Freja Olofsson lämnade den svenska tryggheten för ett utlandsäventyr i Norge. Väl i Arna-Björnar drog hon korsbandet och blev borta under en längre period. Där och då tändes en låga på nytt – och att hon ville fortsätta satsa på fotbollen blev än mer klart.
När Fotbollskanalen når 24-åringen är det sent på kvällen och mittfältaren har precis landat i Madrid. Hon har sagt adjö till lagkamraterna i Racing Louisville och är redo för nästa äventyr i den spanska huvudstaden.
- Det var faktiskt ganska tufft att lämna. Vi var väldigt tajta allihop och en bra grupp i klubben rent generellt. Både spelare och ledare. Det var lite sorgligt men så är det i fotbollen.
Det är inte många svenska spelare som tagit vägen genom den amerikanska ligan, NWSL, men det gjorde Olofsson. Och hon är mer än nöjd över sitt val och menar att flytten till staterna bidragit till att hon utvecklats både som spelare och person.
- Det här steget (flytten till Real Madrid) kändes inte möjligt innan jag gick dit. Framför allt är jag jättetacksam över att jag fick den möjligheten att dit, det fanns liksom inte på min världskarta. Jag tänkte att jag ville utomlands och det blev väldigt bra i USA, säger hon och fortsätter:
- Klubben ligger i framkant när man tänker damfotboll. Faciliteterna och upplägget är i höjd med hur det är för topplagen på herrsidan. Man kände sig verkligen som ett riktigt proffs, för första gången, det var häftigt.
Vad skulle du säga att NWSL är för typ av liga?
- Det är en liga som är väldigt tuff. Man får kriga för att få poäng i varje match och det kan gå hursomhelst. Bottenlag kan ta poäng mot topplag – det svänger ganska mycket. På så sätt är ligan bevisligen väldigt konkurrenskraftig. För mig har det varit otroligt utvecklande att få känna på det tempot, som är helt annorlunda från europeisk fotboll. Det går snabbt och man tänker att man bara förlitar sig på det fysiska men det finns otroligt duktiga spelare i den ligan.
En person som spelat en viktig del i utvecklingen? Racing Louisville-tränaren Kim Björkegren.
- Nu är det andra gången möjligheten med Real Madrid har kommit på tal. I höstas tackade jag nej för att stanna i Racing. Det var för att jag kände på mig att det fanns mer att hämta, och då var Kim också i samtal med klubben om uppdraget som ny tränare. Och jag är glad att jag tog beslutet för att stanna. Jag känner att jag fått ut mer av mig själv under året och under Kim som tränare. All kredd till honom för det, men också människorna runt omkring, säger hon och fortsätter:
- Sedan har jag nu spelat mer som en ”sexa” och då har jag fått svida om lite med hur man tänker rent taktiskt och jag känner att jag fått hjälp och bättre förståelse under tränarstaben.
Ja, på tal om att ha tackat nej en gång. Senast rapporterades det om att Real Madrid var redo att köpa loss 24-åringen för drygt en miljon. Men vad var det som egentligen gjorde att ”Freja Siri” bestämde sig för att det nu var dags att ta steget tillbaka till Europa?
- Det kom på tal igen och de var fortsatt intresserade. Jag kände att det kom mer rätt i tiden och det var lite: ”okej, den här möjligheten kommer en gång till, nu måste jag verkligen tänka över det för det kommer inte komma en tredje gång”, så tänker man ju fast man inte vet. Och jag tror att jag kan bidra med mycket, men att jag också kan utvecklas i den miljön. Nu har jag gett USA en chans och spelat i den ligan. Sedan har jag alltid velat spela i en stor europeisk klubb. För mig känns det rätt. Det är rätt i tiden och jag kände mig redo att köra.
Var det ett självklart val?
- Det var svårt den här gången med. Jag har trivts väldigt bra och tycker ligan är bra. Men nu när jag signade så visste jag att klubben förhoppningsvis skulle få lite pengar för mig då kändes det som att jag kunde ge tillbaka lite också. Jag kände också väldigt starkt att jag ville det här. Jag vill liksom vara med på den här resan Real Madrid och att få vara med på satsningen känns väldigt roligt och hedrande.
Inför flytten rådfrågade hon sin lagkamrat och uttalade Real Madrid-supportern Nadia Nadim om råd.
- Vi hade en diskussion hon och jag. Och jag gick till henne för råd. Hon sa att det var viktigt att jag övervägde för- och nackdelar så jag är beredd oavsett vilket beslut jag tar. Det som var viktigast för mig var att hon trodde att det skulle bli bra oavsett vad jag valde. Så jag fann stöd i det.
En annan del av beslutet var samtalet med huvudtränare Alberto Toril – och den rollen hon kan komma att få i storklubben.
- Det var en stor bit av det och jag kände att jag fick bra intryck av honom och det fick jag av både honom och sportchefen. Sedan tror att jag att jag kommer att få en mer defensiv roll. De pratar mycket om att de vill hålla possession, vilket de redan gör. Men jag tror att min roll blir viktig i omställningsspelet eller i att vinna dueller. Men också kunna sätta mina medspelare i bra situationer med passningar. Och kunna bidra i anfallsspelet.
Vad har du fått för intryck rent generellt?
- De är väldigt seriösa och vet vad de vill. De vill kunna utmana om ligatiteln och gå långt i Champions League och sådant är väldigt attraktivt, att som fotbollsspelare får vara med på den resan. tror på mig och ser vikten av mina kvaliteter och hur jag kan komplettera laget och de spelarna som redan finns på plats på ett bra sätt. Sådant är alltid roligt att höra. Det känns att det är en klubb med koll som vet vad de vill och de är i en process till att ta det steget.
Några minuter har det blivit för några år sedan i Champions League med Kif Örebro. Och nu ser 24-åringen framemot att få spela CL med Real Madrid.
- Jag kollade matchen när de slog ut City och var väldigt glad. De har varit tydliga med att man vill ta sig långt i CL och verkligen kunna utmana så det ska bli väldigt roligt att få vara med på den resan.
Vi slutar där vi började. Arna-Björnar och motivationen som tagit henne till den spanska huvudstaden.
- Sedan korsbandet har det gått väldigt fort och ibland blir det lite ”men Gud” det är som att det ibland känns som att jag har väldigt mycket flyt också. Man ska ha lite tur också.
- Det är det här jag vill göra och jag tror att har man den motivationen kan man gå hur långt som helst.