Solen skiner på La Manga Club, där FC Cartagena för bara lite mer än en vecka sedan invigde sin nya träningsanläggning Ciudad Deportiva José María Ferrer. Tempot är högt och efter tre dagars ledighet är det ett tufft träningspass som Luis Carrión utsätter sina spelare för. När Isak Jansson kommer för en pratstund efteråt medger han att idag var det extra jobbigt.
Han skulle egentligen varit iväg med U21-landslaget just nu. Men då det inte är något landslagsuppehåll för klubbarna i den spanska andradivisionen bad Cartagena Sverige om att få behålla Jansson.
- Cartagena ville ha kvar mig här då vi har är viktiga matcher kvar, vi har chans på att kvala upp till La Liga, så det blev så. Jag och Daniel, tränaren i U21, har en bra relation så det var inte några problem.
En uppoffring som definitivt gjort Jansson ännu mer populär hos klubbens supportrar. Därför var det många som höjde på ögonbrynen på Estadio Cartagonova när svensken förra fredagen fick sitta hela matchen på bänken i Cartagenas vinst mot Lugo. Men det fanns en anledning.
- Dagen innan fick jag en sådan magknip, jag mådde väldigt dåligt. Sen på matchdag var det ungefär samma, så det var nog bättre att jag inte klev in på planen. Men nu mår jag bättre.
Även utan svensken lyckades Cartagena ta tre nya poäng och man är nu bara en position från kvalplats till LaLiga, vilket för Cartagena som aldrig spelat i den spanska högstadivisionen hade varit historiskt.
- Vi fick en bra start på säsongen, vann mycket matcher sen hade vi en ganska lång dipp men så är det ibland. Nu har vi steppat upp igen och vi spelar med stort självförtroende. Nu är det bara fem poäng upp till kvalplats, om vi bara fortsätter att jobba som vi gör tror jag att vi når dit.
Hur ser du på era chanser att gå upp i LaLiga?
- Det är ju en väldigt svår liga och det är mycket som kan hända så det gäller att fokusera. Lite det tråkiga svaret men man får ta det en match i taget. Jag tror verkligen det är det vi behöver göra sen bara vinna så mycket vi kan så får vi se vart det leder.
Är det ditt mål att spela i LaLiga?
- Absolut, det är det vi och jag skitar på. Om det går som man vill hade det varit väldigt stort (att få spela i LaLiga).
- Jag vill göra det så bra som möjligt nu resten av säsongen, sen såklart vill man göra fler mål, fler assist och kunna ta steget upp till La Liga om det är med Cartagena eller med ett annat lag, men det är mitt mål.
Den spanska andradivisionen är känd för att vara extremt jämn och oförutsägbar, hur är det att spela i en sån liga där allt kan förändras så snabbt?
- Jag tänker inte så mycket på tabellen och vad som händer med andra lag, jag tänker bara på vad jag och laget kan göra bättre, men det är klart nu mot slutet så börjar man titta mer mot tabellen. Jag fick höra det innan också att det är en väldigt oviss liga, men jag tänker inte så mycket på det.
Speglar det sig i matcherna, att motståndet är på en väldigt jämnnivå?
- Ja, alla matcher är väldigt tuffa på sitt vis, det är en väldigt jämnnivå på de flesta lagen. Så det som gör skillnad är när ett lag spelar med självförtroende då blir det lite enklare när man möter ett bottenlag exempelvis, men alla matcher är verkligen tuffa på sitt vis.
Du hade många erbjudanden i somras, så hur gick tankarna när du valde Cartagena?
- Jag snackade mycket med min agent, vi har en väldigt nära relation. Vi kollade många matcher med olika lag och snackade med tränare och jag kände att Cartagena passade mig bäst, både fotbollsmässigt och hur Luis (Carrión) vill spela. Sen har Spanien alltid varit lite av en dröm så det gjorde valet enklare.
- Det är klart, jag kollade på matcher och så, men samtidigt ville jag inte tänka för mycket på det utan jag gick på magkänslan och så får man se vart det leder. Det är inte så att om det skulle gå dåligt här så försvinner fotbollen. Jag tog det steget och jag tycker det var rätt.
Nu när du varit här nästan en hel säsong, hur trivs du?
- Jag trivs väldigt bra, det är klart att det är skillnad från Sverige, klimatet men även fotbollen. När jag kom ner så var det nästan för varmt, då fick vi spela matcherna 22:00 på kvällen. Men nu är det väldigt skönt, då föredrar man detta framför vädret i Sverige. Jag tycker att jag har kommit in i det bra så det flyter på rätt bra.
Vad är den största skillnaden på att spela i den spanska andradivisionen jämfört med allsvenskan?
- Det är framför allt tempot som är den stora skillnaden. Många tror att Spanien bara är tiki-taka-fotboll men det är så mycket mer. Löpningarna och intensiteten det är det många inte ser när de kollar på spanskfotboll. Så tempot, det är den största skillnaden skulle jag säga.
