Qatar blev under 2010 arrangör för nästa års VM-slutspel. Fotbollskanalen har tagit ett grepp om hur det egentligen gick till - och vad det har lett till sedan dess.
Allt började med ett uppmärksammat möte på Élyséepalatset i Paris.
Dåvarande Uefa-presidenten Michel Platini, Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy, Qatars dåvarande kronprins Tamim al-Thani och Qatars premiärminister Sheikh Hamad bin Jassim samlades över en lunch och kom överens om att Platini skulle rösta på Qatar som VM-arrangör, medan Qatar i kompensation skulle köpa PSG och starta en sportkanal.
Det blev starten för Qatar i värlsfotbollen och sedan dess har flera europeiska storklubbar samarbetat med Qatar på olika sätt. Qatar har sponsrat Barcelona, medan exempelvis Bayern München besökt landet vid flera tillfällen. Redan under 2011 köpte även tv-bolaget Al Jazeera, från Qatar, tv-rättigheter till EM, fransk ligafotboll och Champions League.
Samtidigt sitter PSG:s president Nasser Al-Khelaifi, som är från Qatar, på flera stolar med makt i europeisk fotboll. Han leder en av de största klubbarna, men är även med och bestämmer i Uefas exekutivkommitté, precis som i European Club Association.
- Det här var satsningar och samarbeten som bara hade ett enda mål, att sätta det qatariska varumärket i världsfotbollens maktcentrum, Europa. I grunden handlar det om att använda fotboll, dels för att skapa något som ska gälla när oljan och gasen är slut, men även för att putsa på landets image. I dag kallar vi det för "sportswashing". Man vill inte att vi ska prata om migrantarbetarnas villkor, utan snarare prata om vilka fina satsningar Qatar gör på fotboll, säger Fotbollskanalens krönikör Olof Lundh.
Fotbollskanalen har i dagarna träffat migrantarbetare, VM-chefen Nasser Al-Khater och tidigare storspelare, som är ambassadörer för Qatar-VM.
Migrantarbetare i Qatar far i dag illa med anledning av dåliga arbetsvillkor. Nyligen släppte människorättsorganisationen Amnesty en ny rapport som bland annat säger att arbetsförhållandena inte förbättrats trots flera reformer i landet. I rapporten framgår det att arbetsgivare i praktiken fortfarande hindrar arbetare från att byta jobb och att problem med löner som inte betalas ut i tid - eller inte alls - fortsatt existerar. Därför har Amnesty uppmanat qatariska myndigheter att vidta brådskande åtgärder.
Samtidigt har även Qatar andra problem. Qatar saknar ett demokratiskt system och styrs av en emir. I landet är homosexualitet förbjudet, pressfriheten ytterst begränsad och landet tillämpar spö- och dödsstraff. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch är lagarna i Qatar diskriminerande mot invandrare, kvinnor och HBTQ-personer.
Tidigare storspelare, som exempelvis Peter Schmeichel, vill dock inte prata så mycket om ämnet. Trots att dansken i dagarna var på besök i Qatar och därmed gjorde reklam för landets VM-slutspel, så ville han inte veta av frågor om migrantarbetares villkor.
- För mig handlar det om fotboll. Jag måste hålla mig till fotboll. Jag har ingen vetskap om annat och känner inget ansvar för annat. Jag vill bara förhålla mig till fotboll och bara fotboll, sa dansken till Fotbollskanalen.
Qatar är numera en maktfaktor i europeisk fotboll, men med en allvarlig och problematisk baksida som få vill prata om. För mer än tio år sedan blev landet tilldelat VM - och nu är det mindre än ett år kvar till att världens blickar riktas mot landet.
- Vi klarar inte riktigt av att se att qatariska pengar är överallt. Det handlar om Bayern München och Barcelona, som är medlemsklubbar. Vi vill inte riktigt se det, utan det är mycket lättare att peka på VM. Pengarna är överallt och man måste förhålla sig till det. Tyvärr har vi accepterat det lite väl lättvindigt.
Se ett inslag om Qatars väg in i toppfotbollen i spelaren ovan.