Player Index: Efter dubbla fullträffarna – Emil Forsberg med i “Veckans Lag”

MÅLVAKT

Thibaut Courtois, Real Madrid: Påstådd ångest, yrsel, magsmärtor och tvivelaktiga insatser mellan stolparna. Nej, belgaren Courtois andra säsong i Real Madrid har inte inletts på bästa sätt. När Real Sociedad gästade Bernabéu visade han däremot att Madridlagets satsning på honom inte var något misstag. En chockstart, med mål bakåt, inför den vitklädda hemmapubliken följdes upp med en insats som gav känslan av att målmannen hade stängt igen butiken. “Här ska inga fler baljor segla in”, kan absolut den 199-centimeter långe keepern ha tänkt – för efter 0-1 stod han pall totalt sex gånger när hans Real segrade med slutsiffrorna 3-1. 

FÖRSVARARE 

(2) Benjamin Pavard, Bayern München: Ytterback, relativt snabb, tillhörande ett storlag – det kan vara några saker att lägga på minnet när man värderar Benjamin Pavards match i bortamötet mot Düsseldorf. Eller förresten: gör inte det. 83 korrekta passningar och hela sju inspel i offensivt straffområde är ett fint facit oavsett motstånd. Matcherna mot de lågt försvarande dynggängen, som huserar nere i botten, ska nämligen vinnas de med. I världens tredje bästa liga går det faktiskt inte att ställa ut skorna. Jobbet måste göras och det gjorde sannerligen Pavard. 

Chris Smalling, AS Roma: Under Chris Smallings sista år såg det tröttkört och dystert ut i Manchester United. Engelsmannen var en av spelarna som inte direkt studsade fram av självförtroende, men vändningen kom – i Roma. Lånet till den klassiska klubben har blivit en supersuccé för mittbacken och lördagens poängskörd visar inget annat. Tre mål gjorde huvudstadslaget i matchen mot Brescia på hemmaplan och utan att förminska fotbollsspelaren Chris Smalling totalt var det en stor chock för mig när det framkom att han var direkt inblandad i samtliga. Tre gånger använde han huvudet och tre gånger resulterade det, på olika sätt, i nätrassel. Först knoppade han in öppningsmålet på egen hand och därefter assisterade han till Dzeko och Mancinis varsina strutar. 

Sven Bender, Bayer Leverkusen: Är du en lojal följare av Veckans Lag kanske du, någonstans i huvudet, kan rota fram att Sebastian Andersson innan landslagsuppehållet hade 13 vunna dueller? Den infon kan du hur som helst skrota nu – Sven Bender är mäktigare. Med att gå segrande ur vansinniga 19 nickdueller är tysken given i elvan. Det som gör det än mer imponerande är att han faktiskt inte är så extremt lång. 186 centimeter når han upp i och för att ge perspektiv på det är hans landsman, och mittbackskollega, Jonathan Tah mer än en decimeter längre. Antingen är han en buse som med sina fula på-gränsen tilltag får motståndaren ur balans eller är så han helt enkelt en jävel på att nicka. Avgör själv.    

Anthony Caci, RC Strasbourg: I beskrivningen av Pavards lördagseftermiddag nämndes ordet dynggäng. Den 22-årige ytterbacken Caci tillhör ett sådant. Skämt åsido. Glädjemässigt kanske inte fransmannens afton når upp till Smalling-nivåer, med tanke på hans tidigare sits i United, men poängmässigt tangerar han åtminstone britten. Precis som I Giallorossi-försvararen inledde han med att spräcka nollan för att sedan assistera två lagkamrater när hans lag, från Europas huvudstad, förnedrade stackars Haitam Aleesami och hans Amiens med slutsiffrorna 4-0. Efter det får jag kanske ta tillbaka dynggäng-snacket. Laget lyfte nämligen enda till en 12:e plats efter segern.  

MITTFÄLTARE

Philippe Coutinho, Bayern München: I den helt planenliga bortakrossen var det inte endast en viss fransman som visade framfötterna – en teknisk sydamerikan gjorde det också. Och det är något som numera inte är särskilt överraskande. Efter en första Barcelona-sejour som aldrig riktigt tog fart blev brasilianaren utlånad till den tyska storklubben. Där däremot, har det lyft. Den kännetecknande sydamerikanska tekniken har han gång på gång visat att han besitter men nu har dessutom poängen börjat trilla in. Helgens match på Merkur Spiel-Arena var som sagt ett sådant exempel. En solid insats med nio passningar in i straffområdet fulländades med en fullträff i matchens 70:e minut. 