Så det är svårare att spela i Segunda än i allsvenskan?
- Ja, absolut! Här när du får bollen är det alltid någon som är nära dig och försvarar. Det är en stor skillnad om man jämför med Allsvenskan, där har man lite mer tid, man kan slappna av lite mer. Här måsta du alltid vara påkopplad.
Vad har imponerat mest på dig här?
- Det är många bra spelare här. Jag såg några matcher innan men om man inte är där vet man inte den exakta kvalitén innan man kommer. Och det är många bra spelare här i laget som jag fått lära känna och ta del av mycket, så dom betyder väldigt mycket, det är jag väl mest glad över.
Är det någon av dem som har imponerat mer på dig?
- Pablo De Blasis. Han är väldigt bra och har haft en riktigt bra karriär. Han hjälper mig mycket på träningarna och vid sidan av, vill alltid pusha mig så att jag ska göra det bättre och ta steg framåt. Han är en otrolig spelare som jag ser upp till.
Språkmässigt hur var det för dig att komma till en klubb i Spanien?
- Tränaren sköter allt på spanska så det är klart att det är en liten utmaning, man får vara lite mer fokuserad och tänka på vad man ska göra men man kommer in i det snabbt.
Hur går det för dig med spanskan?
- Alltså jag förstår ändå, när Luis [Carrión] pratar i omklädningsrummet då förstår jag nästan det mesta, men när jag ska prata blir det lite problem. Jag tar två lektioner i veckan så det går framåt.
Hur många i laget pratar engelska?
- Det är ändå ganska många, ungefär hälften kan man kommunicera med på engelska och det har varit en trygghet.
Vad tycker du om Luis Carrión som tränare?
- Vi har en bra relation, han är en väldigt bra tränare. Jag gillar sättet han vill spela på med mycket bollinnehav och mycket frihet för mig och de offensiva spelarna. Han är väldigt tydlig med att vi ska få misslyckas, du ska våga göra din grej. Det är det man vill höra från en tränare.
Hur ser du på din roll i laget?
- Nu har jag inte startat på länge, vi har gått väldigt bra så det är inget jag kan säga emot. När jag kan spela vill jag försöka göra så mycket som möjligt och hjälpa laget. Om det är att försöka anfalla och skapa målchanser eller om det är att hjälpa till när vi leder matcher, jag gör det de vill att jag ska göra.
Även om du inte får starta måste det ändå ge en del självförtroende att nästan alltid vara det första bytet som Carrión gör?
- Ja, men det är klart. Samtidigt är jag ung och det är min första säsong här i Spanien och utomlands. All speltid jag får är jag tacksam för och jag ska försöka göra det bra.
Totalt har blivit två mål den här säsongen för Isak Jansson, båda direkt matchavgörande. Där det första målet mot Málaga som kom bara sekunder efter att svensken kommit in på planen anses vara ett av de snyggaste Cartagena gjort den här säsongen.
- Det stod 1-1 och jag hann knappt komma in på planen förrän jag fick bollen från Pablo… och ja så blev det som det blev, säger Jansson när han ska försöka återberätta drömträffen.
Bland Cartagenafansen har han redan blivit en storfavorit och de flesta man pratar med verkar vilja se att svensken får ännu mer speltid.
- Det är kul att höra, man vill ju vinna för sina fans och jag tycker att Cartagonova är en härlig arena att spela för, det är roligt med fansen där, så jag ser framemot många matcher till.
Det är ingen tvekan om att Isak Jansson njuter av sitt nya liv i Cartagena med drömmen att snart spela i den spanska högstadivisionen, men det är en person som han saknar under hemmamatcherna på Estadio Cartagonova.
- Jag tror att han hade gillat det (här), han hade nog skrikit en hel del ändå, men han hade gillat det, absolut, säger Isak och ler.
Under ungdomsfotbollen var pappa Anders alltid där, först var han Isaks ungdomstränaren och även när han inte längre var sonens tränare stod han kvar vid sidlinjen och ropade. Han hördes på alla matcher.
Säsongen 2020 blev Isak Jansson, vid bara 19-årsålder, en startspelare för Kalmar i Allsvenskan. Men vid sidan av planen gick han igenom ett personligt trauma. Pappa Anders hade diagnostiserats med en hjärntumör, och några månader senare fanns han inte kvar längre.
- Han betydde mycket, jag såg upp till honom väldigt mycket. Man tar lite grejer för givet när man väl är där. Nu har det gått en tid och jag saknar honom… väldigt mycket…
Isak tittar ner i marken och tillägger lite uppgivet - det är som det är.
Vad tror du han hade tyckt om att se dig spela på en sådan här hög nivå i Spanien?
- Han hade varit stolt, han var en stor stöttepelare för mig, en idol liksom. Jag tror han hade varit nöjd, säger Isak och ett litet leende kommer på nytt fram.