Den helröda kurvan på Olympiastadion kokade i den redan varma Kievnatten. På gräsmattan en bit därifrån bildade en grupp rödklädda unga män en hoppande klunga. En grupp unga män som precis skrivit fotbollshistoria tillsammans.
- Jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle vara här och vinna mitt andra EM, det är omöjligt att föreställa sig en sådan sak, säger Spaniens och kanske hela EM-turneringens bästa spelare, Andrés Iniesta, efter finalen.
Aldrig tidigare hade ett land försvarat ett EM-guld. Aldrig tidigare hade ett landslag vunnit tre stora mästerskap i rad. Aldrig tidigare hade Spanien slagit Italien under ordinarie matchtid eller förlängning i ett EM eller VM.
Men det struntade de spanska mästarna i. De besegrade sin egen historia redan i EM för fyra år sedan, och körde på av bara farten i VM två år senare. De kunde lika gärna ta och besegra fotbollshistorien också.
- Det är väldigt vackert att vinna igen, att bli mästare igen. Sanningen är att laget gjorde en stormatch, säger Iniesta.
Spanien spelade mer eller mindre ut Italien i matchinledningen, och efter ett fantastiskt anfall i den 14:e minuten nickade David Silva in 1—0. Bollen flöt mellan Arbeloa, Xavi, Iniesta och Fàbregas, som lyfte in den i boxen till en framåtrusande Silva.
Italien vaknade till men det var Spanien, och framför allt en alldeles enorm Andrés Iniesta, som skapade de vassaste anfallen.
- Spansk fotboll upplever några väldigt fina fotbollsår, säger Barcelonas mittfältsstjärna, som aldrig varit en man av stora ord, innan han tillägger:
- Väldigt lycklig, jag är väldigt lycklig.
Strax före paus small det igen. Och det var succémannen Jordi Alba som i sin elfte landskamp fixade smällen.
Den 23-årige vänsterbacken fick bollen på egen planhalva, spelade Xavi och tog sedan en jättelöpning rakt fram mot Gianluigi Buffon. När Alba fick tillbaka bollen från Xavi var han fri, och kunde säkert sätta sitt första landslagsmål.
Spanien skulle ha haft en straff i början av andra halvlek för hands på Leonardo Bonucci. I stället fick Italien och inhopparen Antonio Di Natale en chans. Men då stod Iker Casillas där.
En knapp timme senare fick den spanske lagkaptenen lyfta EM-pokalen för andra gången i sin karriär, efter sin hundrade landskampsseger.
Då hade finalhjälten från 2008, Fernando Torres, rullat in 3—0 på ett Italien som tvingades avsluta med tio man efter Thiago Mottas skada.
4—0 kom strax därefter. Juan Mata, framspelad av Torres.
- Det blir ett stort minne för oss. Det var det redan i Österrike, och det blir det i Ukraina, säger Andrés Iniesta.
Cirkeln var sluten. För fyra år sedan gjorde det spanska landslaget upp med sina förlorardemoner under en straffläggning mot Italien i EM-kvartsfinalen. Nu ville ödet att Spanien skulle skriva om hela fotbollshistorien med Italien på andra sidan.
- Vi förstår fortfarande inte hur stort det här är, säger Andrés Iniesta.