Pierre Kunde, Mainz 05: Pierre Ku… who? tänker både du jag. Inte för att någon hade den blekaste av aningar om vem fransosen Caci var men Pierre Kunde är ett namn som inte är särskilt känt för den breda fotbollspubliken. Men det kanske det borde vara. Med ett statistiskt scoutingöga, riktat enbart mot den senaste ligamatchen, skulle jag inte bli förvånad om den kamerunske sittande mittfältaren börjar klättra i klubblagshierarkin. Anledningen till det är enkel. Han gjorde två snygga mål, stod för nio brytningar och tog ett gult kort. Med andra ord en drömkväll för Mainz-mittfältaren, och större uppdrag väntar – lita på mig.    

Emil Forsberg, RB Leipzig: Mot Rumänien i EM-kvalet gjorde han sin bästa insats på mycket länge. Inte ville han vara sämre i klubblaget. Foppens första var ett faktum efter dryga halvtimmen spelad då en straffspark, som Timo Horn var nära att styra undan med en utsträckt högerarm, gick i mål. Hans Red Bull-ägda klubb utökade innan paus men Sundsvallssonen ville därefter ha mer. Medan gästerna gjorde ett antal byten för att ge det en uppriktig chans att knipa poäng tog Emil ned dem på jorden. Med en fullständigt briljant frispark bände han in målet, framför en hemmapublik i extas, som var den slutgiltiga spiken i kistan när den nya tabelltvåan segrade på nytt.      

ANFALLARE 

Serge Gnabry, Bayern München: En omväg till Werder Bremen blev lite av vändningen för Serge Gnabry, som just nu spelar sitt livs fotboll i Bayern München. I den senaste ligaomgången fortsatte vågen av framgång när han och hans kompanjoner sköljde över Düsseldorf i en match som redan var avgjord efter 45 spelade minuter. Den gode Gnabry fick inte heller så mycket mer än så när han blev utbytt till förmån av Ivan Perišić med minut 63 på matchuret. Men det var inte med anledning av en dålig prestation, tvärtom. En assist, ett mål och ett skott i virket summerar en timmes spel som verkligen lovade gott. När Hans-Dieter Flick mönstrade sin CL-elva fick dock inte Gnabry starta, och inte heller hoppa in.  

Iago Aspas, Celta Vigo: Den spanske spjutspetsen Iago Aspas har hunnit bli 32 år men har han insatser som den senast mot Villarreal att bidra med är slutet betydligt längre fram än vad åldern visar. Slänger du ett öga på highlightspaketet från matchen förstår du vad jag snackar om. Först och främst hade han två skott på hela matchen – två skott som båda resulterade i mål. Såklart är en dödlig effektivitet både viktig och beundransvärd men det var något annat som fångade mitt fokus från östra Spanien. Spolar du fram till Aspas slutliga andra mål kan du notera att minuten är 94. Med från start kan han alltså i den fjärde tilläggstidsminuten sprinta ifrån motståndarförsvararna som om det vore det enklaste i hela världen. Han kan inte ligga på latsidan vad det gäller träningen, det kan han inte.  

Gonzalo Higuaín, Juventus: Med underläge 1-0 borta mot Atalanta i Bergamo och ett matchur som hastigt hade hunnit upp till minut 74 steg Higuaín fram när det behövdes som allra mest. På sant målskyttsmanér fick han kontroll på bollen i boxen och tryckte in utjämningen. C Mores expertkommentator Vicki Blommé hävdade att det är få som slår argentinarens skicklighet i offensivt straffområde. Och det är bara att rätta in sig i ledet – tvåan kom nämligen på ett liknande sätt. En fin upprullning ledde till att kvicke Cuadrado tog sig runt längs kanten och spelade in bollen till anfallaren, som återigen var på rätt plats. Men ett kliniskt avslut kunde han sedan stenhårt fullborda vändningen och därmed är han nu inte bara skyttekungen utan också frälsaren Gonzalo Higuaín.