Förra säsongen ramlade Daniel Larsson och hans Real Valladolid ur La Liga. Därefter revs svenskens kontrakt med klubben, och han kritade i stället på ett treårskontrakt med Granada.
I Valladolid gjorde Larsson 28 ligaframträdanden förra säsongen. I sin nya klubb har det gått desto tyngre. På de två första ligamatcherna har den tidigare Malmö FF-anfallaren varken fått plats i startelvan eller på bänken.
– Och tyvärr får jag inte spela i morgon mot Villarreal heller, säger Daniel Larsson till fotbollskanalen.se.
– Min form droppade lite efter de tre första veckorna, då vi tränade tre pass om dagen. Det var en otroligt tuff försäsong, en pärs för mig. Jag blev kanske lite övertränad, och därefter har det gått blandat på träningarna.
Trots att Granada blev av med storstjärnan Yacine Brahimi till Porto i somras har man en större och konkurrenskraftigare trupp än på många år.
När Larsson först skrev på för klubben såg möjligheterna till spel väldigt lovande ut, men därefter gav sig Granada ut på marknaden och hämtade in offensiva krafter som Jhon Córdoba och Rubén Rochina.
– Materialet här jämfört med i Valladolid är på en helt annan nivå. Det märks ganska tydligt att det här är ett lag med större resurser. Framför allt är bredden större, men även topparna. Det finns otroligt mycket kvalité, säger Larsson.
27-åringen trivs bäst som central anfallare, men har sedan flytten från Allsvenskan till La Liga mest fått hålla till på högerkanten.
– Det är där tränaren (Joaquín Caparrós) ser mig även här, tyvärr. Han vill spela med två stora och starka anfallare men samtidigt ha mycket djupledsspel. Egentligen tror jag det hade varit perfekt för mig att spela där framme som ett djupledshot och ha en större anfallare som (Youssef) El-Arabi eller (Jhon) Córdoba intill mig. Det vore en dröm, och jag får hoppas att den chansen kommer.
Hur är din relation med Caparrós?
– Vi har inte haft jättemånga konversationer, men han är väldigt tydlig och bestämd med vad han söker till varje match. Träningarna här skiljer sig mycket från de jag tidigare varit van vid, de är ganska speciella. Det är otroligt inriktat på den kommande matchen.
Hur länge orkar man vänta på sin chans innan tålamodet spricker?
– Det är tufft, men just nu deppar jag inte ihop utan väntar på min chans. Vi är 27 spelare i a-truppen, så det är väldigt trångt om platserna och nu har jag fått lida för det. För mig gäller det att fortsätta kriga på varje träning och bevisa att jag ska ha en plats. Sedan är det upp till mig att ta chansen när den kommer.
Har du kommit in bra i det sociala livet i Granada?
– Ja, än så länge känns det verkligen bra. Det är lite så här jag trodde livet i Spanien skulle vara innan jag flyttade. Det är betydligt varmare här än i Valladolid, mycket turism, nära till hav och berg. Jag trivs väldigt bra – men det hade förstås varit helt på topp om det hade gått bättre på fotbollsplanen också, säger Daniel Larsson till fotbollskanalen.se.