poäng som spelats in.
Skälet var att belysa prestationen som många små klubbar gör - och han ville lyfta fram sin favoritklubb Örgryte.
Ställer man då AIK och Trelleborg emot varandra så är AIK den klubb som behöver absolut mest omsättning per inplockad poäng i hela allsvenskan. Så är det både om man ställer 2007:s bokslut mot poängskörden 2007 och 2008.
AIK behöver 3,3 miljoner kronor per poäng.
Trelleborg är i botten, eller toppen, och behöver bara omsätta 900 000 per poäng. Klart är att Skåneklubben får betydligt mer "bang for the buck".
I år ger Ljungskile dem en kamp om vara effektivast klubb - fast när man ställer AIK mot Trelleborg är det skånsk utklassning.
För det är onekligen imponerande att klubbar som Trelleborg hänger med i allsvenskan, och tar poäng av storheter som Malmö FF nu senast där omsättningen är fyra, fem gånger högre.
Vem blir inte imponerad av TFF eller en klubb som Ljungskile? Jag blir och tycker det är häftigt.
Kanske är det små organisationer och en vana att vända på stålarna som gör att man får till ett effektivare arbete. Och där man tvingas satsa på att hitta spelare som anfallaren Fredrik Jensen i Höör, eller plocka upp en smula från MFF:s bord som Rasmus Bengtsson och vidareutveckla honom.
Under ett år när Kalmar FF - småklubbarnas storklubb - är på väg att ta dubbeln och även är vidare i Uefa-cupen och när Ljungskile borde det finnas en del att lära från de små.
Även om det kanske är en dum förhoppning.
För där en tränare som Nanne Bergstrand får fortsätta att utveckla och förädla Kalmar FF utan tryck så fick han gå från Helsingborg när det hackade till lite efter att han tagit klubben till Champions League.
Där fanns inget tålamod i storklubben vars ledning ville ha resultat - direkt.
I efterhand känns det som om Trelleborgs nuvarande tränare Tom Prahl trivs bättre i klubbar som Halmstad och Trelleborg, än i Malmö FF med allt tryck runt om kring.
För även om han tog MFF till SM-guld och nära Champions League fanns det under tiden ett missnöje med honom.
För självklart är det annat att dra närmare 20 000 åskådare, många och stora sponsorer till varje match på Råsunda än att ha 2 000 på Vångavallen.
För med publiken och pengarna så hakar medierna med på - och allt blir snabbt så mycket större.
Det är kanske för att man värvar stort och tungt som man får en del av de 20 000 åskådarna, medan i Trelleborg är det inte många som hinner lägga märke till Fredrik Jensen förrän han försvunnit vidare i den allsvenska näringskedjan och lockats av högre lön och större publik.
Men Trelleborgs nackdel är att man har väldigt svårt att bygga vidare. Trots att man har fått hjälp av miljardären Rune Andersson genom åren har man alltid trillat tillbaka till den här nivån. Halmstad är ett liknande exempel som aldrig kommit vidare trots framgångar.
Självklart inser vi alla att även ledarna i Trelleborg är avundsjuka på AIK och andra storklubbar som omsätter enorma belopp. Vad hade de inte kunnat uträtta med de stålarna? Fast att ha en hög omsättning är inte alltid en höjdare.
För när det de sportsliga framgångarna uteblir och sätter i gång en negativ spiral med mindre publikintäkter, mindre försäljning, mindre rörliga tv-intäkter och minskat värde på spelartruppen och man samtidigt ska bära höga utgifter går det undan.
Helsingborg, Göteborg och AIK är bara några som hamnat i den spiralen och sett förmögenheter krympa alternativt låneberg öka.
Först efter stålbad har man kunnat resa sig - och blivit en jätte igen.
Och därför är det inte konstigt att AIK rensat och sålt i sin spelartrupp i sommaren. Klubben är ekonomiskt pressad efter att återigen dragit på sig stora kostnader.
Minuset på närmare åtta miljoner första halvåret och under sex millar i kassan för en klubb vars löner slukar fyra av dem i månaden.
Av det skälet är dagens match grymt mycket viktigare för AIK. Man har inte budgeterat med en ny säsong utan medaljer och om det inte funkar kan det verkligen gå åt helvete.
Annat för Trelleborg som kan spela utan tryck - och vet att budgeten är liten och då kan inte smällarna bli så hårda.